Visar 10 av 5968 träffar

Åtgärd vid stora men godartade tumörer?

2022-10-21
Hej på er. Mitt namn är Peter och jag har en Ukrainsk mamma boende i min stuga (Sverige) sedan slutet på Augusti. Jag gave hennes familj husrum i Budapest redan från början av Mars så vi det här laget så känne rjag henne väl och de har blivit lite en bonusfamilj utöver min vanliga :-) I Maj berättade hon för mig att hon hade vad som tidigare i alla fall bedömts vara godartade tumörer men hormonbehandling har inte hjälpt så det beslutades att brösten skulle opereras i Februari i år. Detta skedde inte då hon fick fly undan kriget.....hon anlände till Budapest den 4e mars och jag gav henne och hennes 3 små barn husrum efter en kontakt i en lokal facebook grupp. Jag ville hjälpa henne att få vård i Ungern men jesus ....jag kan knappt det svenska vårdsystemet och jag förstod absolut noll av Ungerns system. Hon verkade få hjälp av någon annan på röda korset i Ungern.....men det verkade inte hända något där heller tyvärr och då beslutade jag mig för att flyga hit familjen istället. Så nu sedan 23e Augusti bor de i min stuga. Det mesta har fallit på plats, mammografi gjordes igår den 17e Oktober och nu inväntar vi resultat som sägs ta 2 veckor. Och här kommer frågan som ni kanske kan ge svar på. Olha säger att hemma i Ukraina så amputerar man bröst på löpande band....man behöver inte ha cancer diagnos. I Sverige lär vi inte göra på detta vis och här är det bara amputation om man har cancer. Detta stressar henne för att hon då tänker att så länge brösten är kvar så är det bara en tidsfråga innan hon får bröst cancer. Som det är nu så äter hon smärtstillande hela tiden för att det gör ont och så kan hon ju inte leva och jag har svårt att tänka mig att det är såhär kvinnor med godartade tumörer lever permanent i Sverige knaprandes smärtstillande dag ut och dag in. Nu om det visar sig att hon har fått cancer så blir det väl amputerat m.m. MEN vad händer om hon inte har Cancer? Gör vi någon åtgärd på detta? kan man amputera ändå? Borde hon skynda sig tillbaka till Ukraina och ta bort brösten? Hon påpekar att tumören eller tumörerna har växt med 3 cm de senaste 7 månaderna. Jag själv är ingenjör så jag vet att jag inget vet om detta ämne.....men skulle gärna få information som jag kan dela med henne :-) Donerar gladeligen mer när min utgift för familjen är mindre och tackar för er insats att sprida kunskap m.m. :-) Mvh Peter
Visa svar
Svar:
Hej! Jag vill börja med att ge dig en eloge för ditt engagemang. Det är väldigt bra att man nu har påbörjat en utredning. Som du skriver opererar vi absolut inte bort hela bröst utan att det finns en cancer eller att man har en kraftigt förhöjd risk att få cancer (ärftlighet). Jag hoppas att din skyddsling får bra information med tolk när provsvaren är klara, så att hon, om det visar sig att det är godartat och inte är någon förhöjd risk att få bröstcancer i framtiden, kan känna sig trygg med att man inte opererar bort brösten. Om det är godartade förändringar kan man ibland ändå operera bort själva förändringen om man har ont av knölen eller om den har växt mycket. När det gäller flyktingar är det dock lite andra förutsättningar, då man bara ger vård "som inte kan anstå", och om det då inte är något farligt kanske man inte har möjlighet att göra ingreppet.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Åtgärd vid stora men godartade tumörer?

DCIS och tumör

2022-10-21
Hej! Efter bröstbevarande operation fann de utöver tumör på 3 mm - HER2+, 100% hormonkänslig, ingen spridning - ett område DCIS som de inte sett vi mammografi och ultraljud. Har täta bröst , densitet 4, och är nu otroligt orolig att det finns mer DCIS , eller tumör.., som inte syns . Kan MR hjälpa att upptäcka eventuellt mer DCIS? Har också opererats för 4 år sedan upptäcktes att det var LCIS, inte DCIS som de befarade .
Visa svar
Svar:
Hej! MR är den känsligaste undersökning som vi har och det kan absolut vara av värde att överväga att göra en sådan som uppföljning. Detta är något som behandlande läkare brukar diskutera med mammografiläkare och jag föreslår att du tar upp din oro med onkologen eller bröstkirurgen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
DCIS och tumör

Operation Partiell mastektomi

2022-10-20
Hejsan, opererades idag. 9mm, grad 1 hormon känslig. Läser: Tar ut tmören via incion i areolakanten, medtagande kolpricken. Det känns hårt och knögligt kaudalt i sårhålan tar två px, nr 1 kl 4 och nr 2 kl 5. Preprtg visar att tumören avger stråk kraniellt. Tar en extrabit kl 12. SNB i separat icision. Monocryl i lager. 20 ml marcain Vad betyder stråk kraniellt samt " hårt och knögligt". Tack för att ni finns och tack för all bra svar.
Visa svar
Svar:
Hej. "Stråk kraniellt" betyder att man ser att man ser stråk (eller små strängar kanske man också kan säga) i den övre delen av det uttagna preparatet när man röntgar och därför tar man bort en extra bit för att vara mer säker på att hela tumören är bortopererad. Hårt och knöligt menas (tänker jag) att det känns lite hårt och knöligt i vävnaderna nedanför där preparatet togs bort, men man väljer att inte ta bort det utan istället tas vävnadsprov därifrån. Fråga gärna din doktor på återbesöket också, den kanske kan ge ett tydligare svar.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Operation Partiell mastektomi

Funderingar kring läkemedel som ingår i en studie.

2022-10-20
Jag har fått frågan att ingå i en studie där man vill se effekten av ett tillägg av capecitabine till karboplatin-baserad kemoterapi. Jag har fått en diagnos, trippelnegativ bröstcancer i ett tidigt skede. Min fråga är först och främst om detta tillägg av läkemedel kan påverka min prognos negativt? Enligt en studie från KI så såg man att proteinet GIT1:s, kunde hämma NOTCH-signaleringen vilket skulle ha en tillväxthämmande effekt på tumören. Stämmer detta? och isf hur långt är vi ifrån en sådan behandlingsmetod?
Visa svar
Svar:
Hej. Nej, det finns inget som säger att tillägg med capecitabine skulle påverka din prognos negativt, kanske hellre tvärt om. Den andra frågan (GIT1) kan jag inte svara på om och när, men vad jag förstår är den nyligen publicerade studien i en väldigt tidig fas vilket innebär att det förmodligen är ganska långt borta. Man brukar kunna maila till författaren av studien om man önskar mer information.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring läkemedel som ingår i en studie.

Vad beräknas nyttan med 10 års Tamoxifen vara jämfört med 5 år

2022-10-20
Jag funderar över hur länge jag ska äta Tamoxifen. Har snart ätit i fem år och är osäker på hur stor nytta jag beräknas ha av ytterligare fem år. Min vårdgivare säger att det är lämpligt att jag äter totalt 10 år eftersom jag hade en stor tumör och makrometastas i två lymfkörtlar. Det finns inte resurser att diskutera vidare, men jag funderar på vad jag ska väga in i mitt beslut. Tumördata: ER 90% PGR 90% HER2 IH 1+, Ki67 14% NHG II Tumörstorlek 31x31x37 och tillsammans med kalk 46 och mammografiskt 28. Cancer i två lymfkörtlar. Makrometastas i en av dem (osäker om båda) Jag fick neoadjuvant cytostatikabehandling och opererade bort hela bröstet. Strålades efter operation. Har nu genomgått mastektomi av det friska bröstet för att bli symmetrisk. Jag var 42 år när jag diagnostiserades. Har ätit Fluoxetin mot ångest och depression sedan 1996 (med några uppehåll). Det har fungerat väl. Då Fluoxetin inte bör kombineras med Tamoxifen fick jag byta till Escitalopram. Efter bytet fick jag periodvis stora problem med ångest, antagligen delvis som post-traumatisk stress. Fick samtalsbehandling och ökad dos, men mådde ett tag mycket dåligt psykiskt. Fick för 1,5 år sedan byta antidepressiv medicin till Venlafaxin. Det har fungerat lika bra som Fluoxetin. Ett problem där är att jag fick högt diastoliskt blodtryck, förhöjd puls och kraftiga svettningar efter ett år med Venlafaxin. Svettningarna i kombination med Tamoxifen-vallningar är ganska jobbigt. Har fått utreda hjärtat pga blodtrycket, och det är friskt. Har nu sänkt dosen Venlafaxin och då blir blodtrycket okej igen. Jag tränar ganska mycket och sköter mig så gott jag kan för att klara mig på den nya lägre dosen. Jag är normalviktig. På rutin-gyn-kontroll upptäcktes förtjockad livmoderslemhinna och pga Tamoxifenbehandlingen utreddes jag vidare. Det verkade dock okej förutom en godartad "klump" som opererats bort. Sammantaget tycker jag att jag upplever relativt påtagliga besvär av Tamoxifenbehandlingen, och om det är så att fem extra år inte beräknas ge någon vidare effekt överväger jag att nöja mig med fem år. Hur ska jag tänka?
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tänker att en grundregel för behandling måste vara att kunna ha en god livskvalitet, och där är vi förstås olika hur vi bedömer det. Om man inte har några som helst biverkningar är förstås valet att fortsätta behandling i ytterligare 5 år inte så svårt. De som däremot har biverkningar som gör att man "kämpar" för att klara av sin behandling - det är då det inte blir lika enkelt. Om man tittar med nyttan med förlängd behandling på lång sikt så finns det en liten vinst (någon enstaka procent) - det har studier på gruppnivå visat. Det blir lite svårare om man ska göra en beräkning på den enskilda individen, studierna säger ju inget om hur det går för enstaka patienter. Vi vet att vissa får tillbaka sin sjukdom oavsett vilken behandling som ges, samtidigt som många inte får ett återfall. Ett räkneexempel: Med förlängd behandling som ger tex 2% riskminskning för bröstcancerdöd efter 15 år kan man säga att vi har "räddat" ytterligare 2 personers liv efter 15 år med den behandlingen. Hoppas att du fått lite klarhet och inte blivit mer villrådig. Be att få diskutera en gång till med din läkare (eller sköterska) inför ditt beslut. Lycka till.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vad beräknas nyttan med 10 års Tamoxifen vara jämfört med 5 år

Hjärntrött

2022-10-20
Hej! Jag gick igenom kirurgi och cellgiftsbehandling för trippel negativ bröstcancer våren 2020. Fick behandling med EC och Taxotere, samt strålning. Fortfarande har jag problem med trötthet, intryck blir som hjärntrötthet som i sin tur ger mig sömn problem. Jag har varit i kontakt med vc fått Imovan, Atarax och Melatonin för att kunna få bättre sömn. Men det hjälper egentligen inte, bara tillfälligt. Är detta normalt?? hur länge ska det hålla på?? Jag behöver hjälp, vart ska jag vända mig?? Jag jobbar heltid och är rädd för att gå in i väggen. Tacksam för svar
Visa svar
Svar:
Hej. Det låter verkligen besvärligt för dig. Det är väldigt individuellt hur mycket biverkningar man får och man mår efter att ha gått igenom behandling för cancer. Jag vet inte var du bor men på många sjukhus finns det (cancer)rehabiliteringskliniker eller liknande, där man kan få hjälp. Din läkare (på kirurgen, onkologen eller HC) kanske kan remittera dig till en sådan enhet. Jag önskar dig lycka till.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hjärntrött

Måste jag byta jobb pga bröstcancer

2022-10-17
Hej! För cirka 1 år sedan fick jag bröstcancer hormonell. Fick göra en mastektomi, cellgifter 6 omgånger men ingen strålning. Äter tamoxofen idag . Jag jobbar på en akutavdelning. Innan bröstcancer så jobbade jag natt. Jag stor trivs med det. Efter behandlingen har jag gått tillbaka till natten. Pga av de är jag jätte orolig och rädd för att trigga igång cancern. Om jag inte jobbar natt så måste ja jobba shift vilket ja blir väldigt trött ut av. Va rekommenderar ni? Är det farligt för mig och jobba natt? Tacksam för svar .
Visa svar
Svar:
Efter en längre tids sjukskrivning brukar det vara att föredra att man går tillbaka till sina tidigare arbetsuppgifter både ur rehabiliteringssynpunkts och ur hälsosynpunkt. Att många år av nattarbete medför hälsorisker är allmänt känt. Forskningen kring risken för bröstcancer och nattarbete är inte entydig, men det mesta talar för att det finns ett samband även mellan bröstcancer och många år av nattarbete. Sedan riskerna med långvarigt nattarbete blev känt har man på olika sätt försökt minska riskerna genom förbättrad schemaläggning och förkortad arbetstid. Detta gör att riskerna med nattarbete har minskat högst väsentligt. Du kan trygg fortsätta att jobba nattskift eftersom det är först vid långvarigt skiftarbetet som hälsoproblem uppstår. Hur nattarbete påverkar vår hälsa är dessutom individuellt. Att du trivs med dit arbete talar för att du tillhör dem som har förmågan att ställa om mellan att vara vaken på dagen respektive natten vilken ytterligare minskar riskerna med nattarbete.
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Måste jag byta jobb pga bröstcancer

Hur länge bör man vänta innan man söker vård?

2022-10-17
Hej, för ett tag sen upptäckte jag en knöl i mitt ena bröst. Tänker att det är en svullen körtel, då den gör lite ont, är inte så hård och kan röra sig lite. Hur länge kan en körtel vara svullen och när bör jag söka vård? Mvh 28åring
Visa svar
Svar:
Hej, En knöl i bröst i din ålder är i de allra flesta fall inget som har med bröstcancer att göra. Du kan vänta en eller två menscyklar och finns den kvar så ta kontakt med din vårdcentral för värdering av utredning.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hur länge bör man vänta innan man söker vård?

Reducerad behandling.

2022-10-16
Hej! Jag har trippelnegativ bc och fick min diagnos i juni. Ej genetiskts. Har fått 4st ec 90 följt av veckovis paklitaxel med karboplatin var 3:e vecka. Tyvärr var mina värden för låga inför min sista dos med både paklitaxel o karboplatin. Läkaren bestämde då att jag får bara paklitaxel. Nu har mina värden återhämtat sig men jag kommer inte få den sista dosen karboplatin. Hur påverkar detta resultatet av behandlingen. Tänker å ena sidan att jag fått mkt behandling och å andra sidan att jag bara fått drygt 60 procent av planerad karboplatin. Tack på förhand
Visa svar
Svar:
Hej. Det kommer inte att påverka resultatet av behandlingen för din del. Ibland måste vi frångå den plan vi sätter upp från början, då riskerna med allvarliga biverkningar blir för stora. Jag tycker att det låter klokt att avstå den sista karboplatindosen och tycker att du ska känna dig trygg i att ha fått en bra behandling.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Reducerad behandling.

Smärta i kroppen efter avslutad cellgiftsbehandling.

2022-10-16
Jag har en hormonkänslig bröstcancer och har fått 8st cellgiftsbehandlingar, Epirubicin cyklofosamid och docetaxel och fick en stark ledvärk av docetaxel och den sista dosen gavs i juli. Opererades i aug där man tog bort en del av bröstet samt en gjorde en axilutrymning och ca 10 st lymfkörtlar togs bort. Har mått rätt bra efter operarationen men fick en bröstinflammation samt nekros. Börjar bli helt återställd i bröstet och ska börja strålas om 2 veckor. Jag fick en värk i mina höfter och ländrygg för ca 5 veckor sedan, den släppte inte och då trodde man att det berodde på bröstinflammationen och jag trodde att jag legat fel eller suttit felaktigt..men värken släppte inte utan ökade och har satt sig på handleder, fingrar, armbågar, axlar, fötter, vrister och knän framförallt. Det gör ont när man tar på dom ställen som värker och har svårt att öppna burkar och är svagare i händerna. Jag rör på mig nästan som innan operation med en daglig promenad (20 min), städar som vanligt och går i trappor hemma. Jag är väldigt stel och kan därför inte sitta eller stå eller gå för länge får då gör det även ondare. Eftersom jag haft en paus i mina smärtor så tror onkologen inte att detta är sviter efter min cellgiftsbehandling. Dom har röntgat mina höfter då jag har psoriasis i hårbotten och har reumatism/psoriasis i släkten, röntgen visade att allt såg bra ut. Bröstmottagningen vill att vårdcentralen ska utreda detta och där har dom tagit reumablodprover och man ser ingenting där heller. Min husläkare tror att min värk är pga cellgifter och att kroppen är påverkad av allt jag varit med om. Jag har bättre dagar där jag bara har ont i fingrar/handleder och fötter men dom flesta dagar är med tuffare smärta samt att det smärtar på flera ställen samtidigt. Sover inte så bra på nätterna längre utan totalt 4-5 timmar och sover ingenting på dagarna. Jag äter alvedon/ipren och känner inte att det hjälper så bra alla gånger. Jag har också fått lymfödem och ska nu även börja styrketräna. Jag vill ju göra allt för att må så bra som möjligt, vill inte ha ont hela tiden och gå omkring och lida. Känner att jag har hamnat mellan vårdcentral och bröstmottagningen. Ska det vara så här med smärtor eller finns det en chans att allt bara blir bra om ett par veckor? Har ni tips på vad jag kan göra mer för att må bra?
Visa svar
Svar:
Hej. Det är svårt att säga exakt hur länge besvären kommer att hålla i. Utan att veta din ålder kan jag ändå säga att jag inte tycker att det är ovanligt med värk och stelhet i lederna efter cytostatikabehandling. Du skriver inte något om antihormonell behandling och jag utgår därför ifrån att du inte äter någon sådan. För många kvinnor lindras besvären successiv med tiden. Tex promenader och annan träning brukar vara bra och många upplever att besvären är värst på morgonen innan "kroppen" kommit igång. Det är bra att sjukvården verkat ha tagit dina besvär på allvar och tagit prover/gjort röntgen för att utesluta vissa orsaker, även om du känner att du hamnat "mellan stolarna". Oavsett orsak till besvären känns det viktigt att du får hjälp och kanske vårdcentralen är den som har bäst kunskap vad gäller värk. Kanske du kan få träffa en fysioterapeut där? Lycka till.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Smärta i kroppen efter avslutad cellgiftsbehandling.

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss