Frågor & svar

Question 1

Hej!

Jag blir 48 år i juli och bor ca 30 minuter med bil ifrån Trollhättan.
Sista helgen i juli 2019 kände jag en knöl i mitt vänstra bröst.
13 september konstaterades det på sjukhuset i Uddevalla att det var en tumör.
25 september opererades tumören bort på ett mycket fint sätt. Man opererade bort ca 26 mm inkl. extra avstånd för att vara säker på att få bort allt. Bröstvårtan har jag kvar och det syns knappt att bröstet är opererat.
Det visade sig dock att man fick inte med någon frisk vävnad trots marginalen ifrån själva tumören. 3 av 15 lymfkörtlar innehöll cancerceller.
Sedan första veckan i november har jag behandlats med cellgifter. Imorgon får jag min sista cellgiftskur, därefter ska jag åter opereras och i maj ska jag strålas.
Inför operationen så har jag fått två alternativ;
1.hela bröstet opereras bort
2.en del av bröstet opereras bort så att det blir en liten "kulle" kvar
I nuläget har jag ganska starka funderingar på att rekonstruera bröstet.
Om jag har förstått det hele rätt så är det då lättare/mindre komplicerat att rekonstruera bröstet om det finns liten del av det naturliga bröstet kvar.
Om hela bröstet opereras bort så behöver man ta hud etc. från t.ex magen eller lår, vilket då innebär ytterligare ingrepp.
Något som jag också fick tips om att ta i beaktning är att det också kan vara mental skillnad huruvida man väljer att operera bort hela bröstet eller inte. Väljer man att lämna kvar en del av bröstet kan det infinna sig en oro över om det kan finnas någon cancercell kvar och man behöver göra ytterligare operation, men det blir ev. mindre komplicerat vid en ev. rekonstruktion. Kanske känns det också mentalt bättre att ha en liten "kulle" kvar? ....eller inte?

Jag är mycket villrådig inför det här valet/beslutet och önskar gärna ytterligare synpunkter som jag kan ha i beaktning/vägledning inför mitt beslut.

Tack!


Bästa hälsningar
anna

Accepted Answer

Hej Anna,
det är viktiga funderingar du har, och jag ska försöka svara även om jag inte har hela bilden.
Jag tolkar det du skriver så att man antagligen har hittat förstadier till bröstcancer runt tumören (DCIS), annars brukar man inte först ge cellgifter och sedan åter operera. Du säger att det knappt syns att ditt bröst är opererat, vilket är en bra förutsättning. Det viktigaste i detta läge är för din kirurg att bedöma hur omfattande DCIS låg i kanterna av det hen tog bort; ibland når bara lite DCIS i eller nära någon av kanterna, i andra fall växer DCIS överallt och ingen av alla kanterna är cancerfri. Du kan föreställa dig att det är ytterst lätt i det första fallet att bara ta en liten extra bit åt rätt håll från sårhålan och in i den friska vävnaden, medan det kan vara svårt att garantera att allt sjukligt blir borttaget om det växer åt olika håll och kanter. Ytterligare en viktig punkt i detta är ju dels hur stort bröstet är, och hur deformerat det är efter första ingreppet - då är det bra att ditt resultat är fint! Svårt för mig att förstå hur bara "en liten kulle" ska bli kvar om man opererar dig igen.

Generellt sett är det alltid bättre att behålla sitt egna bröst än att ersätta det med någon typ av rekonstruktion, sett till det patienter rapporterar om livskvalitet och självkänsla. Kanske ännu viktigare är att man känner sig delaktig i själva beslutet, och välinformerad om sina alternativ. Så du kanske ska resonera lite till med din kirurg i Uddevalla?

Question 2

Hej! Den 3 juli 2019 fick jag diagnos. Duktal bröstcancer. Ca 30x30mm knöl. Samt 3 lymfkörtlar som hade cancer i sig visade operation. Fick neoadjuvant cyto (3 docetaxel och 3 EC) och opererades 5 dec. Testerna visade att cancern inte va snabbväxande. Nu har jag precis börjat strålning och tanken är att jag ska börja med tamoxifen. Fick ok av läkaren att vänta med att börja då jag fått extremt mycket biverkningar av cyto så behövde komma i fas med kroppen först. Gjorde även en genetisk utredning som visade att jag har 17%risk för återfall. Har ingen cancer i släkten på varken mamma eller pappas sida. Förutom min mammas halvbror som fick cancer i levern (förmodligen mycket troligt pga alkholmissbruk). 
Nu tvekar jag inför att börja med tamoxifen. Känner att jag mår bra. Har lagt om kosten radikalt. Har lämnat en väldigt destruktiv relation. Och motionerar i betydligt större utsträckning. Läkaren har sagt att det är frivilligt att ta tabletterna såklart. Men jag kan inte bestämma mig. Jag vill inte ha massa biverkningar av den medicinen! Jag kommer inte orka det! Jag mår så oförskämt bra nu och vill inte förstöra det. Men vill såklart inte ha tillbaka cancern heller... Hur vet jag hur stor risk jag tar om jag väljer bort tamoxifen? Jag har gjort allt annat som rekommenderats. Och allt har gått väldigt bra hittills. Hur ska jag ta ett beslut kring detta? Får tyvärr ingen bra dialog med läkaren på sjukhuset.

Accepted Answer

Hej Sofia, fint att höra att du är på rätt väg i ditt liv och att du återhämtar dig efter din behandling! Grattis!

Du är frisk efter att ha haft bröstcancer. Att du dessutom mår bra är extra glädjande. Men, det finns förstås ett "men".  Den behandling du redan fått och rekommenderas nu är förebyggande. Syftet med behandlingen är att förebygga allvarliga återfall. Hur du mår just nu påverkar inte risken att du kommer att drabbas av ett återfall i framtiden och bör inte påverka om du väljer att ta hormonbehandling. 

Jämför med högt blodtryck. Om man har ett lätt förhöjt blodtryck så märker man inte detta utan kan må hur bra som helst. Blodtrycket medför trots det en ökad risk att drabbas av stroke och hjärtinfarkt. Man kan minska den risken genom att ta blodtrycksmedicin. 

Förebyggande behandling efter bröstcancer har visat sig effektivt kunna minska risken för allvarliga återfall, och även att dö av bröstcancer. Problemet är att du inte kan få ett kvitto på hur effektivt det är. Hälsan tiger still. Vid liknelsen med blodtrycket däremot kan man få ett kvitto genom att man ser att blodtrycket går ner på behandlingen.  

Man har gjort många studier för att uppskatta nyttan av förebyggande bröstcancerbehandling. Nyttan av cytostatika och hormonbehandling är ungefär lika stor. Det betyder att du får dubbelt så stor förebyggande effekt om du dessutom genomgår hormonbehandling utöver cytostatika. Cytostatika och hormonbehandling ersätter inte varandra, utan kompletterar varandra.

Jag vill med bestämdhet hävda detta oavsett om du nu lever hälsosammare, rör dig mer och äter en bättre kost. Allt detta är utmärkt, och bidrar säkert till att du mår bättre och har hämtat dig efter cytostatikan. Men inget av det kan ersätta den förebyggande effekten av cytostatika och hormonbehandling, däremot komplettera den och dra ytterligare stån till stacken.

Om du frågar mig, vilket du gör(!), tycker jag absolut att du ska prova att ta tamoxifentabletterna i en positiv anda. De är viktiga! Det kan ju hända att du inte far illa av dem. OM du skulle fara illa av dem: hör av dig till din läkare och sköterska!

Ytterligare en kommentar: Det skulle kunna vara så att utfallet av ärftlighetsutredningen visade att du har 17 % risk att få en ny bröstcancer i det andra bröstet, inte att du har den risken att den gamla cancern ska spöka (=komma tillbaka), på ett annat ställe i kroppen. Du bör be din läkare om ett förtydligande på den punkten!

Du frisk och har en mycket bra chans att fortsätta att vara det, i synnerhet om du kan ta den hormonella behandlingen!

Question 3

Jag har drabbats av bröstcancer och funderar mycket på varför det har blivit fel i celldelningen just i min kropp. När jag har läst lite på nätet ang kost och cancerframkallande ämnen blir jag orolig, känner jag måste lägga om all kost. Det står bl a man inte ska äta vitt socker, vitt mjöl, animaliska produkter, socker etc. Jag har alltid ätit nyttigt men visst äter vi någon kaka ibland, grädde i maten och surdegsbaguette kanske på helgen. Är inte överviktig på något sätt. Jag skulle gärna vilja veta vilka produkter som forskningen på riktigt har visat sig ha ett klart samband med cancer och speciellt då bröstcancer? Detta så jag kan ändra min kost så jag inte blir sjuk igen sen...
Jag har även en fråga ang medicin. Jag tar venlafaxin (ibland lergigan till natten) pga en kris och frågat min läkare om det är ökad risk för cancer med mediciner. Är detta något ni har fått info om att mediciner mot oro, utmattning är cancerframkallande? 

Tacksam för ert svar då jag funderar mycket på vad jag framöver ska äta för att minska återfall samt om jag kan fortsätta ta medicinen eller den kan vara skadlig för mig?

Accepted Answer

Hej, jag tänker såhär: Det låter som om du äter en varierad och rätt normal kost. Det finns inte så många kostfaktorer som tydligt påverkar risken för återfall efter bröstcancer, bortsett från övervikt efter klimakteriet, som ju hänger ihop med vad man äter. Du kan hur som helst vara helt säker på att eventuell tilläggsbehandling är viktigare än kosten. Jag tänker vidare att du inte ska lägga dig till med en kost som huvudsakligen baseras på sådana produkter som kan innehålla sk fytoöstrogener (östrogenliknande ämnen som finns i vissa baljväxter), t ex tofu. Däremot kan jag inte tro att det är farligt att få i sig det någon gång. 

Det jag skriver ovan innebär inte att jag anser att det inte spelar någon roll vad du äter, tvärt om. Men kanske inte i  första hand för bröstcancerns skull. En kost som innehåller mycket fibrer, och inte innehåller rent socker och inte är för energiinnehållande (fet), inte för mycket rött kött, men däremot gärna fisk är så vitt jag förstår bra för hälsan på flera andra sätt. Reducerar risken för tarmcancer, diabetes, hjärt-kärl sjukdom, och även bra för omvärlden och klimatet.

Det finns ingen anledning att tro att de läkemedel du anger på något sätt skulle öka risken för cancer eller återfall. Jag tänker att du tar dem av en anledning och att de hjälper dig att må bättre och bli starkare, det är viktigt.

Question 4

Nej, jag hade ingen spridning till lymfkörtlarna.
Jag fick första året Tamoxifen där jag fick de flesta biverkningar  det sista var jag på väg i depression & tappade stora delar av håret. 
Då avbröt onkologen denna behandling, prover togs & 2 månader senare började jag med Zoladexinjektion samt anastrasole, de fick bytas ut efter ett par månader mot Letrozol.
Åt dessa ihop med zoladex i ett par/ tre månader & för att kunna jobba beslöt vi att jag skulle testa endast zoladex. 
Stod på enbart den några månader men för 3 månader sedan avslutade jag även den. 
Mina smärtor var olidliga även med starka smärtstillande var dag. 
Onkolog har varit inkopplad & hon har räknat ut via tumören att jag borde fortsätta med behandling men att det är jag som måste avgöra & att livskvalitén är viktig & att jag får överväga den. 
Jag gjorde valet & mår idag mkt bättre om än inte helt bra än men oron finns såklart. 
Kanske har jag tagit helt fel beslut men visste inte hur jag skulle orka med min vardag.

Accepted Answer

Hej, det låter ju som ni har ansträngt er att finna en lösning som skulle fungera för dig. Beslutet hur man ska göra ligger förstås hos dig, men som du beskriver det kan ingen klandra dig för ditt ställningstagande. Det låter rimligt. 

Jag ska nu göra ett försök att utveckla resonemanget om den hormonella behandlingen. Den förebygger i en andel av fallen av återfall. Den eliminerar dock inte risken helt och hållet (det hade varit den perfekta medicinen), och omvänt är det så att majoriteten av sådana fall som du inte kommer att få återfall, oavsett om du tar eller inte tar den hormonella behandlingen. 

Det betyder att i det fall det skulle vara så olyckligt att du drabbas av ett återfall kan man inte veta om det är något som skulle ha inträffat även om du tagit behandlingen. Håll i dig nu: Faktum är att  det mest sannolika - i den mindre sannolika situationen att du får ett återfall - är att du skulle drabbas av detta även med behandling fullständig behandling under 5 år.

Detta är i sig inget argument att inte ta den hormonella behandlingen, men ett slags tröst i den situation du befinner dig i som inte tål behandlingen.

Question 5

Kanske borde jag också lagt till att det behövdes inget ingrepp i armhålan. 
""9 mm stor rundad förändring klockan 9 där man med MR 2020-01-09 ser en 11 mm stor rundad förtätning med malignt kontrastuppladdningsmönster. Inga patologiska axillära lymfkörtlar påvisas på MR. Core biopsi är tagen från höger bröst klockan 9 som är väl förenlig med duktal in situ cancer grad 1 utan tecken på infiltration."? 
Bedömning: DCIS grad 1 höger bröst, planeras trådidikerad sektor. 
samt Inplaneras för sektorresektion efter trådindikering."

Accepted Answer

OK

Question 6

Jag är 70 år och opererades för Ductal Cancer in situ grad 1 för 3 veckor sedan. Min kirurg var mycket nöjd efter op och såg en god chans att det skulle räcka med operationen. Jag var otroligt lättad, satsar stort i/på mitt företag, har just gjort en stor investering, kom hem från USA idag och har bra flyt. Ska nu på återbesök o få resultatet. För att vara förberedd tittade jag i min journal. Inte vad jag hoppats.

"Opererad 2020-02-06 med sektor nedre laterala kvadranten höger mam.
PAD visar en 10 x 9 mm stor duktal cancer in situ grad 1-2, radikalt opererad med   
minst 8 mm marginal.
Med tanke på resektionsmarginal mindre till 10 mm rekommenderas postop 
strålbehandling i DIBH teknik, 2,67 Gy fraktioner till slutdos 40,05 Gy. "

Min första impuls är att avböja strålbehandling. Behövs det verkligen? Kan jag vänta ett år o få uppföljning? Hade min kirurg haft 1-2 mm mer marginal hade det tydligen varit lugnt. Eller? 
Om jag måste strålbehandlas, finns det ngn snällare, mer skonsam variant av strålbehandling? Är protonbehandling ett alternativ?
Som lekman har jag svårt att förstå att man behandlar förstadium/in situ cancer med samma aggressiva strålbehandling som vore det en invasiv cancer. Känner mig så frisk, glad och på G. Uppskattar få svar och råd. Tack.

Accepted Answer

Hej Evalotta, man har rekommenderat dig i enlighet med gällande nationella vårdprogram. 

En uppdatering av det nationella vårdprogrammet är på väg ut, och i den har man faktiskt ändrat rekommendationen på just denna punkt. Man säger i den nya versionen att man har svårt att hitta en grupp där man inte har någon effekt alls av strålbehandling, däremot säger man att i de fall prognosen är gynnsam, som i ditt fall, är den absoluta tilläggsnyttan mycket liten, och att man kan överväga att avstå för tumörer som är mindre än 15mm, grad 1-2 och med en radikalitet om minst 2 mm, inte 10 mm som man tidigare sagt. Mot bakgrund av detta kunde man säga att det finns stöd för att avstå från strålningen.

Det är rätt att man behandlar dcis med samma typ av strålning som invasiv cancer, man får dock anse att det även om det är en smula opraktiskt att gå på strålning dagligen i tre veckor så är det ändå en mycket tolerabel behandling, med mycket måttliga bieffekter. I alla fall om man inte är rökare. Protonbehandling är i praktiken inte ett alternativ i detta fallet.

Question 7

Hej 
Jag var 51 år då operade bort en tarkt hormonkänslig invasiv duktal cancer på 27mm och med ett ki67 på 29,5 hösten 17 
Har provat ett flertal behandlingar men kroppen reagerar så starkt på de olika så min vardag blir hårt drabbad och det var tufft att kunna jobba . 
Nu efter dryga 2 år Så har jag varit tvungen att välja bort behandlingen men det gör mig så orolig. 
Har jag mkt ökad risk nu för återfall eller ny  cancer? 
Jag är strålad men även gjort mastektomi. 
Bör jag stå ut & ta behandlingen ändå med en dålig livskvalité?

Har nu varit utan i 3 månader

Accepted Answer

Hej Susanne, det är en svår situation som du hamnat i.  Du är frisk efter bröstcancer. Jag uppfattar att din sjukdom inte var spridd till körtlarna i armhålan. Den hormonella behandlingen bidrar förstås till att förebygga allvarliga återfall. Du beskriver att de biverkningar som den hormonella behandlingen ger upphov till inte går att stå ut med. Det låter som om du är värre drabbad av detta än de flesta. Det låter också som om man på olika sätt försökt hantera detta problem genom att prova olika mediciner och kanske även med andra knep.

Till sist får man ju bestämma om det är mödan värt att ta dessa biverkningar, eller om det rimliga är att avstå. Om du bestämmer dig för att avstå är det dock så att den nytta som du uppnått med två års behandling får du "behålla", den tiden har inte varit förgäves. Du har genom två års behandling reducerat risken för återfall, om du står ut ytterligare tre år reduceras den ytterligare. Sammantaget är dock prognosen sådan att chansen för bot är tydligt större än risken för återfall. Rekommendationen om fem års behandling är just en rekommendation, som inte tar hänsyn till individuella förhållanden. Kostar det mer än det smakar måste man kanske avsluta behandlingen. Om du känner att det är det rimliga tycker jag att du ska göra det i samförstånd med din läkare på den mottagning du hör till.

Question 8

Hej. Opererades med partiell mastektomi och axillutrymning 2019-12-11.
Då fann man 11 mm stor grad 3 none specifick typ med
medullära drag extent 11 mm ER 0 PR 0 HER2 negativ
Ki67 47%. Axillutrymd gav totalt 1 makometastas av 11 undersökta lymfkörtlar. stadium 2a T1N1M0
Genomgår cytostatikabehandling dostät behandling i form
av EC90 dostätt följt av Docetaxel 100 dostätt därefter strålbehandling 15 gånger. Har testats för genetisk arv som var negativt.

Accepted Answer

Hej, man kan använda predict (googla på "predict breast cancer nhs") för att uppskatta detta, dock kan modellen endast uppskatta sannolikheten att vara i livet, inte risken för återfall, vilket inte är exakt samma sak. Man kan också få en uppfattning om risken risken att avlida till följd av något annat. För att fylla i allt rätt hade jag behövt din ålder och tumörens grad. Det flesta tumörer av det slag du rapporterar är grad 3, så jag utgår från det, och så antar jag att du är 50 år gammal. Under de förutsättningarna är prognosen att vara i livet efter 10 år med kemoterapi 79 %. 4 av 5 kan alltså förväntas bli botade.

Question 9

Hej
Jag är 44 år och blev kallad till kompletterande mammografi den 6 feb. De hade upptäckt en knöl. Det gjordes ultraljud och först finnålsbiopsi sedan med grövre nål. 
I journalen står att det är kod 4. En solid förändring på 2 cm. Cytologi visar atypi.
Åtgärdskod VG910 SVF.
Nu har det gått 3 veckor och inget svar. När jag ringde sa dom att det kan ta 4 veckor innan svar kommer. Är det inte lång tid att behöva vänta på svar? När jag kollat runt på nätet så har jag läst att det kan ta ca 1-2 veckor. Jag undrar även hur orolig jag ska vara över det som står i journalen? Hur stor misstanke är kod 4? Är det vanligt att det är ngt ofarligt ändå, fast de sätter kod 4? Och vad betyder atypi?

Accepted Answer

Hej! Jag håller med, 4 veckor är långt, det bör räcka med 1-2 veckor att få svar på en biopsi. Kod 4 innebär att mammografiläkaren tycker att din förändring är misstänkt, och ofta opererar man bort sådant även om biopsin inte visar cancer, bara för att vara helt säker.
Atypi innebär att cellerna inte ser helt normala ut, men heller inte riktigt som cancerceller.
Och ja, även kod 4 förändringar med atypi kan visa sig vara ofarliga, men det visar sig ibland först när man opererat bort förändringen.

Question 10

Hej hittade en knöl i mitt vänstra bröst i december. Sökte vård nu i februari på hc. Skickades på mammografi nu i onsdags där man även gjorde ultraljud. Efter ultraljudet sa röntgenläkaren att det är inte cancer. Det är fibroadenom, men man gjorde ändå en biopsi. Han ville sedan koppla mig till en kirurgmottagning istället för hc. I röntgenöversikten står det:Ultraljud: Motsvarande palpfyndet ses en 15 mm stor förändring som är solid, avrundad och skarpt avgränsbar. Bedöms som fibroadenom. Diff-diagnos: Phyllodes.

Läser sedan att dagen efter mammografin så har dom skrivit i min journal från kirurgmottagning: Canceröversikt
SVF Bröstcancer
Datum för välgrundad misstanke
2020-02-26
Måldatum för start av behandling 200325.

Betyder det att man redan fått pad-svar och det visar malignitet? Eller är det något man alltid skriver enligt svf?  Vad är det man ska behandla om det inte är malignt?

Är förövrigt endast 24 år gammal.

Accepted Answer

Hej, förstår din oro, men att du registrerats som SVF-patient betyder bara att du uppfyller kriterierna för prioriterad handläggning, i ditt fall en knöl i bröstet. Ultraljusfyndet och din ålder passar bra ihop, och bekräftar biopsin ett fibroadenom så är det helt godartad. Är det fyllodes så är det bara en sort fibroadenom som har något snabbare tillväxt men är oftast helt ofarligt. Den tar man dock ofta bort medan man kan låta fibroadenom låta vara ifred.

Question 11

Hej! Jag har ställt frågan här tidigare och fått bra svar, men det vore ändå önskvärt att få input från flera läkare. 
Jag diagnostiserades med bröstcancer feb-2015, då gravid i v.36 med mitt första barn. Var 28 år vid diagnos. Fick bli igångsatt och  genomgå mastektomi. Har även erhållt fullgjord cytostatika behandling, strålning och fått herceptin under 1 år. 

Hade HER 2 positiv bröstcancer, hormonkänslig, ki-67 20%, lobulär bröstcancer. Tumören var 50 mm x 20 mm. Tumören kunde tas bort med god marginal. Ingen spridning till lymfkörtlar. 

Har tagit inj. Zoladex och ätit Tamoxifen i 4 år och 6 mån. Är rekommenderad att ta Tamoxifen i 10 år. 

Nu till min fråga. Min önskan är att få ett andra barn, men är samtidigt livrädd för återfall. Min Onkologläkare har sagt att jag kan ta uppehåll i hormonbehandlingen och sedan påbörja den igen efter avslutad graviditet, om en graviditet skulle lyckas. Anser ni det som en stor risk att ta uppehåll i hormonbehandlingen och att försöka bli gravid? Vill ju kunna ge mitt första barn ett syskon, men inte om det finns stora risker för mitt liv. Det är stora frågor som jag vet ingen läkare kan ge 100% svar kring, men det betyder ändå mycket att få olika läkares åsikter kring detta. 

Jag är nu 33 år. Förstår att det är bra att man har Tamoxifen så länge som möjligt, men samtidigt är det också en kamp mot ens fertila ålder också. Hur stor är risken för att jag är steril efter cytostatikan? Erhållt fec x 3 samt Doretaxcel. Att inte veta om man har chans att ens kunna bli gravid är också stressande. Har hört att man kan gå in i klimakteriet tidigare efter cellgiftsbehandling. 

Många frågor men tacksam för svar.

Accepted Answer

Hej Emelie, jag håller med, det låter som om du fått bra information redan, och jag har ingen annan åsikt än den du förmedlar att min kollega gett uttryck för.

Såklart innebär i princip varje avsteg från behandlingsplanen ett visst mått av kompromiss med effekten av  behandlingen, men den grad av kompromiss som en paus efter fem års medicinskt behandling innebär verkar i hög grad rimlig.

Question 12

Diagnostiserades för trippelnegativ bröstcancer 2018 och spridd till lymfkörtlar i armhålan. Behandling med cellgifter, operation där tårtbit togs och avlägsnade 28 lymfkörtlar och avslutade med strålning. Min fråga är när man tidigast kan försöka att bli gravid. Har fått olika svar beroende på vilken läkare man pratat med sen tidigare. Har varit på första återbesöket (1 år sedan avslutande behandling) och det såg bra ut.

Accepted Answer

Hej Jessica. Du kan vara helt säker på att du kommer få olika svar på denna fråga beroende på vem du frågar, och ändå vågar du fråga en till... Modigt! En orsak är förstås att det är en knepig fråga som man kan tänka olika kring och att det inte finns ETT rätt svar. Det kan finnas flera sätt att göra rätt på.

För det första menar jag att jag som läkare inte kan ha någon avgörande åsikt om när en patient ska bli gravid, det är djupt personligt inom en relation och så mycket som spelar in, så jag har ingen ambition att styra hur du ska tänka, men jag kan komma med allmänna reflexioner. 

Jag tänker att du vill ha ett slags besked om huruvida det är säkert för dig att bli gravid, eller om graviditeten påverkar risken för återfall efter bröstcancern. Om man ska ge ett kort svar på frågan så är det av allt att döma så att risken för återfall i sig inte ökar av en graviditet. Man kan alltså inte säga att det är farligt att bli gravid. 

Sen tänker jag att man kan ha som utgångspunkt att man gärna vill leva frisk i sin familj, och i synnerhet med ett litet barn att ta hand om. Återfall är aldrig välkommet, men kanske i synnerhet inte i anslutning till en graviditet eller en förlossning, det känns helt enkelt för mycket. Då måste man titta på när risken för återfall är som störst oavsett om den risken inte påverkas av en graviditet. Där har just den trippelnegativa formen av bröstcancer en tydlig fördel. Återfallen tenderar att inträffa tidigt efter diagnos, och med tidigt menar jag inom tre till fem år. För hormonkänslig bröstcancer är risken för återfall ungefär lika hög per år, före och efter fem årsgränsen. För den trippelnegativa sjunker däremot risken tydligt efter ett par år, och återfall senare än fem år efter diagnos är inte vanliga. Om man tänker på denna aspekt skulle man kunna säga att det är rimligt att vänta i alla fall 3 år, eller om man är ung 5 år, i alla fall om man inte bara haft en mycket liten cancer utan spridning till axillen.

Sen finns förstås en tredje aspekt. Fertiliteten. Du skriver inte hur gammal du är, men fertiliteten sjunker efter 35 år ålder även för den som inte genomgått cytostatika. Om man  har sparat ägg eller embryon sen före cytostatikan är det förstås vettigt att använda dem, men man måste komma ihåg att det ju inte är säkert att det kommer att fungera, ens med provrörsbefruktning.

Det är en svår fråga att ge ett bra svar på. Sist och slutligen måste du och din partner bestämma hur ni vill göra, det har ingen annan med att göra. Det hoppfulla är att det finns många barn som fötts av mammor som genomgått en bröstcancerbehandling.

Question 13

Hej. Jag är 56 år. Opererades för bröstcancer i dec -19. 
Lumbal A tumör. 14 x 11 mm. Grad 1, östrogen ER95%, progesteron PR20%, HER2 0, ki67: 20%
Invasiv ductal cancer. Hormonberoende. Ingen spridning till lymfkörteln. En körtel togs bort. 
Behandling: Valde själv mastektomi,  ingen strålning. Tamoxifen 20 mg i fem år. 
Har behandlats med Estradot 100 mg o Utrogest bioidentiskt progesteron (2 kapslar/ dag) på licens i drygt ett år, slutade med Estradot o Utrogest i nov -19. 

Hjälper Tamoxifen att reducera progesteron också? Eller reducerar det enbart östrogen? 
Behöver jag särskild behandling för att få bort progesteron?
Vad är skillnad på Tamoxifen, Arimidex o aromatashämmare? 
Hur stor är risken för återfall?
Hur ska jag tänka ang växtbaserat östrogen i maten? Kan jag äta havregrynsgröt varje dag?
Varför värker det i operationsområdet av Tamoxifen?
Tips för att lindra ledvärk i fotleder?
Är ki 20% lågt eller högt?

Tacksam för svar
Lotta

Accepted Answer

Hej Lotta, de hormoner du tagit tidigare har du vid detta laget gjort dig av med. Det handlar alltså inte om att reducera östrogen och progesteron när du tar tamoxifen. För det första kan man säga att du är frisk efter bröstcancer och att det mest sannolikt inte finns någon bröstcancercell i din kropp.  Skulle det likväl göra det kan man i första hand räkna med att den i så fall har receptorer i sig. Receptorer är mottagarmolekyler som fungerar ungefär som nyckelhål vari nyckeln östrogen passar i den ena och progesteron i den andra. Om man sticker in en östrogennyckel i östrogenreceptorn så leder det bland annat till att nivån av progesteronreceptorn stiger, och om man blockerar östrogenreceptorn med falskt östrogen (=tamoxifen) hindrar det således progesteronreceptorn indirekt. Du behöver alltså inte ta antiprogesteron för att påverka den andra receptorn. I själva verket är det snarare tvärt om, om man har både östrogenreceptor och progesteronreceptor i tumören talar det för att de hormonella mekanismerna fungerar och chansen till nytta av hormonell behandling är större av t ex tamoxifen än om man inte ser progesteronreceptorer i tumöcellerna. 

Aromatashämmarna fungerar på ett annat sätt, de hindrar bildningen av östrogen i kroppen och berövar på så vis östrogenreceptorn sin stimulering. Även en kvinna som inte menstruerar bildar spontant små mängder östrogen, det är det östrogenet som är målet för aromatoashämmare.

Risken att det går dig illa är ca 10 %.

Jag är omedveten om att det finns ngn studie som visar att man drabbas av återfall i högre grad med havregryn. Jag uppfattar att man kan teoretisera kring att det kanske skulle kunna vara så att man genom att äta fytoöstrogener, men jag vet inte att det finns ngn studie som säger att det faktiskt är så.  Vill man förhålla sig till detta är det väl rimligt att blanda sin kost så att man inte äter samma hela tiden.

I ditt fall tänker jag att den blockering som tamoxifen gör av eventuella receptorer gör att risken för påverkan av substanser i maten via östrogenreceptorn faktiskt är obefintlig. 

Jag tror inte att det värker i ärret av tamoxifen, utan av det faktum att man vid operationen skurit av en stor mängd nerver som nu försöker leta sig tillbaka till sina vanliga gängor, vilket kan leda till smärtupplevelse, eller i alla fall ilningar och pirrningar. Sådana besvär kan kvarstå under lång tid.

Ledvärk, hmm vanligt och tradigt besvär som jag tänker beror på "östrogenbrist". Det är vanligt i samband med aromatashämmare, men även ibland vid tamoxifen, och även uppfattar jag hos alldeles friska kvinnor som kommit in i klimakteriet. De flesta brukar säga att denna typ av värk lindras av att man rör på kroppen. Det brukar vara värst på morgonen innan kroppen kommit igång. Fysiskt aktivitet hjälper mot allt, kanske man t o m skulle kunna säga!

Om 20 % är högt eller lågt måste du fråga hemmavid, man har olika gränsvärden på olika sjukhus.

Question 14

Hej,

Jag (48 år) fick i december 2019 besked att jag har bröstcancer i höger bröst. Opererades med partiell mastektomi i slutet av januari 2020 och PAD visade en invasiv lobulär bröstcancer, 16x12 mm, grad 2, LCIS. Ingen kärlinväxt och tre friska sentinel node. ER 100%, PR 90%, Ki67 50%, HER2 0-1 negativ. Har nu börjat med cellfgifter EC75, sedan strålning och Tamoxifen.
Jag går redan nu och tänker på och grämer mig över ev återfall pga mitt höga Ki67. Hur stor är risken för återfall för mig under en 10-årsperiod?

Accepted Answer

OK jag gissade alltså ganska bra på din ålder!

Question 15

Hej,

Jag fick i december 2019 reda på att jag har bröstcancer i höger bröst. Opererades med partiell mastektomi och sentinel node i slutet på januari. 
PAD visade invasiv lobulär bröstcancer, 16x12 mm. Grad 2 samt LCIS. Ingen kärlinväxt. Tre friska sentinel node.
ER 100%, PR 90%, Ki-67 50%, HER2 0-1 negativ.
Jag har nu börjat med cellgifter EC75, sedan strålbehandling och vidare Tamoxifen.
Går redan och funderar på ev återfall och hur stor risken är med tanke på mitt höga Ki67. Hur hög är risken för återfall för mig under en 10-årsperiod?

Accepted Answer

Hej, jag svarar kortfattat. Under antagande av att du är 50 år gammal -varför du nu skulle vara det, genomsnittsåldern vid bröstcancer är 63 - anger predict att chansen att du är med i livet om 10 år är ca 93 %, och då har mer än hälften (4%) av de vi förlorat avlidit till följd av någon annan sjukdom eller skada.  Detta enligt predict.

Question 16

Undrar om man kan få sämre ögonfransar av tamoxifen 20 mg?
Har ätit sedan 2019 12 01...har fått många biverkningar... typ nästan alla som står under vanliga 😔
Dom är jättekonstiga o korta o växer lite kors och tvärs.

Överväger att inte fortsätta, pga illamående och frossa bl a o jättetrött.
Min tumör var 12 mm o av den vanligaste formen o östrogenreceptorkänslig.
Jag är född 1965. Jag hade inte kommit in helt i klimakteriet.
Opererats 2 ggr på samma ställe för att kirurgen missade att ta bort hela tumören, sedan 3 veckors strålning men inga cellgifter.
Mvh
Åsa Byman

Accepted Answer

Hmm, det med ögonsfransarna har jag hört någon anmärka på i samband med tamoxifen. Efter cytostatika, ja, men inte efter tamoxifen. Det är en fråga jag går bet på. Vet inte riktigt heller vem man ska kunna fråga, kanske man kan höra med hudkliniken eller ögon?

Och dessutom en hel del annat. Jag tänker att du måste komma i kontakt med din k-sköterska och kanske din doktor för att försöka bena ut vad som kan vara biverkningar av tamoxifen och vad som kan ha en annan (åtgärdbar?) orsak.

Question 17

Undrar om hårbotten blir påverkad - känsligare efter cellgiftsbehandling?  Hur länge bör man vänta med toning eller färgning efter avslutad behandling?

Accepted Answer

Hej Lisbeth, jag vet inte riktigt. Men jag skulle tro att effekten på hårbotten inte är långvarig. Cytostatikan går ju rätt kvickt ut kroppen, effekten i form av håravfall sitter ju i betydligt längre eftersom håret växer ganska långsamt. Jag uppfattar att många upplever en känsla i hårbotten när man tappar stråna, jag skulle tro att den klådan hänger samman med att stråna lossnar. Jag vet inte om man ska vänta med att färga håret någån speciell tid, och håret kan ju börja växa  litet redan under pågående behandling. Om jag ska ge ett råd så hade jag väntat tills håret fått en viss längd, eller i alla fall tre veckor efter sista dosen så att de mest påtagliga effekterna på kroppen gått över, jag tänker på infektionskänsligheten och så. Och om du känner att huden i hårbotten inte är som vanligt skulle jag också vänta.

Question 18

Hej, jag undrar hur min prognos ser ut? Om 10 och 15 år enligt predict.
Lobulär cancer 100% ER och PR, grad 2, KI 10%, axillutrymning 1 macrometastas av 19. 
Tumören var 45 mm stor. Jag var 58 år när jag fick cancer nu är jag 62 år. 
Är detta en allvarlig form av cancer?
Undrar också hur mycket cytostatika hade förbättrat prognosen i mitt fall?
Jag strålades 25 gånger och står på Letrozol som jag ska ta i 6 år till.

Accepted Answer

Hej, jag kan inte svara korrekt på denna fråga och avstår därför från att mata in i predict. Prognosen som predict ger avser situationen vid diagnos. Om du nu har levt 4 år utan återfall kommer prognosen att se ut på ett annat sätt än den gjorde från början. Bättre faktiskt. Jag kan inte säga mer än att det är väsentligt större chans att du inte får återfall än att du kommer att få det.

Question 19

Hej

Vet inte var jag ska vända mig så börjar här. Hur vet man om man har breast implant illnes? Går det ens att ta reda på? Fick mina implantat runt 2001 efter (brca1) bröstcancer 1999.
Mvh

Accepted Answer

Hej! Detta är ingen väldefinierad sjukdom tyvärr och därmed svårt att ta reda på, men din plastikkirurg (där man gjorde din rekonstruktion) bör kunna hjälpa dig vidare!

Question 20

Jag kände en knöl i mitt ena bröst för 6 veckor sedan. Ett par veckor senare upptäckte jag ett avlångt hårt streck i samma bröst bredvid knölen. Har nu i dagarna märkt av som en skugga eller en påbörjan till en grop i samma område. Hur orolig bör jag vara inför undersökningen om drygt en vecka? Hur lång tid efter undersökningen kan man förvänta sig ett svar? Oberoende negativt eller positivt svar.

Accepted Answer

Hej! Tiden till svar beror lite på vad exakt man gör och var du befinner dig. Svar på en vanlig mammografi ska du ju få via din inremitterande läkare som kan ge dig besked först när hen har själv tagit emot mammografisvaret; det brukar dock oftast gå på en vecka. Tar man ett cellprov kan man räkna med ytterligare några dagar, lite beroende på vilken typ av prov man tar. På vissa sjukhus/mottagningar bokar man återbesök direkt så du vet när du kan förvänta dig ett svar. Men ibland behöver ju undersökningar kompletteras eller prover tas om...så något svar (om ev preliminärt) bör du kunna få inom 1-2 veckor, beroende på vad du gör för undersökningar. Så här på avstånd är det mycket svårt att säga hur orolig du behöver vara, men det låter ju bra att du har fått en snar tid för undersökning!

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Operera bort bröst och äggstockar

Fråga ang behandling

Med.intag

Hoppas du kan svara på alla våra funderingar

Biverkningar

Ödem/inflammation i ryggen

Stråldos

Biverkningar strålning

Återfall

Revben

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss