Frågor & svar

Question 1

Hej!
Kan man få cancer av långvarig stress och ångest?
Hur många månader räknas i så fall som långvarig?
Gör Mirtazapin att cancerrisken ökar?

Accepted Answer

Nej det finns inga data som odiskutabelt bekräftar att så skulle vara fallet vad jag vet. 

Mirtazapin? Det kan jag inte tänka mig. Man har vid studier av sk genotoxicitet inte sett att mirtazpin leder till skador på DNA eller kromosomer, vilket är den mekanism som i så fall varit aktuell.

Question 2

Har spridd ca i skelett och benmärg och behandlas med bl a klisqali sedan 5 mån. Tidigare fått cytostatika, men vita gick ner och byttes till Faslodex men då steg cancermarkören. Hade bröst ca 1992 och det är samma typ i metastaserna. Hört att det är kontraindicerat att ta influensavaccin vid Kisqali behandling. Stämmer det?

Accepted Answer

Det går bra att vaccinera mot influensa i samband med kisqali och andra CDK4/6 hämmare. 

Det som man generellt avråder i samband med t ex cytstatika och även läkemedel som Kisqali är vaccination med levande vacciner, till exempel mot gula febern och tuberkulos.

Question 3

Opererades bröstbevarande för ca 5 veckor sedan efter neoadjuvant behandling enligt FinnXX. Ska efterbehandlas med Karboplatin 6 kurer pga 15 mm invasiv tumör kvar, räknades som trippelnegativ vid behandlingsstart. Det fanns ingen spridning till lymfkörtlarna. Jag har nu precis fått veta att analysen av tumörresterna visar uttryck för Her2 och kommer även få Herceptin. 
Har svårt att helt förstå hur det kan vara två olika typer samtidigt?! Har ett vagt minne av att det pratades om HER2 efter grovnålsbiopsin men att det då var för lite för antikroppsbehandling. Kan de två olika typerna vara en förklaring till att så mycket invasivt ändå var kvar efter den neoadjuvanta behandlingen? Vad gör det faktum att det är flera typer för min prognos? Har svårt att veta om jag ska se det som goda nyheter (mer vapen i arsenalen) eller om det inte är så bra nyheter... trippelnegativa tumörer har väl en sjunkande återfallsrisk över tid, gissar att det inte är detsamma för HER2.

Accepted Answer

Detta är en intressant och rätt svår fråga. 

Alla celler är inte likadana. Det kallas tumörheterogenitet. Men det är också så att HER2-positivitet inte är svartvitt, det finns gränsfall. 

I ditt fall beror detta antingen på att du var gränsvärdes HER2-negativ i biopsin och nu gränsvärdes positiv i operationspreparatet, där man ju har mer vävnad att bedöma. Det kan också vara så att man med kemoterapi behandlat bort den trippelnegativa komponenten, och att HER2-positiva celler haft större möjlighet att undkomma behandlingen.

Jag uppfattar det som positivt i ditt fall att man kunnat karakterisera tumören så omsorgsfullt. På detta sätt ökar chansen att på ett effektivt sätt hantera eventuellt kvarvarande HER2-positiva cancerceller.

Question 4

Jag hade TNBC i höger bröst 2015, tårtbit, cytostatika och strålning. Har nu hittat en liten knöl i andra bröstet, vänster, och nu genomgått mammografi, ultraljud, cellprov och vävnadsprov och väntar nu på svar. Cellprovet visade rikligt med bröstvävnad som är ”frodig”, mer aktiv än vanlig vävnad. Därav vävnadsprovet. Läkaren pratade något om ev förstadie. Vad kommet hända om det ”bara” är det? Operation av hela bröstet eller bara tårtbit? Hur stor är risken att det har spridit sig någon annanstans i kroppen? Det kan väl vara en annan sort i detta bröst än det var i det andra? Jag måste väl ha rätt till någon sorts undersökning, röntgen så de kan kontrollera att det inte finns någon annanstans? Jag mår riktigt uruselt över detta just nu och oron är obeskrivlig.

Accepted Answer

Hej, innan vi kan tänka på konsekvenser måste vi veta vad det är du har i bröstet. Innan det blir det bara spekulationer. Jag förstår att denna väntan är svår. Men jag tänker att det är bättre att du får ett bra och korrekt besked om vad som gäller för dig, snarare än ett snabbt svar som är spekulativt.

Question 5

Har genomgått två operationer. 
PAD från högersidig sektorresektion och sentinel node (200915). Visar DCIS 30 x 15 x 13 mm och åtminstone tre invasiva tumörer med största 2,1 mm. Det var invasiv ductal cancrar grad 2. ER 80%, PR 40%. HER2 negativ. Ki67 24%. Det var en positiv sentinel node utav två, 4 mm stor och det var också 0,4 mm DCIS som betraktas som otillräcklig, därför PAD från kompletterande bröstresektion och axillutrymning i SENOMAC studie (201013) på höger sida utan någon kvarvarande cancer eller DCIS och åtta negativa lymfkörtlar. Så patologisk pT1a(m)N1 bröstcancer.
Behandlingsförslag(i journalen). Har ej fått tid ännu. 
Indikation för cytostatikabehandling (antracyklinbaserad, ex. E75C och Docetaxel), hormonell behandling med Letrozol, Zometa-behandling och strålbehandling mot bröst och regionala lymfkörtlar utan internal mammary.
Har infektion i bröstet (rodnad runt bröstvårtan) och äter Heracillin 1g  i 10 dagar. 
Är snart 69 år och känner mig tveksam inför att äta Letrozol i 5 år eftersom det verkar vara mycket biverkningar och ev kommer att försämra livskvaliteten. Har sedan klimakterietiden fortsatt lidit av nattliga svettningar som försämrat sömnen. Hur ska jag tänka? Ingår i Senomac studie vilket innebär flera kontroller än vanligt. Vad ovan visar risk för återfall och är det denna risk som ligger bakom behandlingsförslag?

Accepted Answer

Hej, vi har bestämt att vår frågelåda inte ska föregå mottagningsbesöket. Jag vill att du först talar med din läkare vid återbesöket, jag tänker att det kanske klarnar då.

Question 6

Hej!
Jag genomgår nu strålbehandling i förebyggande syfte. Har blivit opererad och cytostatika behandlad. Jag har två funderingar. Varför strålbehandlas hela bröstet och inte bara stället där tumören satt? Den andra funderingen har med biverkningar att göra: 
1. Det har börjat strama lite i och bli lite ömt i armhålan där tre lymfkörtlar togs bort (inga cancerceller hittades där och ingen strålning ges där). Är det vanligt? Jag har inte känt något konstigt där sedan det läkt efter operation. 
2. Efter flera behandlingar har det kliats i huden i ansiktet runt käkben och haka, ungefär på samma sätt som när jag träffar katter, vilket jag är allergisk mot (kliniskt testat). Kan man reagera allergiskt mot något i strålningen? Eller kan det sätta igång någon allergisk reaktion på något sätt? Och mot vad? Elöverkänslighet?
3. Det har kommit som en förhårdnad bakom operationsärret på bröstet  -  bidrar strålningen till det? Har inte känt det tidigare.

Tack för svar.

Accepted Answer

Hej, Vid en bröstbevarande operation tar man bort alla tumörceller med en marginal omkring. Trots detta kan det finnas enstaka celler i omgivningen, mest sannolikt i närheten av operationsområdet. Man har studerat möjligheten att begränsa den bestrålade volymen i bröstet på det sätt du antyder och i vissa fall kan man göra en sådan strålbehandling. Min uppfattning är dock att skillnaden inte blir mycket stor, vilket beror på att man för att nå ett område mitt i bröstet t ex, måste man stråla genom vävnaden på ömse sidor om tumörområdet. I höjdled leder denna teknik dock till en litet minskad volym som strålas.
1) Ja, som du beskriver det uppfattar jag det som vanliga besvär, det är förstås viktigt att det inte finns tecken till infektion. Tror inte att det har med strålningen att göra.
2) Nej man kan inte reagera allergiskt på strålningen.
3) Det låter i första hand som postoperativa förändringar. Det kan vara en vätskeansamling (serom) som ju kan kännas som en hård boll. Det brukar minska succesivt, men det kan ta tid.

Question 7

Hejsan! 
Jag har precis fått veta att jag har en ATM mutation och har fått flera olika bud. Ökar sannolikheten för mig att få annan cancer än bc? Jag ska operera bort ett bröst denna vecka, bör jag operera bort det andra med? 
Jag har en syster och en dotter samt son, vad gäller för dem? Har mina barn ökad risk för cancer? Från vilken ålder bör de kollas gällande om de har ATM mutation? På vilket sätt kan denna mutation påverka mig framåt?

Accepted Answer

Hej, ATM leder till vad man brukar kalla en måttligt förhöjd risk för bröstcancer, eller 20-25 % livstidsrisk (en av 4-5) vilket ska jämföras med de ca 10 % en av 10) som "vanliga" kvinnor har. Rekommendationen är att förtäta mammografiscreeningen något. I Sverige inte innebär det inte en väldigt stor skillnad jämfört med populationsprogrammet eftersom redan det är "generöst". I andra länder kan det vara så att screeningen startar först vid 50 och då innebär undersökning vart annat eller t o m vart tredje år. 

I Sverige rekommenderar vårdprogrammet (trunkerande variant är samma sak som mutation):
"För bröstfriska kvinnliga bärare av trunkerande variant i CHEK2 eller ATM, som har en förstagradssläkting med bröstcancer, rekommenderas årlig mammografi i åldersintervallet 40 till 60 år, eller 10 år efter diagnos för kvinnor med bröstcancerdiagnos över 50 års ålder, därefter populationsscreening. Om det finns fall av bröstcancer före 45 års ålder i familjen rekommenderas screeningen erbjudas från 5 år före yngsta fallet i familjen. "

När det gäller riskreducerande kirurgi (av det andra bröstet) rekommenderas inte det, men skulle kunna vara aktuellt om en individ insjuknat i en bröstcancer vid anmärkningsvärt låg ålder, och hon efterfrågar ett sådant ingrepp. Förstagradssläktingar  till de som haft bröstcancer kommer att erbjudas uppföljning enligt ovan om de bär mutationen. Du ska i princip inte behöva befara att du har en ökad risk för andra cancerformer, men man bör vid den bedömningen titta på vilka cancerformer som förekommit i familjen. Genetiska kliniken hjälper till med sådan bedömning.

Question 8

Är en kvinna på 73 år som opererade bort en liten brösttumör juni 2019. Den syntes inte riktigt på mammo utan hittades via ultraljud och biopaket. Visade sig vara HER 2 pos. Genomgått kemoterapi, strålning samt fått antikroppar. Vid 1 årskontroll såg allt bra ut.  Jag medicinerar med anastrozole sen 1 år och skall ha denna i 5 år. Upplever nu de senaste veckorna att jag blivit väldigt stel i leder, har värk i svank och höfter samt visst känslobortfall i tårna. Finns nån lindring för detta och kommer det hålla på hela medicineringen ut?

Accepted Answer

Hej, om det är anastrozol som är boven vad gäller stelheten, vilket det mycket väl kan vara, skulle jag tro att besvären kommer att fortsätta under behandlingsperioden. Känslobortfallet i tårna skulle jag tro kan bero på din kemoterapi, skulle tro att du fått paklitaxel. Den medicinen leder till sk neuropati, d v s en påverka på dina långa nerver ut i tårna.

Question 9

Är opererad med mastektomi, sensibel node och rekonstruktion. PAD 50x20 mm invasiv lobulär bröstcancer grad ll. En sentinel med ITC, 2 lymfkörtlar med metastaser. Ingen kärlinväxt. Radikalt opererad. Ingen DISC. Klassisk LCIS. Extent 50x20 mm. ER 100 procent, PR 100 procent, KI-67 30 procent, preoperativ 7 procent och HER2 2 plus men ej amplifierad. Har genomgott cytostatika behandling EC 90x4 följt av 1 docetaxel och 7 paklitaxel, lekoregional strålbehandling, 1 dos zoledronsyra som ska fortsätta 2 ggr per år i 3 år samt äter nu Letrozol och ska så göra minst 5 helst 10 år framöver. Är jätte orolig för återfall. Hur bedömer ni min risk för att få återfall?

Accepted Answer

Hej jag kan inte ge ett riktigt rakt svar på frågan, det saknas en del uppgifter. Och det är dessutom svårt att veta exakt hur många körtlar som var sjuka före start av cytostatikabehandlingen. Men jag kan göra en uppskattning. JAg hoppas att du på det sättet kan uppfatta att din prognos kanske inte är så dålig som du tror. Ungefär 4 av 5 (80%) kommer INTE att råka illa ut av sin bröstcancer i din situation.

Question 10

Jag har en fundering kring mina såriga bröstvårtor.
De har slutat vätska och blöda när jag använde en salva som hjälper till att läka sår eftersom jag har torr hud och svår läkta sår förövrigt, har inte fått tid hos min läkare förens nästa vecka.
Så min fråga är om det fortfarande är tecken på cancer fast det tar lång tid att det läker och varför får man såriga bröstvårtor om man nu aldrig har ammat?
Är 29 år gammal btw.

Accepted Answer

Det är inte ovanligt med såriga bröstvårtor även om man aldrig har ammat. Det är mycket bra att du fått tid hos din läkare så du kan få råd hur du ska undvika att dina bröst blir såriga. Det finns ingen risk med att du får vänta till nästa vecka innan du träffar en läkare.

Question 11

Vad är anledning till att man har såriga bröstvårtor som svider ibland, blod och vätska har slutat komma från såren.
Är det tecken på cancer eller kan det vara skavsår?
Känner inga nya knölar (förutom dom jag har haft i flera år)
29 år, aldrig fått barn eller ammat.

Accepted Answer

Såriga bröst kan mycket väl vara tecken på skavsår. För att få en förklaring till vad som orsakar sårigheten i ditt fall  tycker du ska be en distriktsköterska titta på dina bröstvårtor. Distriktsköterskor är mycket duktiga på sårvård och kan därför både ge dig en förklaring till varför dina bröst är såriga och ge dig tips på hur du blir av med problemet.

Question 12

Hej! Jag är 23 år och har i samband med att min dödsångest blossat upp rejält även börjat undersöka mina bröst, tyvärr dagligen i ren panik. Har aldrig tidigare undersökt mina bröst så jag har inte en aning om hur dom brukar kännas. Har iallafall känt av något som jag inte vet om det är en knöl eller om det är någon körtel, på sidan av vänstra bröstet. Jag skulle inte påstå att den är runt, snarare avlång och ”rullar” lite när jag trycker lite med fingret, gör även lite ont men kanske också är för att jag råkar trycka rätt hårt. Behöver jag vara orolig och bör jag kolla upp det? Sambon har känt åt mig och tror inte att det är något, men då min dödsångest är ganska brutal just nu så har jag lite svårt att slappna av.

Accepted Answer

Jag tycker inte du behöver vara orolig,  för det är mycket vanligt att man känner ojämnheter i brösten utan att detta är tecken på något farligt. Du ska ändå beställa tid hos din vårdcentral av flera skäl. Dels ska man alltid kontakta sin vårdcentral när man upptäcker något i kroppen som man upplever som avvikande,  eftersom  det är först efter en  läkarundersökning som man kan få en förklaring till vad det är som man känner. Dessutom tycker jag att du ska be att en läkare känner igenom båda dina bröst och förklarar vad det är som känns. Första gången man gör en bröstundersökning så vet man ju inte hur brösten ska kännas och då är det bra att få hjälp av ett proffs. Hör gärna med din vårdcentral om du har möjlighet att komma fler gången så du känner dig riktigt säker på hur dina bröst känns när de är friska. Det är väldigt bra att du känner på dina bröst, men det är viktigt att du får hjälp från sjukvården så att självundersökningen gör att du känner dig trygg och inte skapar ångest. .

Question 13

Hej! Jag är 20 år och upptäckte precis en knöl i armhålan ca 1cm och när jag trycker på den kommer det ut blod och vad jag tror är var. Är det något att oroa sig över?

Accepted Answer

Omöjligt att säga såhär. Låter kanske mest troligt att det är en finne eller liknande, men du får föstås visa upp dig för detta på din Vårdcentral.

Question 14

Hej är 33 år och har upptäckt en knöl i armhålan som vuxit från knappt ärtstor till drygt vindruvestor på knappt två veckor. Den är inte öm,  men skaver mot bh och liknande. Har ingen feber eller annan infektion kroppen, har ej ömmande hals. Har fler år haft en svullnad lymfkörtel på hakan men även den större nu. Jag utreddes för hormonproblem för 1,5 år sedan då såg det bra ut. Men har nattsvettningar, lågt östradiol, flushes mm och klimakteriebesvär. Kortisolet var i våras 915 och nu fortfarande 810 för 1,5 vecka sedan, (1,5 år sedan 229). Ingen skillnad på medicinering av astma eller allergi då som nu. Samma klimakteriebesvär och ökade nattsvettningar (enligt sambo) jag känner ej stor skillnad. Byter tröja en gång per natt.  Bör jag söka och vart?

Accepted Answer

Du bör söka på VC!

Question 15

Jag behandlas nu med EC 100 men förstår att det finns flera olika EC, tex 75 osv. Vad är det för skillnad på de olika siffrorna? Och vad är högst och lägst?  

Vad är också skillnaden i att vissa går varje vecka, någon två veckor i rad och sedan vilar en vecka eller som jag var tredje vecka? När det är oftare verkar det vara vanligare med en annan form av cellgifter men har de samma verkning mot cancern?  Och vad är det då som avgör vem som får vilken sort?

Accepted Answer

Siffran har med dosen att göra, man ordinerar per kvadrameter kroppsyta (!). Olika dos ges i olika situationer, adjuvant och neoadjuvant vanligen högre än vid spridd sjukdom då man vill kunna hålla på länge. 75 betyder 75 mg/m2 kroppsyta. Om man ger var tredje eller två v ac tre t ex har oftast attgöra med hur dessa läkemedel är utprovade i studier. MAn gör i första hand som man gjort i studierna. När det gäller EC kan den ges antingen var tredje eller varannan vecka (kallas dortät behandling), det har också att göra med vilken indikation det är.

Question 16

äter letrozol sen 6 mån tillbaka, fruktansvärda vallningar dygnet runt, och svårt att sova. Hade en aggressiv elakartad luminal b cancer , 100% östrogenkänslig, Ki 30.., gått igenom Op-cellgifter-strålning-o nu Letrozol.  Hur många % på ett ungefär hjälper Letrozol mot återfall? en del säger runt 2% och en del 10% ?
Var o tog cellprov nyligen, och gynekologen verkade inte vara så "glad" åt antihormonella behandlingen , har hört flera som sagt så i BC gruppen efter besök hos gyn/barnmorska.
Kommer vallningarna att avta med tiden? vet inte hur länge till jag står ut med dom. Har även lite ledvärk/ lätt huvudvärk, stelhet, emellanåt av tabletterna, men det är överkomligt , men inte vallningarna.

Accepted Answer

Hej 

Andelen som har nytta av letrozol står i proportion till hur stor risken är för återfall. Om man har stor risk har man också stor nytta, och om man har liten risk har man också mindre nytta. Då mäter kjag nytta i andelen patienter som tar medicinen som  därigenom blir botade och inte avlider. Siffrorna kan ligga ungefär som du antyder, men kan även vara klart större för patienter  som haft många sjuka lymfkörtlar.

Letrozoal brukar inte ge så mycket vallningar, det är inte så att det är klimakteriet som slagit till? 

JAg antar att det gynekologen syftar på är att en vanlig biverkan av medicinen är att slemhinnan i vagina kan påverkas av medicinen. Men jag tror att även gynekologen kan tänka att det kanske är viktigare att förbygga återfall i cancern. Det finns knep att hantera underlivsbesvären. Ledvärken är säkert letrozols "fel". 

Sammantaget är det förstås så, att ingen medicin som har effekt inte också har bieffekter. Och det gäller förstås i hög grad för  de läkemedels om många bröstcancerpatieter kämpar på med.

Question 17

Op vänster bröst Ductal cancer ingen spridning till lymfa den 15/10. Strålning kommer att påbörjas efter det att såret är läkt.
3v strålbehandling därefter hormonell beh i 5 år med Letrozol. Jag har utan medicin kraftiga problem med svettningar, sömnproblem. Hur ska det då gå för mig när detta kommer att öka. Är oxå överviktig (slutat röka)o vill inte gå upp mer i vikt. Jag känner så emot denna behandling så den ger mig ångest. Vad göra ? Vilken medicin ger minst biverkning Tamoxifen eller Letrozol. Snälla hjälp mig vill inte gå upp mer i vikt o inte få mer svettningar då går mitt liv i kras.

Accepted Answer

Hej, jag tänker att du inte ska ta ut det negativa i förskott. Det  kan ju hända att det du befarar inte kommer att inträffa. Kom ihåg att behandlingen har en mycket positiv konsekvens också, att du minskar din risk för allvarliga återfall.

Question 18

Hej!
Jag drabbades av bröstcancer som upptäcktes på mammografi. Jag är opererad och tumören var hormonell. De behövde bara ta en bit av bröstet och en lymfa. På återbesöket för en vecka sedan fick jag info om att tumören var totalt 27 mm, men det var 4 st som låg tillsammans och hade ett Ki 67 värde på 38% vilket gör att det rekomenderas cytostatica. Lymfan var inte smittad, malignitetsgraden var 2 och HER 2 negativ. Jag är en person som har beymmer med  magen, får alltid tänka mig för vad jag äter. Klarar inte vetemjöl t ex. får klåda och utslag. Hur ska jag ställa mig till detta med cytostatika? Jag är rädd att det förvärrar mina problem med magen. Sen sa läkaren att jag löper inte större risk att få tillbaka cancern än någon som aldrig haft det tidigare, är det då nödvändigt att utsätta kroppen för en sådan tuff behandling som cytostatikan är? Hur stor är sannolikheten att de missat ta bort någon smittad lymfa, kan sprutan med det radioaktiva ämnet jag fick dagen innan op ha gett missvisning? Hur mycket större risk löper jag att få tillbaka det om jag väljer bort cytostatikan?
Tack på förhand!
Vänliga hälsningar

Accepted Answer

Hej, avseende din armhåla (Jana som svarar!) så är risken att man missat en sjuk lymfkörtel mycket låg, kanske någon enstaka procent. Och trots att vi vet detta så är återfall i armhålan en extremt sällsynt händelse idag, antagligen därför att man ger så mycket behandlingar (baserade på tumörtypen) som också behandlar armhålan: strålning, antihormonell behandling, cellgifter...Så du behöver inte fundera kring om man kan ha missat något!
Och här fortsätter Niklas: För att kunna uppskatta effekten av cytostatika skulle man behöva veta hur stor den största tumören inom det 27 mm stora området var. Vi ålder spelar också en viss roll. 

Troligen är orsaken att du rekommenderas cytostatika att din tumör var av sk Luminal B-lik typ. /Niklas

Question 19

Hejsan.
Jag har en fråga, hur känns knölarna i armhålan ?
Jag är underviktig (har alltid varit) och psykisk ohälsa (Hyprokondri & depression/ångest/oro) och känner knölar i mina armhålor (långt in) som jag har haft i år, dom växer inget eller så och självklart tänkte jag på att jag har cancer som har spridit sig med tanken på mina såriga bröstvårtor och knöliga bröst.
29 år, inte fött barn, ingen cancer i familjen.

Accepted Answer

Hej, det låter som du känner dina (normala) lymfknutor - små, runda eller bönformade och lite "rullande". Dessa ska man ha i armhålan, och de känns tydligare när man är smal. Ändrar de inte sig under flera år så behöver du absolut inte tänker på någon cancer!

Question 20

Hej, jag är 21 år gammal & har tagit p-piller sedan 15 års ålder. I ca ett halvår har jag i högra bröstet varit extremt känslig. Trots bh:ar med hög support får jag ont i bröstet i nästan varje rörelse & när jag är stillasittande.
När jag känner på bröstet är även körtelvävnaden (vet inte om det är rätt ord för det) mycket hårdare & större än  den vänstra. Det bör tilläggas att det högra bröstet är mycket större än det vänstra, men ser likadant ut. Vad kan detta bero på?

Accepted Answer

Hej! Det låter definitivt inte alarmerande! Brösten är ju mycket känsliga på hormonell påverkan, och ditt högra bröst verkar kanske reagera mer på det än det andra. Att de är olikstora (och olika känsliga) är inget ovanligt, och just under en stimuleringsfas blir körtelvävnaden (rätt ord, ja!) verkligen fastare och mer "svullen". Det kan mycket väl variera med din menstruation så du kan lugnt avvakta lite hur det hela utvecklar sig.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Efter behandling när man fått aortadissektion?

Remiss för fotbäddar vid CINP

Hur ofa bör man mammografiera sig

Öm bröstvårta och hårt under bröstvårtan vänster bröst

Hej. Funderar på vad detta betyder?

Dotterns preventivmedel

Vit bröstvårta

Vad betyder diagnosen

Opereras förkalkningar alltid bort?

Knöl bröst atypi

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss