Jag tycker du s i första hand ska vända dig till Patientnämnden i Skåne. Du har gjort en mycket bra beskrivning av ditt problem så du kan använda dig av denna formulering både om du väljer att skicka ett brev till Patientnämnden eller du går via1177. Om du inte får hjälp via Patientnämnden får du gärna återkomma till mig. Så här skriver Patientnämnden på sin hemsida: Patientnämnden kan stödja dig Skåne Lämna dina synpunkter eller klagomål till Patientnämnden Skåne Det här tar Patientnämnden Skåne emot synpunkter och klagomål på: Offentlig hälso- och sjukvård som drivs av Region Skåne. Hälso- och sjukvård hos privata vårdgivare som har avtal med Region Skåne. Kommunal hälso- och sjukvård, exempelvis hemsjukvård, personlig assistans, rehabilitering och hjälpmedel. Viss tandvård, läs mer Om du inte är nöjd med tandvården Så här kan du lämna synpunkter eller klagomål till Patientnämnden Skåne: Logga in och använd e-tjänst Ring 0770-11 00 10, vardagar klockan 9–12 Skicka brev eller fyll i blanketten för synpunkter eller klagomål på vård och skicka den till Patientnämnden Skåne, 291 89 Kristianstad. Blankett för att lämna synpunkter eller klagomål på vård till Patientnämnden (pdf) Kontaktuppgifter till Patientnämnden Skåne

Hej, läkningsförloppet i vävnaden efter den operation som du har gjort tar ca ett år och det är vanligt att man kan känna av det du beskriver med ömhet, svidande och stickande smärta. Således tycker jag att det låter precis som det kan vara men om det inte blir bättre så ta kontakt med din kontaktsjuksköterska eller läkare för bedömning.

Hej, genomskinlig gul vätska från bröst och ömmande bröst är oftast inget farligt. Dock om det kommer blod från bröstvårtan ska man kontrollera det. Det du beskriver låter som helt korrekt handläggning och man har gjort de undersökningar och provtagningar som går att göra. Jag tycker således att du kan känna dig lugn med den utredning som är gjord och de provsvar du fått.

Hej, det är vanligt att brösten inte är helt lika och det är också vanligt att känna knölar i brösten utan att det är något farligt. Det du beskriver låter inte som något farligt men svårt att säga vad det är om man inte undersökt dig. Om du känner oro tycker jag att du kan ta kontakt med din läkare för en bedömning.

OK bra!

I den viktigaste studien gav man det i 5 år, men det finns studier med 2 och 3 år också. Det kanske finns någon ettårsstudie också, men den känner jag inte till. Ett års behandling tror jag är alldeles för litet för att det ska ha bra effekt, jag menar att man ska sikta på 5 år.

Ja, båda är möjligt, men inte vanligt. Andelen lokala återfall har under se senare årtiondena minskat kraftigt, från att ha varit ganska vanliga i takt med att man har infört mer onkologisk behandling som komplement till kirurgisk. Om det likväl händer, kan cellerna ha andra egenskaper.

Jag tror att jag förstår hur du tänker, men tänk också såhär: risken för återfall är beroende av tumörstorleken (invasiv komponent), och således med en så liten tumör mycket låg risk för återfall oavsett vilka egenskaper tumörcellerna har.

Hej. Om vi börjar med den sista frågan så är det lite olika mellan kliniker och regioner men om man har genomgått bröstbevarande kirurgi är minimum mammografi en gång per år i 5 år. Ibland, men långt ifrån alltid, läggs ultraljud till men det brukar vara om tex röntgenläkaren tycker att bilderna kan vara svåra att tolka. Kontrollernas funktion är i första hand att fokusera på tex sjukskrivningsfrågor (om det inte sköts av annan klinik) och biverkningar av given eller pågående behandling. Det är sällan ett återfall hittas på en årskontroll, utan det är viktigt att söka för besvär som inte går över som det borde. Jag kan förstå att det är svårt att veta hur man ska tänka om man har en artrosjukdom som redan ger värk. Det man kan tänka är att höra av sig om tex besvären blir värre eller ändrar karaktär. Kontrast ger ofta en bättre bild av tex lever och lungor men en datortomografi utan kontrast är ofta bra som första undersökning, särskilt när det gäller skelettet. Hoppas att det blev lite klarare.

Hej, när det gäller HER2-riktad behandling med antikroppar så kan det fungera på två olika sätt. HER2 sitter på cellernas yta och när antikropparna sätter sig där hjälper det immunförsvaret att ta kål på dessa celler. HER2 leder till en signalering inne i cellerna, som stimulerar cellerna. Den andra mekanismen handlar om att antikropparna stör denna signalering. Summa summarum så leder detta till att HER2-positiva celler går under (dör). Effekten blir större om man ger antikropparna tillsammans med cytostatika. Det är extra tydligt när man talar om Kadcyla som du ju korrekt påpekar är HER2-riktade antikroppar som är laddade med cytostatikamolekyler. I fallet Kadcyla leder detta till effekt endast på de HER2-positiva cellerna. När det gäller hormonell behandling är det på samma sätt så att det endast har effekt på östrogenreceptorpositiva celler, d v s celler som har östrogenreceptorer i sig (dessa receptorer sitter faktiskt inte på utsidan av cellerna utan i dess inre, i cellkärnan). Tamoxifen fungerar på ett annat sätt än aromatashämmarna (Letrozol, anastrozol och exemestan). Låt oss börja med hur östrogen fungerar: Östrogen sätter sig i receptorn som nyckeln i ett nyckelhål, och vrider om "låset" vilket leder till en stimulering av dessa celler och gynnar deras delning t ex. Tamoxifen sätter sig på samma sätt i nyckelhålet, och blockerar därmed möjligheten för östrogen att "komma till". När tamoxifen sätter sig i nyckelhålet vrider den om nyckel litet grann, men inte alls lika mycket som östrogen, effekten blir en blockering av receptorn och att cellerna berövas stimulering. Aromatashämmarna funkar på ett annat sätt. Dessa läkemedel hindrar nybildningen av östrogen, ffa i fettvävnad som sked även hos kvinnor som kommit in i klimakteriet, och berövar på det sättet östrogenreceptorerna möjlighet att bli stimulerade. Exakt vad det är som gör att östrogenreceptorpositiva cancerceller kan ligga vilande och vakna upp en dag efter många år vet man inte. Det är litet underligt. Men det kan inte bara förklaras av att man avslutat den hormonella behandlingen. Det kan hända att celler som slagit sig ner t ex i skelettet eller någon annan stans redan innan cancern blir opererad, ligger vilande under hormonbehandling och många år därefter, innan de av någon anledning vaknar till liv och ställer till med elände. Jag vet i alla fall inte vad det beror på att de plötsligt kan sätta igång. Man kan ju dock komma ihåg att det inte är det vanligaste, i de flesta fall sker detta inte.