Visar 10 av 6154 träffar

Sub-febril i veckor efter mastektomi

2023-02-17
Imorgon är det 4v sedan jag genomgick en mastektomi. Min andra. Symmetriskäl - 2017 tog jag bort vänstra bröstet pga cancer. Tyvärr drabbades jag denna gång av flera komplikationer. Den första var en blödning som krävde reoperation inom samma dygn. Hade bara varit hemma ngr timmar innan jag fick söka akuten. Nästa komplikation kom dygnet efter att dränet plockats bort: infektion som krävde antibiotika. Har dessutom behövts tömmas 4x på serom. Mina infektionsprover (CRP, leukocyter) är nu normala igen och Hb närmar sig. Dock är jag trots avslutad Dalacinbehandling fortfarande subfebril. Bröstkirugen säger sig inte ha någon förklaring men det känns väldigt olustigt. Inga virusbesvär som halsont eller snuva o hosta, bara en temperaturhöjning (37.8-38.0) som följer kort efter att jag stigit upp på morgon. Jag känner mig inte sjuk, bara trött. Vad råder ni mig till? Är det bara att vänta ut och tänka att kroppen jobbar på högvarv eller finns det något annat som bör undersökas?
Visa svar
Svar:
Hej! Jag har tyvärr inte heller någon säker förklaring. Det kan finnas en sk lågvirulent infektion kvar, som inte behöver ge förhöjda infektionsprover. Det kan också bara vara lite restsymtom efter infektionen, att kroppen fortfarande reagerar med viss inflammation. Jag tycker att du kan avvakta någon vecka (förutsatt att du inte blir sämre), men blir du inte bättre bör du kolla upp det igen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Sub-febril i veckor efter mastektomi

Varför upplyser man inte mer om riskerna med direktrekonstruktion vid mastektomi

2023-02-17
Jag var väldigt tveksam till direktrekonstruktion med medicinskt silikon vid min bröstcancer operation med mastektomi, och tog upp min oro och tvivel med min bröstkirurg o sköterska. Dels var jag nedsatt sen många år, och under utredning för ME/CFS (tidigare kallat kronisk trötthetssyndrom) ME har bla autoiumuna drag vilket jag tydligt berättade.. Jag har även flera födoämnesallergier. Jag har även läst om kvinnor som blivit sjuka av sina silikon bröstimplantat. Jag tog upp allt detta och undrade om jag verkligen var en lämplig kandidat. Min bröstkirurg sa att "man reagerar inte på sjukvårdens "top noch" medicinska silikon" och han var väldigt drivande och övertygade om att direktrekonstruktion skulle vara det bästa för mig.. både psykiskt för att slippa vakna enbröstad efter operationen, samt för att slippa bli snedbelastad i ryggen som enbröstad. Två smärtsamma veckor efter min operation med mastektomi och direktbröstrekonstruktion sprack op.ärret upp med en stor glipa och det rann ut massor med gul sårvätska, och död svart vävnad fick klippas bort längst op.ärret. Jag hade under hela tiden tagit min förskrivna antibiotika samt noga följt alla råd. Så två veckor efter operationen fick implantatet opereras ut, och det visade sig sen vara en stark autoiumun reaktion som fick en allvarlig autoiumun reumatisk bindvävssjukdom Systemisk skeleros att bryta ut. Jag står nu på hög dos immundämpande medicin då mitt immunförsvar efter detta blivit överaktivt o angriper bindväven. Det finns flera dokumenterade fall både med cellneckros vid direktrekonstruktion pga svårare läkningsprocess, samt flera fall då autoiumuna sjukdomar som tex Systemisk skleros har brutit ut... Varför upplyser man inte mer om riskerna med direktrekonstruktion? Det är ju faktiskt ett främmande material som kroppen som ska acceptera, samtidigt som mastektomi såret ska läka! Mycket begärt av en cancerangripen kropp.. Läser efteråt att det ju ändå räknas som en form av högrisk ingrepp.. Jag förstår överhuvudtaget inte hur kirurgen kunde med all presenterad fakta om mitt nedsatta allmäntillstånd, känslighet och min oro och tvivel kunde tycka att jag var en lämplig kandidat för direktrekonstruktion med medicinskt silikon? Hur hans riskkalkyl såg ut? och att jag skulle slippa bli snedbelastad i ryggen (har c-kupa) o ev må sämre psykiskt enbröstad skulle uppväga ev. risker med komplikationer för en nedsatt känslig patient som dessutom utreds för en sjukdom med autoiumunitet det förstår jag inte! Man är i ett väldigt utsatt omskakat tillstånd o måste kunna lita på att sjukvården fattar det bästa och säkraste alternativet för patienten! En direktrekonstruktion är ju faktiskt inte en medicinsk nödvändighet så borde ju bara förekomma när patienten har bättre hälsoförutsättningar samt själv insisterar på det! Jag tror detta med tiden kommer uppdagas hur olämpligt riskmässigt och hälsomässigt det är med direktrekonstruktion med medicinskt silikon! Synd om alla kvinnor som under tiden inte upplyses om riskerna, och riskerar att få onödigt lidande och komplikationer som cellneckros som leder till en operation till med explant, autoimuna reaktioner och autoimuna sjukdomar. I USA tex upplyser de bättre om riskerna, men där riskerar ju läkaren att bli stämd vid ev svårare komplikationer... Tänkvärt och värt debattering..
Visa svar
Svar:
Hej! Det är verkligen beklagligt att du inte har fått mer information, och framför allt att den information du har fått verkar ha varit ganska ensidig. Det låter inte heller som att din kirurg har varit så lyhörd för dina funderingar och önskningar eller din oro. Hur mycket och vilken information som ges till patienter i olika sammanhang varierar nog tyvärr, och vissa kirurger har kanske mer egna åsikter som får styra. Så ska det ju inte vara, utan beslut ska ske i samråd med patienterna, och man behöver vara extra försiktig med större ingrepp som inte är livsnödvändiga. Ibland kanske läkare kan tänka att det blir för mycket information att ta emot, särskilt i samband med cancerbesked, och att det kan bli svårt för patienten att besluta om för många aspekter läggs fram. Jag tror att sjukvården i allmänhet skulle behöva bli mycket bättre på informationsdelen, och kanske till viss del ta efter USA med utförlig skriftlig information.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Varför upplyser man inte mer om riskerna med direktrekonstruktion vid mastektomi

Cysta

2023-02-17
Hej! Vad innebär när läkaren misstänker att en förändring är en komplexcysta och vill ta biopsi? Är komplexcystor farliga? Kan de vara maligna? Går det att ta biopsi på en cysta?
Visa svar
Svar:
Om en cysta (som betyder vätskefylld blåsa) ser lite annorlunda ut än vanligt (bedöms som komplex), eller om man inte kan tömma den helt, vill man alltid kolla upp den för säkerhets skull och tar då en biopsi från cystans vägg..
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Cysta

Komplexcysta? Följd fråga

2023-02-17
Tack för den snabba svaret, så det de kommer göra är att de försöker tömma cystan och sedan ta biopsi? Jag förstår bara inte hur man kan ta biopsi på något som är vätska. Är det omkring liggande vävnaden de tar biopsi på?
Visa svar
Svar:
Hej! Ja, man brukar ta biopsi från cystväggen och tömma cystan.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Komplexcysta? Följd fråga

Skillnad mellan Docetaxel och EC?

2023-02-17
Hej! Jag har förstått att olika cytostatika har olika effekt på cancerceller, och att man kombinerar olika preparat för bäst effekt. Jag är nyfiken på verkningsmekanism för Docetaxel och EC (som i sig är ju en kombination av två preparat). Anledningen till att jag frågar är att jag har fått tre kurer av Docetaxel 100 (full dos först och de andra två på 80%) och tre EC90 (full dos först och två resterande på 80%) och väntar på operation. Tumören har svarat bra och har blivit aningen mindre och betydligt glesare. Redan efter den fjärde kuren (första EC) började mitt hår komma tillbaka på riktigt och hela kroppen blev så småningom precis som innan cytostatika med avseende på den snabbväxande cellerna. Brösten har nog också blivit lite tätare igen, efter att ha varit riktigt mjuka efter docetaxel. Jag ska opereras snart och bara hoppas att inte heller min tumör "rest huvudet" och börjat växa igen under dessa veckor sedan första EC och fram till operation nästa vecka. Är det så att docetaxel är hårdare på de snabbväxande cellerna än EC? På vilket sätt är de tänkta att påverka cancercellerna? (Min cancer är duktal invasiv luminal B, ÖG100%, PG0%, HER2+ neg. Ki67 21. Ingen synlig spridning till lymfkörtlar.)
Visa svar
Svar:
Hej, förr i världen gav man endast C (som i cyklofosfamid i en regim som hette CMF) det var en regim man började undersöka på 70-talet och som med 30 års uppföljning har visat sig långsiktigt förbättra prognosen efter bröstcancer tydligt. På den tiden hade man inte så bra mediciner mot illamående så det var rikitigt tufft för patienterna. Så småningom undersökte man tillägget av E (som i epirubicin; i USA gav man istället A som i adriamycin) till CMF: Hos oss kallades det FEC, och detta ledde till en förbättring av utfallet efter behandling jämfört med CMF. Ytterligare senare har man undersökt tillägget av taxaner (docetaxel eller paklitaxel) vilket lett till ytterligare ett steg av förbättrad prognos. C, E och A är läkemedel som verkar genom att påverka DNA och orsaka skador på DNA som cancerceller har svårare att reparera än normala celler. Taxanerna fungerar på ett annat sätt, genom att påverka en struktur som kallas microtubuli och har en viktig funktion vid celldelningen. Samma struktur finns även i kroppens nerver, vilket är orsaken till att taxanerna har en påverkan på nerverna - stickningar i fingrar och tår neuropati, ni vet. Ett litet sidospår för ca 10 år sedan var att man kom fram till att F (fluorouracil) på det sätt som det gavs i FEC, inte ledde till någon effekt därför har man nu tagit bort F ur regimerna och ger istället EC. Att man kombinerar olika läkemedel beror på att olika mediciner kan ha olika resistensmekanismer, och genom att kombinera undviker man att det får betydelse för behandlingseffekten. Dessutom leder det i viss mån till en mindre belastning på kroppen eftersom även biverkningarna skiljer sig åt. Det blir t ex bara halva dosen Epirubicin som kan påverka hjärtat om man först ger EC och sedan en taxan som inte påverkar hjärtat.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Skillnad mellan Docetaxel och EC?

Fundering över makrometastas

2023-02-17
Hej Niklas! Jag har lite funderingar hur min prognos ser ut, jag är 33 år och jag har varit ganska orolig över att jag hade en makrometastas. Enligt min läkare så svarar hon: Enligt PAD-utlåtandet så rör det sig inte om någon periglandulär växt. Vad menas med det? Ur min jornal: Pat opererad med vänstersidig sektorresektion och sentinel node. Man finner då ej radikalt exstirperad invasiv duktal cancer på 25 mm, BRE 6, grad 2-tumör, ER 100 %, PR 100 %, Herceptest 1+, Ki-67 global på 17 %. I axillen en makrometastas av en uttagen lymfkörtel. Här finns indikation för adjuvant cytostatikabehandling och konferensen beslutar om att börja med EC x 3 följt av veckovis Paklitaxel x 9 och under tiden erbjuda cancergenetisk screening avseende bröstcancerpanel följt av endokrin terapi i form av Tamoxifen i kombination med Zoladex och förlängd endokrin terapi efter fem års behandling. Som sagt, hur ser prognosen ut för mig?
Visa svar
Svar:
Periglandulär växt betyder att cancercellerna som finns i en körtel i armhålan växer ut på utsidan av lymfkörteln. Lymfkörteln har en liten kapsel, en hinna som omger körteln, om det växer genom den hinnan kallas det periglanduär växt. Det anses inte spela någon roll för prognosen om det är så. Nu till prognosen: Enligt predictmodellen är statistiskt 74 % i livet efter 10 år med de faktorer du anger om man bara opererar och strålar. Med tillägget av kemoterapi och hormonell behandling är det istället 87%. Man måste räkna med att 2 % råkar illa ut av någon annan orsak, således kan man uppskatta att 11% råkar illa till följd av sin bröstcancer. 90 % sannolikhet för att det går "bra" alltså.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering över makrometastas

Röntgensvar

2023-02-17
I vänster bröst ses en nytillkommen cm- stor förändring med diffussionsinskränkning.
Visa svar
Svar:
Hej, det låter som fikonspråk, vi har alla våra respektive yrkesjargonger och specialord för att beskriva olika saker. Jag känner mig osäker på vad man menar, men skulle tro att det går att förstå om man läser hela utlåtandet, det bör finnas en konklusion på slutet av svaret.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Röntgensvar

Blödning och Tamoxifen

2023-02-17
Hej! Jag är 48 år och behandlades förra året för hormonkänslig BC, varför jag nu tar Tamoxifen. Jag gjorde mastektomi, fick cellgifter och strålning. Min sista menstruation hade jag i dec-21, vilket var mitt i cellgiftsbehandlingarna. Jag började med Tamoxifen i feb-22. Sedan dec-21 har jag inte haft några blödningar - förrän nu. Fick för en vecka sedan en riklig menstruationslik blödning. Vad betyder det? Är det livmodercancer? Är det andra biverkningar kopplade till Tamoxifen? Har jag fått mensen tillbaka? Jag hade inte kommit in i klimakteriet då min cancerbehandling började. Vart vänder jag mig för att få detta undersökt. Är orolig, då livmodercancer anges som en relativt vanlig biverkning av Tamoxifen och att blödning är symptom på detta. Stort tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej, det blir mycket om östrogen denhär blåsiga morgonen. Det är mest sannolikt inte livmodercancer. I din ålder är det en ovnalig biverkan. Det skulle kunna bero på att äggstockarna vaknat till liv, vilket tillsammans med tamoxifen - till skillnad från aromatashämmare - inte är avgörande för effekten av medicinen. Och i så fall är det helt enkelt en menstruationsblödning. Men det skulle också kunna vara en polyp i livmodern. Jag tycker att detta bör följas upp. Skulle föreslå att man tar ett känsligt östradiol och gör en gynekologisk undersökning. Vart du ska vänd dig beror nog litet på var du bor. Börja med att tala med den enhet som ansvarar för din tamoxifenbehandling så kan de hänvisa dig vidare.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Blödning och Tamoxifen

P-östradiol

2023-02-17
Hejsan en fråga om P-östradiol. Jag står på Aromatashämmare sedan tre månader och tog nyligen ett blodprov som visar följande: Anteckning Nya hormonprover visar postmenopausala värden, förelåg FSH, men lite oväntat högt östradiol 210. Diskuterar med specialistläkare som rekommenderar att vi påbörjar behandling med aromatashämmare och tar nya kontrollprover om en månad. Jag står, som sagt redan på det. Ska jag tolka det som att jag behöver öka dosen. /Orolig
Visa svar
Svar:
Östradiol på 210 skulle jag tro talar för att dina äggstockar är aktiva, då är det inte lämpligt med aromatashämmare. Antingen får man stänga av äggstockarna genom zoladex (eller operation av äggstockarna) eller så byter man till tamoxifen. Detta svar med reservation för att jag inte vet referensvärena för östradiol på ditt laboratorium.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
P-östradiol

Letrozol och Soladex

2023-02-17
Hej Niklas, jag skrev tidigare till dig (2022-10-16 svarade du) gällande hormonbehandling. I ditt svar stor det att man skulle kunna ge Zoladex och Letrozol men att man då måste övervaka äggstockarnas funktion noga. Hur kommer det sig? Vad är det man ska övervaka? Vad händer om man inte är i menopaus och får Zoladex och Letrozol? Nu, efter 4 månader med först Zoladex och Letrozol som byttes mot Tamoxifen så har blodprover tagits och jag har fått besked att jag inte är i menopaus. Mina äggstockar fungerar visst inte men kan ev börja fungera. Men hormonellt var jag inte i menopaus. P-Östradiol <70 pmol/L P-FSH 18.0IE/L P-LH 6,5IE/L Jag blev fruktansvärt dålig under Zoladex och Letrozol. Kan jag har blivit det pga jag inte var i menopaus?
Visa svar
Svar:
Hej, bra fråga! Orsaken är att aromatashämmarna fungerar endast om kvinnan är postmenopausal, d v s att äggstocksfunktionen är avstängd.Om äggstockarna vaknar igen, eller zoladex inte slår ut äggstockarna komplett är effekten av letrozol otillräcklig. Det finns ett prov som heter känsligt östradiol som man ska kontrollera. Jag kan inte se om det är det provet du redovisar, eller "vanligt" östradiolprov. Det är olika referensvärden på olika lab, så jag vågar inte riktigt bedöma dina värden. Jag skulle tro att du for illa av medicineringen p g a biverkningar av att östrogenet blev så lågt. Skulle tro att det absolut mest rimliga därför nu är att du fortsätter med tamoxifen.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Letrozol och Soladex

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss