Frågor & svar

Question 1

Hej!
Opererades för bröstcancer 25/3 i år. Var en luminal a 7 mm utan spridning, hormonutlöst.
 Har efter det gjort lättare lymfmassage på mig själv men vill nu prova bindvävsmassage som jag läst en del om. 
Finns det några risker med en sån behandling?

Tacksam för svar!

Accepted Answer

Jag vet inte riktigt  vad bindvävsmassage är, men jag gissar att det är en ordentlig knådning av kroppen. Det kan du absolut göra.

Question 2

20CMO1529..... vad är det?

Accepted Answer

Jag tror att det är numret på ett cellprov. Man skapar ett ID-nummer för varje prov som kommer in på patologen för att man ska kunna hålla reda på dem. C betyder att det är ett cellprov, cytologi. Ett P hade betytt att det var ett vävnadsprov, t ex en mellannålsbiopsi grovnål eller ett operationspreparat.

Question 3

Hej,
Har blivit opererad för bröstcancer i USA och äter nu Tamoxifen. Fick under sommaren stora problem med svettningar under natten, tror inte det beror på Tamoxifen utan helt enkelt att jag kommit i klimakteriet. Har av två olika läkare här blivit rekommenderad Fluoxetine mot värme vallningarna. Känns lite konstigt. Är det något man även rekommenderar i Sverige?

Accepted Answer

Hej Bea,  se liknande fråga som jag just besvarade.

Ett litet tillägg: Det finns ett enzym i levern (CYP2D6) som är viktigt för effekten av tamoxifen. Vissa läkemedel anses kunna påverka effekten till det sämre via en blockering av detta enzym och bör undvikas om möjligt, och några enstaka som mycket starkt påverkar ska man inte kombinera med tamoxifen. Fluoxetin (Fontex som väl inte finns i Sverige längre) och Paroxetin (Seroxat) är sådana starka hämmare som man inte bör kombinera med tamoxifen. Venlafaxin och flera andra antidepressiva går däremot bra.

Det egendomliga är att även grapefrukt innehåller ett ämne som är en stark hämmare av CYP2D6 så man bör inte som tamoxifenanvändare starta varje morgon med ett glas grapefruktjuice. Jag tror inte det gör så mycket om man får i sig ett glas då och då, men det är rimligt att inte ta det varje dag.

Question 4

Hej!  

Jag har blivit friskförklarad från min bröstcancer som jag fick 2013. Fick strålning & åt tamoxifen i 5 år som behandling. Med behandlingen av tamoxifen så har jag fått enorma vallningar speciellt på nätterna. Har provat akupunktur & motionerar med raska promenader varje dag. Min cancer var hormon-baserad (eller vad man nu kallar det) Till min fråga. Kan jag ta något för mina vallningar? Hormon? Eller något naturpreparat? I så fall vad?

Med vänliga hälsningar Charlotte (55 år)

Accepted Answer

Det finns läkemedel som kan hjälpa. 

Hormoner (östrogen och progesteron) kan man inte rekommendera, då man sett att det kan leda till en tydligt större risk för återfall efter bröstcancern.

Naturpreparat som hjälper kan man vara försiktig med eftersom det skulle kunna vara så att det är hormonlika substanser i dem som ger den effekten och det kan vara ogynnsamt. 

Men det finns mediciner som inte är hormonlika. Venlafaxin, som eg är en medicin mot depression och catapressan, som är en medicin mot högt blodtryck har i studier visat sig reducera de besvär man kan ha av vallningar. Personligen har jag inte erfarenhet av att ordinera catapressan, men jag har flera patienter som haft nytta av en låg dos venlafaxin (37-75mg/dag). Annars låter det ju som du anammar de allmänna råd som finns, fysisk aktivitet hjälper som bekant mot allt (!?). Att ha svalt i rummet och så kan man ju också prova.

Jag har en idé som är mitt eget ovetenskapliga husmorsknep, och som många skrattar åt, men jag kan inte låta bli att föreslå det. Det är garanterat ofarligt i alla fall. 

När man är på skidsemester och rör sig i skogen eller i skidbacken svettas man ofta rejält av kroppsaktiviteten. Men när man kommer in i stugan är man varm, torr och go på kroppen. Jag tänker att det beror på att man har ylleunderställ närmast kroppen. Ylle har den fina egenskapen, till skillnad från bomull, att inte kännas vått (=kallt) när det blir fuktigt, utan det värmer även när det är fuktigt. Den som ligger i sina bomullslakan och svettas blir strax kall av de blöta lakanen, jag tänker att ylleunderstället skulle kunna hindra det.

Question 5

Hej! Jag har röda utslag (prickar) på mina bröst. Det är ingenting som kliar. Just nu 12 stycken på det ena och 2 på det andra. Det varierar lite ibland hur mycket utslag jag har. Men det ser väldigt obehagligt ut.
Jag var hos vårdcentralen och tittade upp detta för 1 år sen och de bad mig byta sköljmedel/tvättmedel. Sagt och gjort. Men utslagen fortsätter. Jag vill inte gå tillbaka till vårdcentralen för det känns som jag tar onödig tid från dem. När jag försöker googla får jag inga vettiga svar. 
Jag har en del apelsinhud på brösten men har läst att det kan bara pga fett också. 

Jag vet inte om detta är värt att titta upp det känns som att vårdcentralen ändå inte kommer ta det seriöst. Kan detta vara något allvarligt? Eller ska jag bara låta det vara?

Accepted Answer

Hej, hudutslag som du beskriver kan vara en allergisk reaktion, eller känslig hud. Du skulle kunna testa en mild cortisonsalva. Inget du behöver tänka på bröstcancer för, den brukar inte yttra sig så. En hudläkare kanske kan hjälpa om det inte blir bättre?

Question 6

Jag har nyligen blivit opererad för BC och i journalen framkommer följande;
SN är belägen i huvudpreparatet med aktivitet kring 850. I axillen i övrigt försumbar restaktivitet och inga misstänkta palpabla eller synliga blåfärgade körtlar.

Accepted Answer

Hej! SN är portvaktskörteln, och den var då belägen nära bröstet (inget ovanligt). Den hittas med hjälp av radioaktivitet och den beskrivs här som aktivitet. Siffran saknar betydelse. Att det inte var mer aktivitet eller blå färg i övriga lymfknutor innebär att man bara behövde ta en körtel.

Question 7

Hej! 

Jag är 20 år och har under senaste månaden känt att mitt vänstra bröst inte är som vanligt. För ungefär två veckor sen fick jag en ömmande knöl i armhålan på samma sida. Denna känns bättre nu, men ömmar fortfarande om jag trycker på den. Idag kände jag en liten knöl i vänstra bröstet, stor som en ärta. Jag har även känt en diffus smärta runt samma område och ner mot revbenen. Mina bröst brukar ömma innan och under mensen, men nu har jag inte mens och höger bröst känns helt normalt.

Accepted Answer

Hej, det är lite svårt att bedöma vad du har fått för förändring i armhålan men det är ett bra tecken att den har blivit bättre. Men känner du fortfarande knölar så får du visa upp dem för din husläkare!

Question 8

Hej. Jag har panik just nu. Fick mitt 5:e barn för
2 veckor sedan. I samband med att mjölken rann till, fick jag svullna körtlar i båda brösten på sidorna upp mot armhålan. På den högra sidan har dom fått tillbaka men inte helt. Den ömmar lite om jag rör på den och den känns inte jättehård. Lite avlång men rörlig. Jag tänkte boka tid på mammografi men har ju mjölk i hela brösten. Kanske måste avvakta då. Jag har inte gjort mammografi nu närmast fyllde 40 i pga graviditeten. Sen för 8 årsen hade jag implantat som jag tog ur för 3’ årsen kan det bidra till bröstcancer ? Jätteorolig nybliven mamma

Accepted Answer

Hej! Det låter i sig inte oroväckande, det är inte sällan så att brösten blir knöligare när mjölken strömmar till. Du kanske kan använda värme och lätt massage för att se om det blir bättre? Viktigt är mest att hålla lite koll. Oftast blir det ju mycket lugnare när amningen har kommit igång. Om det fortfarande känns som knölar ska du söka!

Question 9

Jag är 30 år och gravid i v 34. För ca 3 år sedan konstaterades det att jag har ett fibroadenom i ena bröstet precis vid bröstvårtan. 
Nu under graviditeten har den blivit lite större men ingenting som stör eller gör ont. Det jag funderar på är dock om det finns risk att knölen kommer störa amningen eftersom den sitter precis vid bröstvårtan?

Accepted Answer

Hej! Om den inte sitter så "i vägen" att ditt barn får svårare att få tag på bröstvårtan så bör det inte vara några problem, den ska inte störa mjölkflödet. Att du känner det tydligare stämmer överens med din hormonella stimulering.

Question 10

Jag ser i frågorna att flera inklusive jag själv är i 45-årsåldern och har blivit rekommenderad ovariell suppression i någon form tillsammans med AI och i mitt fall baseras detta på SOFT/TEXT studien. Det som förbryllar mig är dock att i nationella vårdprogrammet rekommenderas inte den kombinationen. Där läser jag följande rekommendation.
Sammantaget finns det visst stöd för att AI är fördelaktigare än TAM som tillägg till ovariell suppression avseende sjukdomsfri överlevnad. Det finns däremot ingen signifikant skillnad i den totala överlevnaden och samtidigt finns det en randomiserad studie med en riskkvot på > 1 för total överlevnad vilket inger viss oro. Således är kombinationen av LHRH-analog och TAM förstahandsval hos bröstcancerpatienter som bedöms ha nytta av ovariell suppression.

Vad är din bild av lämpligt vägval med tanke på detta? 

Sedan kan man fundera på bedömningen om ovariell suppression behövs och har jag då förstått rätt att det hänger ihop med om man ansetts behöva cytostatika? Det har jag förvisso fått (både Paclitaxel och EC) men i mitt fall med hormonpositiv, grad 2, Ki67-15, ILC, multifokal 5*5,5*3 cm så kanske det var lite gränsfall att egentligen behöva cytostatika och då är frågan om detta egentligen föranleder ovariell suppression? 

Hur skulle ni resonera kring behovet av ovariell suppression i mitt fall?

Tänker att annars är alternativet kanske enbart tamoxifen vilket på sätt och vis känns lite skonsammare men å andra sidan vill jag självklart ha bästa möjliga efterbehandling men vill känna mig trygg i valet.

Accepted Answer

Hej, jag uppfattar att du har två frågor: Nyttan av ovariell suppression (OS) och vad ska man i dessa fall kombinera med? 

Vårdprogrammet förordar OS till kvinnor upp till 40. Nyttan blir som jag uppfattar det lägre efter 40 av två orsaker. Ju äldre man blir efter 40 desto större är sannolikheten att kemoterapin slår ut äggstockarna  och det blir i så fall ingen tilläggsnytta av OS, och det kan knase vara så att man även får partiellt utslagna äggstockar. Ibland tycker jag man kan ana att det händer saker med äggstockarna även hos den som inte menstruerar, t ex att vallningsbesvär plötsligt försvinner.Det är inte riktigt på eller av som gäller. För det andra kommer en andel av kvinnor mellan 40 och 50 att komma in i klimakteriet under resans gång och den effektiva tid där OS spelar roll blir därför även i dessa fall kortare och mindre betydelsefull. 

Om det är så att man efter kemoterapi kan bekräfta att äggstockarna är pigga eller i alla fall vakna, via blodprov eller att det förekommer menstruationer kan man absolut överväga att ge OS som tillägg till den tabletterna.  I ditt fall är det första förstås att ta reda på ifall du är pre- eller postmenopausal, om du är premenopausal (menstruerar eller har ett högt känsligt östradiol) kunde man diskutera sådan behandling. Men, utan att själv ha varit utsatt uppfattar jag att tamoxifen är en skonsammare behandling än kombinationen med zoladex, och vidare att kombinationen mellan Tam + OS är skonsammare än aromatashåmmare + OS. Den österrikiska studien antyder att det långsiktigt kanske rent utav kan vara en olämplig kombination. 

Jag tänker att det här finns möjligheter att göra rätt på flera olika sätt, en modell passar inte alla. och det är inte säkert att doktorn kan sätta ner foten och bestämma. Men det är det nog inte någon som vill heller på riktigt. Man får diskutera saken fatta ett beslut och utvärdera.

Question 11

Hej! Jag undrar om det är några bröstcancerpasienter som får protonstrålning? Vilka pasienter är det i så fall som får det? Om inte, varför? Kommer det erbjudas bröstcancerpasienter i framtiden?

Accepted Answer

Enstaka patienter erhåller strålbehandling med protoner. Men det finns inga riktigt skarpa riktlinjer vem som ska göra det. Jag tror aldrig att det blir standard för alla patienter, men i vissa fall kan det eventuellt vara en viss fördel. T ex när det är verkligt viktigt att verkligen minimera den del av lungan som får behandling.

Question 12

Hej skulle vilja fråga vad detta betyder..de har opererat mig nyligen men har hittat en tumör..
Opererad med vänstersidig partiell mastektomi och sentinel node. I PAD ses nu en kvarvarande 13 mm stor invasiv duktal cancer grad III, DCIS grad III i området. Det ses en cellularitet på 90%, RCB-II. Marginaler 5 mm dorsalt. ER 0, PR , Ki67 15%, HER2 0. En frisk sentinel node körtel.

Accepted Answer

Hej  jag gissar att du genomgått kemoterapi före operation, och att man nu beskriver de fynd man gjort i bröstet enligt ett viss system där man tittar på hur många celler som finns kvar bland annat. Tumören är bortopererad med god marginal,

Question 13

Hej! Under mina tre EC behandlingar kände jag tydligt att tumören blev mjukare och att bröstet fick en annan form. Nu har jag fått Abraxane fyra gånger av nio. Men jag tycker att tumören blivit hård igen och att jag fått tillbaka indragningen i bröstet (den försvann ed EC behandlingen) Kan tumören börja växa igen under behandlingen? Ska jag be min onkolog titta på bröstet?

Accepted Answer

Ja, det tycker jag att du ska be att hen gör.

Question 14

Min mamma har två tumörer i lymfkörtlarna och en tumör på halsen. Fick sin diagnos för 5 år sedan. Har sedan dess fått hormonhämmande tabletter i några år sen cytostatika, strålning och får nu faslodex och kisqali. Har även nyligen fått problem med vätska i lungorna efter en lång tids hostande, svårt att gå (antagligen efter taxan-baserad cytostiatika) och behöver morfin mot smärta. Vet inte om behovet av morfin betyder att cancern är långt gången eller om det är pga biverkningar av strålning för 2 månader sedan? Allt försämrades drastiskt för ca 2 månader sedan med smärta, trötthet, och ben som började domna bort.
Försöker blir klok på hur lång tid hon kan ha kvar och om det finns fler alternativ kvar att testa om inte nuvarande behandling heller hjälper. Senaste röntgen visade att tumören på halsen hade växt något. 
Och vad innebär det när man skriver att man får behandlingen i palliativ syfte, "kur 1 fas B". Menar man att själva cancern är palliativ eller är det att man påbörjat palliativ vård och därför inte har lång tid kvar? Just ordet palliativ får mig att tänka att tiden kvar är kort!  Känner att jag har många frågor men få svar. Hoppas kunna få svar på några.

Accepted Answer

Hej 

Jag tycker att "palliativ" är ett vackert ord, men jag förstår att många inte känner så. Det betyder för mig "lindra"- Syftet vid palliativ behandling är att förlänga patientens liv med god livskvalitet.  

För mig betyder det när man ger palliativ behandling att man behandlar en patient (=medmänniska) som har en sjukdomsbild som gör att det är osannolikt eller till och med omöjligt att tänka sig att man ska kunna bli av med sjukdomen och hen ska leva frisk utan behandling i resten av sitt liv med cancern som ett avslutat kapitel.

Ibland är det lätt att förstå när så är fallet, det kan vara när man har en situation med många metastaser av bröstcancer i kroppen. Ibland är det svårare att veta riktigt säkert. 

I din mammas fall verkar det vara så att sjukdomen numera har en utbredning som gör att det är svårt att tänka sig att den kan opereras eller behandlas bort.  Hon kan således inte få "kurativ" behandling där syftet är bot, utan behöver palliativ behandling. När jag läser din fråga får jag känslan av att situationen nog varit sådan under ett tag. Om det var så att hon fick hormonbehandling efter sin operation och man senare gått över på cytostatika så kan det tyda på att så varit fallet. 

Vanligen måste man i en palliativ situation tänka så att man ska ge en behandling som patienten kan klara att genomföra under en lång tid. Detta till skillnad från cytostatika efter operation som håller på 4,5-6 månader, vilket förvisso kan kännas som en lång tid, men ändå har en ände. I den palliativa situationen vill man kunna hålla på längre eftersom sjukdomen är kronisk. Det gör att man t ex ofta använder litet lägre doser och ofta använder med mediciner som har begränsade biverkningar. Det är också viktigt att ta hänsyn till aktuella behandlingsbara symtom. Ibland kan det vara aktuellt att ge en smärtlindrande strålfraktion mellan varven t ex, och arbeta aktivt med den medicinska smärtlindringen t ex. Man ska inte glömma att en patient som har symtom av sik sjukdom många gånger kan få en bättre livskvalitet med mindre besvär även med en medicin som kostar på i form av biverkningar, om sjukdomen drivs tillbaka och symtomen t ex smärta därigenom minskar.

En palliativ behandling kan vid bröstcancer hålla på under lång tid och bestå av olika aktiva åtgärder, som hormonterapi, kemoterapi, strålning och ibland även operativa ingrepp. Hur lång tid? Ja, det finns förstås forskning som redovisar hur länge folk i genomsnitt lever i den eller den situationen. Men det är omöjligt, i alla fall i början att ge en prognos avseende hur länge man kan leva för den enskilda individen. Statistik gäller för grupper. Det man vill ha när man frågar om "hur länge" är en upplysning om individen. Jag tycker man ska undvika att ge tidsbestämda förutsägelser, det blir nämligen alltid fel. 

Jag brukar fråga mina patienter om jag får skoja om en allvarlig sak när jag får frågan om hur länge livet ska fortsätta. De flesta säger att det är OK. Då säger jag till dem att de lika gärna kan fråga mig om vilken lottorad som kommer att vara den rätta i nästa veckas dragning. Jag kan förstås komma med ett förslag, och det skulle ju kunna råka vara rätt, men sannolikheten är mycket liten. Det finns vidare mycket stora möjligheter att missförstå varandra. 

Personligen tycker jag att det är bättre att se till att försöka se till att den det gäller och hens omgivning uppfattar att sjukdomen är allvarlig och att rimligen kommer att begränsa personens livslängd. Det kan vara en bra idé att fråga dem vad de själva tror, ofta kan det vara en väl så god uppskattning som den jag kan göra. 

Det som kanske skrämmer när  man talar som palliativ behandling är att det ju också finns en tidpunkt vid vilken man måste bestämma att det inte är rimligt att ge behandling som syftar till att trycka tillbaka eller begränsa tumörsjukdomens fortsatta framfart. En situation då man helt måste övergå till att satsa på kortsiktigt gynnsamma åtgärder, men inte längre t ex ge cytostatikabehandling. Ibland kallas det "det palliativa brytpunkten" eller att man passerar den palliativa brytpunkten. 

Det är ju viktigt att man inte missförstår detta. Jag kan tycka att uttrycket är litet olyckligt, eftersom det palliativa omhändertagandet fortsätter och syftet är fortsatt att förbättra livskvaliteten  och därigenom livstiden med förbättrad livskvalitet. Det kan vara olika svårt för olika människor att passera den palliativa brytpunkten, ibland kan det kännas rätt naturligt tror jag, ibland kan det vara svårt och ångestskapande särskilt om man inte tidigare riktigt förstått sjukdomens allvarlighetsgrad.

 Jag uppfattar att det i din mors fall inte är så att man passerat den palliativa brytpunkten då man hoppas att den palliativa cytostatikan ska kunna förbättra hennes tillstånd en smula.

Tack för din fråga. Den väcker som du märker många tankar.

Question 15

Hej,
Jag har nyligen träffat min onkolog på SU och meddelat att jag vill operera bort mina äggstockar.
De vill att jag provar Zoladex först och då tillsammans med Anastozole  för att sen utvärdera i januari och då diskutera eventuell operation igen ochöstrogennivå.
Min fråga är :
vad heter det känsliga provet för att kolla östrogennivån?  Vill prover rekommenderar ni?Är det serumöstradiol? Hur säkra är de? (Jag läste här för någon vecka sedan att det ska vara det ”känsliga ” blodprovet ej det ”vanliga”)
Jag är orolig för otillräcklig supression av östrogennivån, vilket finns en liten risk för.
Jag åt Tamoxifen 2017 fram till 2020 då jag fick återfall, hormonkänslig cancer.
Opererades nu med mastektomi och de tog 23 lymfkörtlar. 2 micrometastas och 5 metastaser i armhålan som nu är bortopererade. Cytostatikabehandling sedan maj- 2 september.
Strålning i oktober 3 veckor och start med Zoladex denna vecka och Anastrozol  nästkommande vecka.
 För kännedom så hade  jag kvar min menstruation hela tiden under behandling med tamoxifen.
Tacksam för svar!

Accepted Answer

Hej, provet heter "känsligt östradiol" eller något liknande, knepet är att analysen måste vara anpassad för att lämna noggranna mätresultat vid låga nivåer.

I de allra flesta fall får man en adekvat supression (avstängning) av äggstockarna med zoladex, du lär också märka det i form av vallningar och kanske svettningar som du inte känner igen. Kom ihåg att du fått cytostatika efter tamoxifen, menstruerar du verkligen under den behadnlingen?  Du skiriver inte hur gammal du är, det påverkar också hur "starka" äggstockarna är och hur mycket cytostatika de står ut med. 

Det kanske ändå kan vara rimligt att börja med sprutorna och sedan om du finner det bra, operation vill våren. Och koll med känsligt östradiol.

Question 16

Jag Är 44 år och behandlas idag för invasiv duktal bc med östrogenrecepror 100 procent, Pr 0 procent och HER 2 neg, 30 procent spridning. Jag har en T3 tumör ( 5 cm) och därför blev det först cyto, doc X3 och Ec90x 3. 

Tyvärr kände jag mig bortglömd under tiden och många byten av läkare, inga besked etc och efter två doc hade inte tumör minskat och då bad jag om second opinion. 

De tycker nu att jag ska ta dostät Ec100x4. Min onkolog är kritisk till det, för tuff och hård behandling och han gav flera exempel på personer som avlidit, fått leukemi och hjärtproblem, - han pratar dock ofta om olika studier och svårt att hänga med. 
Jag bad honom rådfråga ngn mer kollega då han är ST och han kollade då med ngn ansvarig för ett annat sjukhus där som tyckte att ok för dostät pga tumören ej krymt men Max EC 90. De pratade dock om förgiftning etc vilket gör mig orolig. 

Tar jag en stor risk med dostät ec90x4? Är det för farligt för kroppen? Känner mig rädd och villrådig. jag har nu fått första dosen ec90 och ska snart in igen i så fall. 

Orolig

Accepted Answer

Hej, en del av de invändningar som du presenterar håller jag inte helt med om, men jag kan inte heller bedöma helheten. Frågan lämpar sig inte riktigt för detta forum, utan måste hanteras av personer som har hela bilden klart för sig. Kontakta din enhet igen!

Question 17

Hej! Jag är 38år och har spridd bröstcancer till skelettet. Mina metastaser upptäcktes i mitten av juni och har varit under paklitaxelbehandling sen dess. Tog för två veckor sen CA15-3 och den visade på sänkning från 84.5 till 59.5. Är det vanligt att metastaserna ökar trots markören går ner? Vet att det är svårt att tyda, att det inte funkar på alla. Var på röntgenundersökning i måndags och den visade nämligen på ökning av metastaser i skelettet och även frakturer på revbenen. 
En annan fundering, syns metastaser mer i skelettet med kontrast eller är det enbart mjukdelarna som syns mer med kontrast? 
Första röntgen, då metastaserna upptäcktes användes inte kontrast pga dåliga njurvärden men denna gång var njurvärdena bättre så kontrast användes..

Accepted Answer

Hej, jag kan inte säga hur vanligt det är att Ca15-3 sjunker samtidigt som sjukdomen blir sämre, men jag skulle tro att det skulle kunna förekomma i enstaka fall. Det är viktigt att man gör en helhetsbedömning.

Det kan vara mycket svårt att utvärdera sjukdom i skelettet. I ditt fall har det tillkommit nya frakturer, vilket kan tyda på att det blivit sämre (progress). Men man kan ju också tänka att det är områden som varit försvagade redan tidigare och att dessa utsatts för en belastning som gjort att de gick av nu. När det på CT-svaret står "ökning i skelettet" måste man vara noga med att se till att få klart för sig vad som avses. En ökad förkalkning (vithet) på bilderna tolkas vanligen som ett tecken på respons (förbättring), även om de engagerar ett större område. Det kan i synnerhet vara så om man behandlat med bisfosfonater (Zoledronsyra t ex). Rör det sig däremot om sk . "destruktioner" som syns som mörka områden på CT-bilderna så talar det för progress.

Jag är inte röntgenläkare, men jag uppfattar inte att kontrasten spelar någon roll för bedömningen av skelettet, så det kan du troligen helt bortse från.

Question 18

Patient tämligen frisk sedan tidigare. Har hereditet för bröstcancer. Har sökt p.g.a. palpationsfynd i sitt högra bröst, kl 11, 8cm från mamillen. Utredning visat M4, 26mm, U4, 26mm, samt cystor med godartat utseende. Mellannålsbiopsi visat invasiv duktalcancer. ER 98%, PgR 1%, HER2 negativ, Ki67 41%. Man har även punkterat en lymfkörtel, visat lymfkörtelvävnad. C2. Patienten är preliminärt inbokad för operation med partiell mastektomi samt sentinel node 200908. Även snabbspårsutredning avseende hereditet.

Accepted Answer

Hej, jag svarade på en liknande fråga igår. Titta under "förklaring av journal".  

I ditt fall kunde man alltså vid punktion bekräfta misstanken om att det finns cancer i bröstet, B5 skulle man kunna kalla det. C2 betyder alltså godartad vävnad, egentligen skulle man nog kalla det C1 eftersom lymfkörtelvävnad är det normala i armhålan. 

Man kommer att undersöka armhålan igen genom en sk Sentinel node biopsi för att få en ännu säkrare uppfattning om huruvida den finns spridning till armhålan.

Question 19

Har opererats för bröstcancer våren 2017 samt fått strålbehandling och behandling med Tamoxifen. Det återstår ca 1, 5 år tills jag är klar med den behandlingen. Cancergenetisk utredning visade att jag har ca 20% risk för återfall. Är frisk från cancern, men har flera andra sjukdomar, bl a hypothyreos, reumatism och utmattning som blev tuffare efter cancerbehandlingarna med påföljd att jag är  extrem trött. Nu till orsaken till varför jag hör av mig. På ett gyn besök under våren upptäcktes att livmoderslemhinnan blivit förtjockad, med största sannolikhet beroende på Tamoxifenet, då jag ej haft problem med detta förut. Prov togs, vilket för mig var besvärligt då jag under denna tid och på grund av alla olika sjukdomar med respektive provtagning blivit smärtkänslig. Provsvar var utan anmärkning men det krävs att jag fortsätter gå på täta kontroller tills behandling Tamoxifen är klar.Ville byta till aromatashämmare på grund av biverkningar i form av vallningar och att den är hård mot kroppen och särskilt på grund av att jag inte vill ha förtjockad slemhinna i livmodern. Fick ej det, då blodprov visade att jag ej ännu helt genomgått kkimakteriet. Inservikten av att fullfölja behandlingen men har kommit till en gräns, inte minst på grund av att jag är så trött och dr andra sjukdomarna.Det känns helt övermäktigt att göra om den här provtagningen-och inte bara en gång till. Överväger allvarligt att avbryta behandlingen för att slippa fler provtagningar men inser att det är dumt(milt sagt.)Samtidigt som jag funderar på hur jag ska komma vidare på ett "överkomligt" sätt så undrar jag över detta att yngre kvinnor som ännu ej kommit in i klimakteriet får lov att ta aromatashämmare. Hur fungerar det jämfört med tex de som vill ha det men inte får det pga ej genomgånget klimakterium?och är aromasashämmare en garanti för att slippa förtjockade  livmoder slemhinnor? Tacksam för svar och förslag hur man tar sig igenom denna djungeln!

Accepted Answer

Hej,

Först ett litet påpekande. Jag skulle tippa att utfallet efter ärftlighetsutredingen handlar om risken för en ny cancer i det andra bröstet, snarare än om risken för återfall av den cancer du redan har haft.

Du är alltså som du skriver frisk efter bröstcancer, men det finns en viss risk för återfall av den tidigare cancern, och en viss risk att räka ut för bröstcancer igen i det andra bröstet. Båda dessa risker påverkas gynnsamt av din hormonella behandling. Så det är önskvärt att du kan genomföra den. 

Det finns ett antal saker i din historia som inte framgår av din fråga, din ålder och hur din bröstcancer såg ut t ex. Oavsett det så kan man säga att det skulle vara möjligt att gå över på aromatashämmare om du samtidigt fick medicin som stänger av äggstockarna, Zoladex t ex, vilket är en spruta man tar en gång i månaden. 

När det gäller kontrollerna av livmodern är det tillrådligt att hålla koll på den ett tag till även om du skulle byta från tamoxifen till aromatashämmare. Tamoxifen stimulerar livmoderslemhinnan vilket kan leda till att den förtjockas, och i värsta fall kan det leda till utveckling mot livmodercancer. Jag tänker dock att risken för en sådan olycklig utveckling det i din ålder inte är så stor, den risken ökar ffa efter 55. Jag gissar att du är yngre än så. Även om risken är låg är det rimligt att vara försiktig och hålla koll, det är ju vår uppgift inom sjukvården att vara misstänksamma.

Detta blev nog ett litet rörigt svar. Jag tycker att du ska kontakta din bröstenhet och diskutera att antingen ändå fortsätta med tamoxifen i ytterligare 18 månader, eller att byta till aromatashämmare med zoladexsprutor. Oavsett skulle det vara bra att hålla koll på livmodern.

Question 20

Jag har fått diagnosen spridd trippelnegativ bröstcancer. Med spridning till skelett(lytiska metastaser i revben/kota), lungorna och levern. Läser mycket om bröstcancer patienter som får skelettstärkande behandlingar. Detta är inget som jag erbjudits, vad kan anledningen till detta vara?

Accepted Answer

Vet inte, fråga! Det verkar rimligt att överväga sådan behandling. Men det kan finnas ngn orsak som jag inte kan genomskåda.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Rutinfrågor vid en mammografiscreening

Knölar

Utslag på ena bröstet

Hjälp för ensamstående

Kortisol och östrogen

Röntgen svar

Orbital metastas frågar igen

Zoladexfrågan

Orbital strålning

Amning efter behandling

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss