Visar 10 av 6056 träffar

Ny version av nationellt vårdprogram för behandling av bröstcancer?

2022-05-15
Hej! Presenteras det en uppdatering av det nationella vårdprogrammet snart? Kommer det att finnas några större skillnader mot texten i versionen 20201022?
Visa svar
Svar:
Ja, det kommer att vara en del skillnader, jag tror att det kommer ut på nätet i den kommande veckan. I bröjan av programmet kommer det finnas en sammanfattning av viktiga förändringar. Men om du vill ha koll på alla måste du lusläsa programmet...
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ny version av nationellt vårdprogram för behandling av bröstcancer?

Tillräcklig behandling?

2022-05-15
Hej, jag anses nu vara färdigbehandlad. Jag har haft diagnosen DCIS grad 3 i vänster bröst. Första bedömningen var att man skulle op bort ca 1 cm men efter MRT såg man ett område på ca 5 cm. Man opererade bort 3x2 cm. Jag har nu avslutat strålbehandling 5 dagar/v i 3 v. Jag kommer följas i 5 år, men först om ett år blir jag kallad på mammografi undersökning igen. Jag hade en ganska stökig inledning på min cancer-resa. Olika information, felaktiga diagnoser, felaktiga journalanteckningar mm. Jag har tagits upp på 4:a MDT-konferenser men det var olika kirurger, radiologer, onkologer som deltog- ingen kontinuitet alls. Ingen annan behandling såsom cytostatika etc bedömdes behövas. Så min fråga till er är om jag kan känna mig trygg, att jag nu är frisk såsom vården lovat?
Visa svar
Svar:
Om du blivit radikalt opererad för en dcis grad 3 och därefter fått strålning är det helt korrekt att du är fördigbehandlad. Det finns inget skäl att ge cytostatika. Du kommer att genomgå en mammografi ett år efter diagnosen tänker jag, det år också korrekt.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tillräcklig behandling?

profylaktisk mastektomi

2022-05-15
Jag funderar hur ni resonerar kring "mitt case". Jag fick 2019 diagnos lobulär BC och tumören hade då hunnit växa till storlek 57*50*35 mm innan jag kände tillräckligt mycket besvär för att söka. 2 år innan detta tyckte jag att jag kände något i bröstet...sökte men man hittade inget...jag gissar att med ett relativt lågt Ki67 att min BC faktiskt redan hade börjat utvecklas då men inte gick att upptäcka. Jag fick cellgifter, mastektomi och strålning samt har Anastrozole i 10 år. Nu har jag nyligen fått reda på att jag har mutation på CDH1 och förmodligen ligger det alltså bakom min BC och jag funderar såklart på mitt kvarvarande bröst. Vad jag förstår är lobulär cancer klurigt att detektera och jag kommer erbjudas årlig MR men med tanke på min historik undrar jag om det inte vore säkrast att göra en profylaktisk mastektomi. Är 47 år. Vad finns det för anledning att INTE göra det? Jag har vad jag förstår upp till 59% risk för BC pga mutationen men frågan är om den är högre eller lägre för mig som redan haft en primär BC? Har ni någon kläm på det och kanske relaterat till hur det fungerar för de mer vanliga mutationerna BRCA1 &2? Jag kommer också genomföra en gastrektomi vilket kanske är ännu mer angeläget i mitt case förstås men jag vill gärna säkra upp det jag kan även i kvarvarande bröst. Tacksam för er input hur ni skulle resonera och tips om vilka argument jag ska använda för att potentiellt trycka igenom en mastektomi till.
Visa svar
Svar:
Hej, om du är en av de få personer som har en mutation i CDH1, som också kallas e-cadheringenen så kan man absolut diskutera möjligheten av riskreducerande och rekonstruktiv bröstkirurgi. Det finns nog inga data som specifikt belyser den exakta effekten av en sådan operation, men det synes rimligt att tänka som man för vid BRCA1 och BRCA2, och där vet man att det är långsiktigt fördelaktigt att operera bort det andra bröstet efter en BRCA-associerad bröstcancer. Jag håller med om att det i ditt fall är klokt att ta itu med magsäcken först.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
profylaktisk mastektomi

Hur ska jag göra?

2022-05-15
Hej, haft 3 aggressiva cancer, ovarial, 2 tnbc. Är brca1 bärare. Har varit pat på smärtkliniken KS sen 2007. Efter min senaste tnbc 2017, smärtorna förändrades ( neuropati) men har inte fått träffa nån neurolog, inget ändring på mina mediciner. Har samma styrka sen 2007. Min smärtläkare skrev Oxynorm som jag tar10 mg för att kunna vara smärtfri ca 4-5 timmar, tiden får jag välja själv. Nu har han bestämt att alla opiater o andra smärtmediciner ska bort. Har Metadon mm,som jag försöker trappa ned. Får läsa på mina journaler 1177, om olika diagnoser o det är oklart varifrån mina smärtor kommer ifrån? Tycker att det borde han veta när jag har varit hans pat. 15 år. Min kontakt ssk gör inte saken lättare. Hon ” lurade” mig gå ” läkemedel o hälsa”. Utan att berätta vad det var för. Är ingen missbrukare, överdoserar inte mina mediciner, det är smärtläkaren som skriver ut dem. Är så stressad pga hela smärtkliniken. Har bett om second opinion, bett o få byta smärtläkare, o bett o få träffa en neurolog. Inget av dem har jag fått. Känner mig helt överkörd. Får höra att tjatar om samma saker o förstår ingenting . Min smärtläkare ville att husläkare skulle ta över mig helt, men hon vägrade, för att är inte smärtlindrand. Hon vill inte lägga sig i det hela. Hon hjälper mig annars, skriver i mina journaler om jag tex har inte fått nån recept från min smärtläkare, som säger att han har inte ordinerat det? Fast det bara han som skriver ut den medicinen till mig. Nu får jag inte Versatis plåster, som hjälpte mig på nätterna. Är typ portad på smärtkliniken, får endast prata med smärtläkaren på tel. tid var 3:je månad. Video samtal. För att tjatar o ställer samma frågor om o om igen. Som är träffa neurolog, second opinion, byta smärtläkare. Har gjort anmälan till pat. nämnden. Mår verkligen dåligt för att vara pat. smärtkliniken. Vill därifrån o få den hjälpen vad jag behöver.
Visa svar
Svar:
Hej. Det var en svår situation du har. Jag uppfattar dock att du är frisk efter dina cancerresor, alltid något, men det är klart att du också vill ha ett gott liv med god symtomlindring. Det är förstås inte möjligt för mig att värdera din situation på ett seriöst sätt här, och det är troligen inte heller möjligt att tänka sig att du ska kunna bli helt symtomfri, men du har förstås rätt att ha ett omhändertagande som du känner dig trygg med. Jag tänker att neurologen kanske inte är nyckelpersonen utan att det är smärtläkaren. Jag tror inte att neurologen har något i bakfickan som inte smärtläkaren har. Jag skulle råda dig att be om second opinion hos annan smärtläkare för att få ytterligare en syn på saken,
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hur ska jag göra?

Val av cytbeh?

2022-05-15
Har behandlats med EC75 × 6 för en hormonell invasiv ductal bc. Varför ger man EC × 6? Varför byts inte beh hos en del av oss? Har förstått att det är vanligt med ett byte till annan cytbeh efter den tredje behandlingen.
Visa svar
Svar:
Olika terapitradition skulle jag säga. Jag uppfattar att du har rätt i ditt påpekande, på de flesta håll byter man till en taxanbehandling (doceaxel eller paklitaxel) halvvägs in i behandlingen. Jag uppfattar att man på vissa håll, för de patienter som har den mest gynnsamma prognosen, väljer att inte göra det bytet. Man kan väga för och emot en sådan strategi. Behandlingen blir aningen mer effektiv med ett byte, dock kan skillnaden i gynnsamma fall (med god prognos) vara mycket liten. Docetaxelbehandling kan vara mer krävande krävande för patienten än EC, å andra sidan kan det vara en fördel att fördela biverkningarna litet, de skiljer sig ju åt mellan EC och taxan. Ffa paklitaxel kan å sin sida leda till neuropati som kan vara långvarigt symtomgivande efteråt.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Val av cytbeh?

ont i revben möjlig metastas?

2022-05-15
Opererades juli 2021 för hormonell bröstcancer, luminal A, lobulär tumör 14 mm, Ki 5%, ingen spridning till lymfkörtlar, radikalt opererad. Fick strålning och äter anastrozale. Nu har jag sedan en vecka en öm punkt, ca 2x2 cm, på revbenet, precis under detta bröst. Ömmar vid tryck. Kommer ej ihåg något slag eller sträckning. Skulle det kunna vara en metastas, trots ingen spridning till lymfkörtlarna? Bör jag kolla upp det?
Visa svar
Svar:
Det är omöjligt att svara på, men låter inte speciellt sannolikt. Du kan kanske avvakta ett slag och om det inte försvinner höra av dig till din kontaktsköterska.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
ont i revben möjlig metastas?

Sen biverkning strålning

2022-05-15
Hej Jag slutbehandlades mot min B.C i december 2021 och hade dessförinnan opererats två gånger, andra op för att vidga borttag i bröstet samt ta bort 7 smittade körtlar. Strålningen fungerade bra och hade inga egentliga biverkningar av den där och då. Nu sedan en månad tillbaka har det opererade bröstet blivit hårt vid op stället samt i nedre kanten av bröstet mot hjärtat. Det är inte hårt som när jag kände min tumör utan viss svikt i bulliga/strama området. Jag visade för min onkolog i förra veckan och hon skickade mig direkt till min kirurg som tur var kunde ta emot mig direkt. Han kände och tryckte på området och sa att det är sena biverkningar på min strålning. Han är mycket erfaren och klok så jag tvivlar inte på hans utlåtande men undrar om detta är vanligt? Kan jag på något sätt mjuka upp området genom massage eller annat? Har försökt leta efter andra med sena biverkningar av strålning men inte hittat så mycket skrivet om det. Tack för er tid och klokskap
Visa svar
Svar:
Hej, ja, det är mycket vanligt att det blir knöligt efter behandlingen. När man gör en ingrepp (operation) och sedan strålar leder det förstås till att det blir ett ärr, och kanske en liten vätskeansamling efteråt. Jag tänker att man kanske inte kan göra så mycket åt det. Man har provat med vissa mediciner för att minska på den delen av detta som har med strålningen att göra, men jag uppfattar inte att det varit någon påtaglig framgång. Vi är med om saker under livet som ger upphov till konsekvenser, eller är, men också erfarenheter. Man kanske kan skriva upp det på det kontot?
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Sen biverkning strålning

letrozol

2022-05-13
Har nu ätit letrozol Mylan i 2 år , har haft ledstelhet, sömnproblem, svett/värmevallningar, sen dess. Ledstelheten verkar bli värre med tiden , svårt att komma upp på morgonen, svårt att resa mig upp när jag suttit en stund mm, finns nåt att göra åt det ? Har även funderat på ett kortare uppehåll med letrozol (ca 2-3 veckor) för att kolla så det är medicinen eller övergångsålder (64år) . Är det "farligt" med ett kortare uppehåll för att kolla? eller kan återfallsrisken öka mer ? Och hur mycket "hindrar" letrozol återfallsrisk ungefär ? har hört allt från 2-30% ? Hade snabbväxande hormonell elak tumör 3, 2 lymfkörtlar av 10 smittade,Ki 33. genomgått op, cellgifter, strålning o nu Letrozol .
Visa svar
Svar:
Hmm, jobbigt låter det. Jag tror inte att det blir någon skillnad med ett så kort uppehåll. Det finns en studie där man pausat 3 månader per år, men det var EFTER 5 års behandling, och det ledde inte till ökad risk för återfall. Jag hade föreslagit att man provar med tamoxifen istället, det skulle kunna vara litet snällare för dig.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
letrozol

Ökad risk för cancer i framtiden

2022-05-12
Hej, jag undrar om man får en ökad risk för bröstcancer i framtiden för att man har fibroadenom? Ingen cancer i släkten samt flera fibroadenom som inte växer, 23 år.
Visa svar
Svar:
Hej, Fibroadenom är en godartad förändring i bröstet och ger ingen ökad risk att utveckla bröstcancer.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ökad risk för cancer i framtiden

tolkning biopsi svar

2022-05-10
Hej! Tacksam för tolkning av följande text "mikroskopiskt ses bröstvävnad med något ökat stroma och multifokalt lätt cystiskt dilaterad gångar. apokrin metaplasi noteras. fokalt identifieras vanlig hyperplasi (heterogent uttryck för ER och CK5/8-18). Fibrocystiska förändringar. Benigna fynd."
Visa svar
Svar:
Hej! Många svåra ord. Stroma betyder stödjevävnad (alltså vävnaden runt bröstkörtlarna). Multifokalt betyder "på flera ställen", cystiskt är blåsliknande, dilaterad är vidgad, apokrin metaplasi betyder att den utsöndrande delen av körteln har en specifik typ av förändringar (inte farliga), hyperplasi är lite förstoring av cellerna. ER betyder östrogenmottagaren och CK5/8-18 är en annan typ av markör för bröstceller. Jag skulle tro att denna beskrivning är normal för bröstkörtel. Fibrocystiska förändringar betyder egentligen en normalvariant av bröstkörtel med lite mer bindväv och små vätskeblåsor. Sammantaget inget farligt.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
tolkning biopsi svar

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Tack för alla frågor och stora engagemang. Nu är det dags för sommaruppehåll och tid för återhämtning för våra hårt arbetande experter. Vi öppnar upp för nya frågor igen den 10 augusti. Sök gärna bland "Frågor & svar" nedan, för att se om din fråga finns besvarad sedan tidigare. Varmt välkommen åter!

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss