Visar 10 av 6055 träffar

Huvuddiagnos D486A förändring av patologisk osäker natur i bröstkörtel.

2026-02-03
Atypisk lobulär hyperplasi (ALH) som når LCIS klassisk typB3 Patologisk förändring bröst Preliminärt BRE/NHG Östrogen 100% positiv Snälla förklara ovan för mig! Birgitta
Visa svar
Svar:
Hej. Du skriver inte om förändringen är opererad. Rekommendationen brukar vara att ta bort en sk B3-lesion (B3-lesion innebär att det är oklart hur malign den är), den grupp där tex ALH/LCIS ingår. Det är inte alltid den opereras bort på vanligt sätt, ibland sugs förändringen ut via vakuum. BRE/NHG brukar följas av en siffra (gradering) så det går inte att förklara. Man har också färgat in för östrogenreceptorer (uttryck) där den är 100% positiv vilket är en gynnsam faktor.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Huvuddiagnos D486A förändring av patologisk osäker natur i bröstkörtel.

Hjärtproblem

2026-02-02
Hej, Hur vanliga är hjärtproblem vid strålbehandling av vänster bröst med andningsstyrd strålning och efter hur lång tid uppstår de vanligtvis? Tack för svaret. MVH
Visa svar
Svar:
Hej. De flesta hjärtproblem pga/efter strålbehandling inträffar sent, dvs efter (5-)10-15 år. Dagens strålbehandlingsteknik med bland annat andningsstyrd teknik och ökad medvetenhet om vilken dos riskorgan tål (tex hjärtat) gör att risken är tydligt mindre idag om man jämför med för 25 år sedan. Att skatta en risk (hur vanligt det är) på lång sikt är svårt eftersom det inte har hunnit gå tillräckligt lång tid för att veta hur det ser ut på lång sikt med dagens behandling. Även andra riskfaktorer för hjärtsjukdom påverkar den slutliga risken (tex rökning och övervikt).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hjärtproblem

Diagnos: D486A Förändring av patologisk natur i bröstkörtel

2026-02-02
Fick en djup blodpropp i vänster vad juli 25. Undersökningar av diverse slag efter det för att komma fram till anledningen till den djupa proppen. Tex röntgen lungor, gynundersökning med ultraljud. Allt var bra. Vid mammografi samt ultraljud fann man ”Atypisk lobulär hyperplasi som når LCIS, klassisk typ B3 -Kan ovanstående vara anledningen till den djupa blodproppen. -Är det alltid en underliggande cancer till djup blodpropp? Jag har mycket åderbråck i det vänstra benet sedan många år tillbaka, opererad. Har också dålig blodcirkulation. -Kan det vara anledningen till blodproppen Har högt kolesterol, testar 1 gång om året. LDL 4.9, HDL 3,0 -Kan det vara en anledning till blodproppen? Tacksam för svar och förlåt många frågor.🌷 Birgitta 77 år (50kg, äter bra, gymmar, yogar mm Inga övriga mediciner, bara blodförtunnande)
Visa svar
Svar:
Hej. Det finns vissa cancersjukdomar som oftare ger en ökad risk än andra. Som jag skrev i tidigare fråga skulle jag inte i första hand misstänka att det är den LCIS du opererats för som bidrar till blodproppen men ofta får vi leva i ovisshet. Det viktiga är att proppen behandlas på rätt sätt. Ärftlighet, tidigare blodpropp, inaktivitet (vilket jag tolkar inte stämmer in på dig) inklusive tex lång flygresa/bilresa, åderbråck, nedsatt cirkulation i benen och stigande ålder är några riskfaktorer som kan öka risken för blodpropp i benet. Det är nästan omöjligt att veta exakt vad som orsakat dina proppar.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Diagnos: D486A Förändring av patologisk natur i bröstkörtel

Uppföljning efter bröstcancerbehandling-Signatera?

2026-02-02
Hej! Jag blev klar med min behandling för hormonell bröstcancer för 3 år sedan och jag funderar på detta med uppföljning. Just nu kontrolleras jag en gång om året lokalt (mammografi och ultraljud då jag har täta bröst). Jag hade avancerad spridning till lymfkörtlarna och det fanns mikrometastaser kvar även efter cellgiftbehandlingarna. Efter operation fick jag strålbehandling som förhoppningsvis tog bort det sista som fanns kvar. Jag tar nu Zoladex och anastrozol och ska göra det under 10 år totalt. Jag har läst om blodprovet Signatera som erbjuds i bla. USA och jag undrar om ett positivt resultat skulle leda till att jag fick kompletterande behandling för att minska risken för återfall dvs. vilka preventiva behandlingsalternativ finns det om blodprovet visar att det finns cancer kvar i kroppen? Tusen tack för svar! Mvh, Constance
Visa svar
Svar:
Hej. Det finns idag ingen ytterligare behandling vi skulle rekommendera i händelse av ett positivt prov. Det är säkerligen en av anledningarna till att provet inte används i tex Sverige idag.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Uppföljning efter bröstcancerbehandling-Signatera?

Vem hjälper oss med med klimakterieprobem?

2026-02-02
Hej! Har tidigare haft dcis, som opererats bort för 1,5 år sedan, därefter färdigbehandlad. Nu har jag svåra klimakteriesymptom, sover max 3-4 timmar per natt, hjärnhinna, nedstämdhet mm mm. Jag undrar vem, dvs vilken funktion i vården, som förväntas hjälpa mig med mina klimakteriesymptom. Bröstmottagningen hänvisar till vårdcentralen och det gör även min gynekolog. Vårdcentralen vill ha en remiss från bröstmottagningen, men det vill bröstmottagningen inte skriva. Stämmer det att det är vårdcentralens ansvar? Är det i så fall inte lite konstigt att kvinnor som INTE haft bröstcancer eller förstadier kan få klimakteriehjälp från specialister (gynekologer) medan vi som har haft någon typ av BC skall gå till allmänläkarna på vårdcentralen? Vems ansvar är det? Bor i Stockholm.
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tänker att det nog är vårt ansvar tillsammans, men vem som har "huvudansvar" varierar var man bor. På många ställen är det hälsocentralen som har god kunskap och kan sköta detta. Om det dyker upp frågor/osäkerhet mot bakgrund av tidigare behandlad bröstcancer, brukar HC kunna skriva remiss till kirurg/onkolog för att tillsammans se vad som är bäst för just den patienten. På samma sätt kan HC vända sig till kvinnokliniken för att få hjälp/råd. Huruvida HC behöver remiss eller inte varierar också men om det så önskas av HC kan jag inte riktigt förstå varför bröstmottagningen inte vill skriva den remissen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vem hjälper oss med med klimakterieprobem?

Hur stor ökad risk för ny DCIS eller invasiv cancer

2026-02-02
Mastektomi hö bröst 2024 pga dcis. Jag har försökt förstå hur stor min ökade risk för dcis eller invasiv cancer är i andra bröstet men får inga bra svar från onkologen. De säger att det är svårt att göra för dcis och att man därför inte gör denna typ av beräkningar i mitt fall. Stämmer detta? Vad skulle ni rekommendera?
Visa svar
Svar:
Hej. Jag är ju också onkolog, och kanske inte svaret blir så tydligt, men det är precis så som du fått höra: det är svårt att kalkylera. I de fall vi kan göra "beräkningar" säger det egentligen inget om vad som egentligen händer i framtiden, utan används i första hand för att värdera vilken tilläggsbehandling som blir aktuell, för att risken för återfall ska bli så liten som möjligt. Det man kan säga är att risken för återfall är liten och chansen att du slipper återfall är stor.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hur stor ökad risk för ny DCIS eller invasiv cancer

Framtiden med DCIS

2026-02-02
Hej, i juli genomgick jag en DCIS-operation med mikroinvasion upp till 0,5 mm. Jag är klar med strålbehandlingen (16) och tar Tamoxifen. Vad är mina förutsägelser för framtiden? Jag är 50 år gammal och har varit i klimakteriet i 2 år. Jag tänker fortfarande på sjukdomen hela tiden och jag kan inte mentalt återhämta mig från chocken. Tack för svaret.
Visa svar
Svar:
Hej. Det finns mycket goda chanser för dig att sjukdomen inte kommer tillbaka i framtiden. Med tiden brukar också de negativa (och ibland chockartade) känslorna med tex oro, minska till förmån till framtidstro.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Framtiden med DCIS

Värk i kroppen

2026-02-02
Hej! Jag inväntar svar på biopsi som gjordes den 22/1, läkaren gjorde en första bedömning efter mammografi och ultraljud att det är bröstcancer, 1,6cm. är 37 år och livrädd, så mycket katastroftankar. Känns som att det spridit sig till skelettet då jag har ont i rygg, ibland ben samt domnar bort i armar, men bröstsköterska säger att jag inte ska vara orolig än, ta massage om jag behöver, men jag vågar helt enkelt inte.. Vad kan jag våga göra? svaret bör komma i slutet av nästa vecka då man drar det på behandlingskonferens en gång i veckan.
Visa svar
Svar:
Hej. Jag förstår att det är jobbigt med väntan och ovisshet. Oro kan leda till att olika känslor som tex smärta blir värre och leder till mer oro. Du kan absolut ta massage eller tex använda värme mm som kan lindra och lugna.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Värk i kroppen

Djup blodpropp juli 2025

2026-02-02
Man har hittat Atypisk lobulär hyperplasi som når LCIS, klassisk typ B3, i mitt vänstra bröst efter mammografi, ultraljud samt biopsi. Är ovan anledningen till min blodpropp? Birgitta
Visa svar
Svar:
Hej. Jag skulle inte bedöma sannolikheten stor att den förändringen i bröstet skulle orsaka en blodpropp.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Djup blodpropp juli 2025

Klåda, smärta

2026-01-30
Hej! Jag har haft klåda på min vänstra vårtgård av bröstet och själva bröstvårtan i ett halvår. Till en början behandlade jag inte med kortison som läkaren tyckte. När det hade gått några månader så gjorde jag iallafall det, och då upplevde både jag och läkaren att bröstvårtan såg fin ut utan fjällning/rött utslag. Men nu när jag börjat trappa ned detta efter några veckor så kan jag känna att det kliar igen,m. Tar jag då locoid så lugnar det sig. Mitt andra bröst med vårtgården började klia när jag använde mjukgörande på så jag verkar kunna vara känslig. Har även lite smärta som ibland strålar ut i bröstet men svårt att veta om det är muskulärt eller ej då jag har en tvååring jag lyfter på en del. Min fråga är om det är vanligt att man har klåda och lite utslag i ett halvår utan kännbar knöl, ibland smärta om det är bröstcancer? Min andra fråga är om det är förenat med risk för bröstcancer att gå på mammografi innan 40års ålder? (Med tanke på strålning). Med vänlig hälsning, M
Visa svar
Svar:
Se svar på tidigare fråga.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Klåda, smärta

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Tack för alla frågor och stora engagemang. Nu är det dags för sommaruppehåll och tid för återhämtning för våra hårt arbetande experter. Vi öppnar upp för nya frågor igen den 10 augusti. Sök gärna bland "Frågor & svar" nedan, för att se om din fråga finns besvarad sedan tidigare. Varmt välkommen åter!

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss