Visar 10 av 6154 träffar

Svullet och ömt bröst

2022-03-11
För sex månader sedan gjorde jag en tårtbitsoperation och december avslutade jag min strålbehandling (20 ggr). För ca tre veckor sedan började mitt opererade bröst ömma precis vid ärret samt upp i armhålan. Det gör också ont när jag lägger ut eller sträcker upp min arm. Bröstet har svullnat mer och mer och är nu betydligt större än tidigare. Jag har gjort mammografi och ultraljud och de hittade ingenting men bröstet fortsätter att svullna och värka. Är det här normalt efter strålningen? Jag äter Tamoxifen sedan september.
Visa svar
Svar:
Hej! Att bröstet blir svullet första året efter operation och strålning är mycket vanligt och beror på att avflödet av vätska från huden i bröstet påverkas. Besvären brukar minska med tiden, men om du har mycket besvär rekommenderar jag att du kontaktar mottagningen för eventuell kontakt med fysioterapeut.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Svullet och ömt bröst

Benign knuta

2022-03-11
På min mammografi i höstas upptäcktes en knuta som det togs biopsier på. Både tunnål och mellannål. Knutan visade sig helt godartad och berodde på en infektion enligt läkaren som bedömde att den inte behövdes tas bort. knutan sitter djupt och inte går att känna. Jag kan trots positiva besked inte släppa det och tänker på den dagligen och att den kanske ändras och blir malign. Tycker det skulle vara skönt att ta bort den men läkaren sa att det inte är en helt enkel operation. Hur tänker du?
Visa svar
Svar:
Hej! En av nackdelarna med mammografiscreeningen är att man hittar förändringar som visar sig vara godartade men som skapar stor oro hos kvinnan. Jag förstår att vetskapen om att det finns en förändring i bröstet kan vara svår att släppa. Man har dock gjort en ordentlig utredning och funnit att förändringen är helt godartad och godartade förändringar blir inte elakartade. Även om vissa operationer är relativt små finns det inga "helt enkla" operationer. Alla operationer har sina risker (även riskerna oftast är små), både på grund av sövningen och på grund av ingreppet i sig. Man ska därför inte operera om det inte finns starka skäl. I detta fall har man sett att förändringen är godartad och man kan ju inte heller känna den, så jag tycker inte att man ska operera.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Benign knuta

Behandling, prognos osv TNBC

2022-03-07
Hej Niklas. Jag har lite frågor ang min kära mors behandling och prognos. Hon är 62 år och tidigare frisk. Diagnos bröstcancer i januari, opererad 1 vecka efter diagnos. På ultraljud tumör storlek 11 mm. Efter op fick vi svar att den totala utbredningen var 22 mm varav 4 ”prickar” av dcis i detta område. Man säger att man fått bort hela tumören. Ingen spridning till lymfkörtel (de tog 3 stycken). KI värde 40%, trippelnegativ. Behandling: 4 x EC75 tätdos dvs varannan vecka följt av 9 x paklitaxel.. Mina frågor: hur ser prognosen ut för min mamma efter 5 och 10 år med behandlingen ovan? Hur stor är risken för återfall? När ni besvarar frågan om 5/10 års prognos, anger den procentuellt risken att få tillbaka sin cancer eller andelen som kommer avlida i sin cancer. Samt är denna procentsats uträknad på just min mammas fall? Jag har läst om så många patientfall där man i många fall får EC75 x 6 samt paklitaxel x 12, är min mammas behandling tillräcklig i relation till hennes diagnos? Jag har läst att bisfonat behandling samt tablettbehandling med cellgiftstablett capecitabin är aktuellt vid TNBC för att ytterligare hålla tillbaka återfallsrisken. När jag frågade behandlande läkare så sa han att ingen av dessa två var aktuella i min mammas fall och jag förstod det som att anledningen var för att min mammas tumör inte hade spridit sig? Kan man inte ge dessa ändå för ytterligare bättre prognos? Tack för att ni finns. Det är guld värt att kunna läsa inläggen här och ha möjlighet att ställa frågor till er. Tacksam för svar.
Visa svar
Svar:
Hej, jag anger de siffror som jag får från predictmodellen som tittar på prognosen som det ser ut vid diagnostillfället, som jag skrev i ett tidigare svar nu påverkar prognosen av hur länge sedan det var, och blir bättre med tiden för de som inte drabbas av återfall. Modellen räknar inte på risk för återfall utan risk att dö och försöker ta hänsyn till att livet inte är evigt utan att det finns andra orsaker som gör att man avlider, som inte har med bröstcancer att göra. Utfallet skulle kunna beskrivas såhär; efter 5 år 12 % risk att dö i bröstcancer, 6 % i något annat; efter 10 år: 25 % risk att dö varav bröstcancer står får 15 % och 10 % har andra orsaker. Dessa siffror inkluderar den behandling som givits, och som är helt adekvat. 6 x EC följt av 12 pakli tror jag är ett missförstånd. Det är i alla fall inte standard. Tillägg av capecitabin blir i första hand aktuellt efter preoperativ kemoterapi. Tilläggsnyttan av bisfosfonat vid körtelnegativ bröstcancer är mycket begränsad.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Behandling, prognos osv TNBC

Domnade fötter efter cancerbehandling!

2022-03-07
Hej! Min mamma, änka och 80 år gammal, fick bröstcancer vid 78 års ålder. Efter genomgången behandling med cytostatika, operation och strålning friskförklarades hon i april 2021. Hon har en del kvarvarande besvär efter cancerbehandlingen, bl a kraftiga domningar i fötterna, och en känsla av att gå på "luftkuddar". För en tid sedan ramlade hon i badrummet, förmodligen efter att ha trampat lite snett utan att känna/märka det. Lyckligtvis fick hon bara några blåmärken. Jag undrar vad det finns för behandling för detta tillstånd. Hon har erbjudits någon form av skoinlägg, men har inte provat ut några sådana än. Kan sådana verkligen hjälpa? Hon har något slags mycket enkel liten massagekudde som hon brukar lägga fötterna på när hon ser på TV, och säger att det känns väldigt bra. Jag har nu sett att det finns en del halvprofessionella fotmassageapparater att köpa, t ex denna: https://www.flowlife.com/se/produkt/flowfeet?gclid=Cj0KCQiA0p2QBhDvARIsAACSOOMhy257Urjxk4baqE53vJOPNgyJ-CnT1W5_s_4mrmfTmmJBIhFTNScaAvj_EALw_wcB Jag funderar på om en sådan här typ av apparat kan vara lämplig för henne. Apparaten ger tydligen en kraftig knådande massage, som ska efterlikna "riktig" fotmassage, och ger även värme. Förstår att ni inte kan/vill ge råd om enskilda produkter, men det jag egentligen vill veta är om det är OK för en person i mammas ålder och med hennes typ av fotbesvär, att frekvent använda en sådan här apparat. Jag har mailat till företaget som säljer apparaten, och de har varit tydliga med att det är upp till varje person att rådgöra med sin läkare, före användandet av produkten. Kan det vara skadligt på något sätt, eller kan vi utgå ifrån att om mamma testar en sådan här apparat och tycker att det känns bra, så är det bara att fortsätta? Mycket tacksam för svar! Med vänlig hälsning LENA
Visa svar
Svar:
Hej din mamma kan med att säkerhet använda massage apparaten och om det känns bra för henne är jag glad. Jag är dock inte så säker på att det riktigt biter på problemet i grunden, som troligen i alla fall delvis beror på en påverkan på nerverna efter den cytostatika hon fått (paklitaxel? eller kanske docetaxel?). Denna typ av cytostatika hjälper gneom att störa ett system i cellerna som har med celldelningen att göra, men även finns i kroppens länga nerver, och där med en helt annan funktion, nämligen att vara "armeringsjärn" i kroppens långa nerver (kroppen är smart och återanvänder sina byggnadsstenar där de behövs!). Det finns ingen bra behandling mot denna långsiktiga biverkning, som med tiden dock brukar gå tillbaka. Skulle den vara förenad med smärtor kan det finnas hjälp att få, men just domningen är det nog svårt att komma åt. Jag tänker att träning hjälper, på det sättet övar man upp andra system i kroppen som kan träda in istället för den nervfunktion som är nedsatt.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Domnade fötter efter cancerbehandling!

Vågar jag mig på en östrogenbehandling mot mina klimakteriebesvär?

2022-03-07
"Vill du veta hur ditt klimakterie kommer att bli, fråga din mamma" Mamma, liksom jag hade det väldigt kämpigt. Hon fick på 90-talet Östrogenplåster och efter bara ngr år fick hon bröstcancer. Vågar jag mig på östrogenbehandling? Jag hade hoppats på att det skulle hjälpa mig mot alla mina sömnlösa nätter och hemska vallningar, men jag är för rädd! Får inget vettigt svar av min gynekolog, mest bara tja, kanske och det är alltid en risk man får ta! Samt så hade jag varit så tacksam om gynekologen hade kunnat skriva ut bioidentiskt gestagen, som har så mycket mindre risk för bröstcancer, men ICKE!
Visa svar
Svar:
Hej, Jag uppfattar att du tidigare inte är behandlad för bröstcancer. Hormonbehandling efter klimakteriet lindrar besvär med vallningar och svettningar. Men leder till en ökad risk att insjukna i bröstcancer. Risken blir högre ju längre tid man tar hormonerna och är högre för preparat som innehåller progesteron än sådana behandling som inte innehåller progesteron. Vaginalt östrogen verkar inte påverka risken att drabbas av bröstcancer hos tidigare friska. Man brukar säga att man ska ta dessa preparat (tabletter/plåster/gel) under så kort tid som möjligt, upp till 5 års tid, men inte längre. Om man har besvär av det slag som jag angav ovan som påverkar en i vardagslivet. Man har försökt räkna ut vilken risk detta i genomsnitt medför. Om man tar kombinationsbehandling med östrogen och progesteron dagligen är risken ca 2 % att få bröstcancer efter 5 år bruk, ungefär dubbelt så stor efter 10 år. Risken blir något lägre om man tar en behandling där man tar progesteron inte hela tiden utan endast under en del av tiden. Om man använder en ren östrogenbehadnling, blir risken lägre eller ca 0,5 % på 5 år och 1 % på 10 år. Man kan läsa om detta i en stor studie som är publicerad i the Lancet 2019 och där man tittar på data fån mer än 100 000 fall av bröstcancer hos kvinnor efter klimakteriet: http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(19)31709-X
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vågar jag mig på en östrogenbehandling mot mina klimakteriebesvär?

Komplettering

2022-03-07
Har frågat om överlevnaden förut och fick svar 90% är i livet efter 10 år. Nu får jag ett helt annat svar, 80% är i livet efter 15 år. Det skiljer sig alltså med ytterligare 10% på bara 5 år, vilket är ganska mkt! Menar du att ju längre man lever desto lägre blir överlevnaden ? Förstår inte riktigt ..? Är det inte tvärtemot? Att risken för ett allvarligt återfall blir lägre under åren? Har också för mig att de första 2 åren är störst risk för återfall av her2 pos och hormonkänslig cancer, och att efter 5 år har man inte mer risk än nån annan som aldrig haft cancer att få det igen!
Visa svar
Svar:
Hej, överlevnaden blir lägre ju längre tidsperiod man tittar på, till sist är dödligheten förstås 100 %, men kom ihåg att de flesta inte kommer att avlida till följd av bröstcancer. När jag ger överlevnadssiffror, vilket är ETT sätt att beskriva prognosen, ett sätt som jag förstår kan missuppfattas och dessutom kännas skrämmande, brukar jag ange vad modellen uppskattar är chansen att vara i livet efter så eller så lång tid. Jag har bestämt mig för att göra så, eftersom ni frågar. Men jag brukar ofta även ange hur ofta modellen uppskattar att de som inte överlever avlider till följd av något annat än bröstcancer. Den uppskattningen är litet svår eftersom den ju är mycket beroende av vilken allmän hälsa en person har. Generellt kan man dock säga att risken att råka illa ut av något annat är mycket låg för unga kvinnor, och den blir allt högre ju äldre man är. För att ta ett drastiskt exempel: om man är mer än 100 år gammal är det mycket sannolikt att man dör inom ett år av ålderdom, och mycket mera sannolikt än om man är 40 år. Det är uppenbart, och en självklarhet. Det andra man måste tänka på är att en kvinna (eller man) som drabbas av ett allvarligt återfall efter bröstcancer, avlider ju inte direkt till följd av det. Det är ju ofta så att vi med framgång kan hålla sjukdomen i schack, eller till och med driva tillbaka den under flera eller till och men många år innan sjukdomen tar över. Detta är svart och kanske skrämmande att tala om och tänka på. Du skriver att risken att dö borde minska med tiden. Och det är samtidigt rätt. Men litet svårt att förklara. Jag gör ett försök. Modellen kan bara uppskatta risken att dö som den ser ut vid tidpunkten för diagnos. Modellen kan endast i begränsad omfattning ta hänsyn till att man t ex lever frisk t ex 5 år efter diagnos, och då är det precis som du säger. Risken för en kvinna som är frisk fem år efter diagnos är lägre än om man tittar på hur risken ser ut vid tidpunkten för diagnos. Detta beror på att det ju är några som drabbas av återfall under de första fem åren och "tar man bort" dem, vilket i gruppen är de som visade sig ha allra sämst prognos, från beräkningen så kommer andelen som framgent drabbas att bli allt lägre. Jag vet inte om det blev begripligt, det kan vara så att man nästan behöver en grundläggande kurs i statistik för att riktigt ta detta till sig. Men den korta sammanfattningen är, ju längre tid man lever utan att drabbas av återfall, desto bättre blir prognosen även framåt.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Komplettering

Råkar illa ut

2022-03-07
Hej igen! Skrivit till er tidigare angående överlevnad. Fick svar ” 15-årsöverlevnad eftersom du är så pass ung och uppskattar att en av fem (20 %) kommer att råka illa ut till följd av en sådan bröstcancer. Det går bra för 80 %” med råkar illa ut menar du”att dö? 20% är ändå ganska mycket tycker jag! Jag undrar nu varför det finns risk att råka illa ut trots tidigt stadium å all behandling man får? Är det för att man kanske missar nått under diagnosen och behandlingen?
Visa svar
Svar:
Hej, ja, jag menar precis det. Att man efter bröstcancern drabbas av ett allvarligt återfall som man inte kommer att kunna bota, och som på sikt leder till att man dör. Jag vill förstås vara tydlig, men heller inte skrämmas i onödan, det är därför jag skriver på det sättet. Det är förstås upp till var och en att bedöma vad som är mycket och litet när det kommer till risken att råka illa ut efter bröstcancer. För att svara på din sista fundering så är det ju trots allt så att även om vi idag är bättre på att behandla bröstcancer än vi någonsin varit så klarar vi inte att bota alla, jag tänker att det inte beror på att vi missar något utan att det ibland är så att cancern har egenskaper som är oss övermäktiga. Det pågår hela tiden forskning för att utveckla cancerbehandlingen i syfte att vi ska kunna komma åt även de fall som idag har en relativt hög risk för återfall.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Råkar illa ut

Preventivmedel efter avslutad behandling

2022-03-07
Hej! Fått cellgifter och genomgått mastektomi pga trippelnegativ bröstcancer; komplett remission och frisk sentinel node. Ingen ärftlighet vid gentest. Undrar nu över vilket preventivmedel som lämpar sig bäst för mig? Mvh
Visa svar
Svar:
Det är en litet kontroversiell fråga hur man ska göra med hormonell behandling efter behandling av trippelnegativ bröstcancer. Vad jag vet finns inga riktiga studier av p-piller efter bröstcancer, däremot finns det mycket data om hormonbehandling som ges efter klimakteriet för att hantera besvär med vallningar. Sammanfattningsvis kan man säga att man inte kan rekommendera det efter att ha haft hormonreceptorpositiv bröstcancer eftersom det leder till en ökar risk för återfall. Det är litet oklart hur det är efter hormonreceptornegativ bröstcancer, men kanske (troligen) är det inte lika farligt. Problemet är att de studier som finns inte riktigt svara på frågan om det är ofarligt att ta hormoner efter receptornegativ bröstcancer. Det låter ju som om du har en riktigt god prognos avseende din bröstcancer, det är bra. Jag hade i första hand föreslagit att du provar och ser om det inte skulle fungera med icke-hormonella metoder, kopparspiral eller kondom alltså. Jag vet inte alls hur din livssituation ser ut, men om du lever i en stabil relation och har barn ska man inte glömma bort möjligheten att din manlige partner väljer att sterilisera sig.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Preventivmedel efter avslutad behandling

Biverkning av Tamoxifen - förtjockad livmoderslemhinna

2022-03-07
Är min oro och önskan befogad? Jag är 56 år och undrar om jag bör kontakta gynmottagningen igen för att be dem bränna bort min väldigt förtjockade livmoderslemhinna? Känns som jag har en ”tickande bomb” inombords med tanke på att jag haft hormonkänslig dubbelsidig bröstcancer. Går även med en ständig molande ”mensvärk” som aldrig släpper. Har fått till mig att även det är en biverkning av Tamoxifen. • Skulle en borttagning av slemhinnan göra någon skillnad i risken att utveckla cancer i livmodern? • Finns det anledning nog att önska en hysterektomi, inkl äggstockar? Vad kan jag som patient säga till om i den diskussionen? Läs historiken nedan. 4 jan 2021 – opereras för dubbelsidig hormonkänslig bröstcancer. Vänster sida: Mastektomi samt nio friska lymfkörtlar. Ingen spridning. Lobulär 10 mm tumör med en 35 mm string in citu. HER 2+ negativ. Ki 67 10 %. Malignitetsgrad 2. Höger sida Tårtbit samt en frisk lymfkörtel borttagen. Tubulär 15 mm tumör. HER 2+ negativ. Ki 67 1 %. Malignitetsgrad 1. Behöver inte cellgifter, men strålas 15 gånger under april månad. 15 feb 2021 – påbörjar medicinering av Anastrozol då senaste menstruationen var februari 2020. 27 mars 2021 – menstruerar igen under 1 vecka. Kontaktar Onkologen och ber om remiss till gyn. 31 mars 2021 – avbryter medicinen Anastrozol efter råd från onkologen. 6 april 2021 – Påbörjar medicinering med Tamoxifen 8 april 2021 – Besök på gyn, lätt förtjockad slemhinna i livmodern, 6 mm. (Detta innan lång användning av Tamoxifen) I journalen kan jag sedan läsa att läkaren funderat på Hysterektomi, men det var inget hon tog upp med mig under besöket. Inga cellförändringar på biopsin som togs. 6 okt 2021 – Återbesök gyn. Har inte haft fler blödningar. Slemhinnan nu ca 9 mm tjock. Läkaren misstänker även en polyp. Även det var något jag fick läsa mig till i journalen efter besöket. Hon anser inte att det finns fog för en Hysterektomi utan föreslår en hysteroskopi för att med en kamera titta hur det ser ut. 18 jan 2022 – Hysteroskopi. Den läkare om utförde ingreppet (inte samma som jag träffat tidigare) sa att det inte fanns någon polyp, men att slemhinnan var enormt förtjockad runt om. Hon hyvlade bort en del för analys. Inga cellförändringar. Provtagande läkaren pratade också om att det kunde vara bra att bränna bort den förtjockade slemhinnan, alternativt att ta bort hela livmodern i förebyggande syfte eftersom Tamoxifen bidrar till förtjockningen. Det verkade på henne som att jag som patient ändå hade något att säga till om och önska. 10 feb 2022 – Telefonsamtal från den läkare jag träffat först. Det var ingen bokad telefontid, så jag var inte beredd på samtalet som kom precis innan jag skulle ha ett lönesättande Teamsmöte med min chef. Läkaren säger att det inte finns anledning till operation, det blir ju biverkningar av det också. Och hon nämner ingenting om att ta bort förtjockningen genom att bränna den, utan sa bara att det kommer att bli uppföljning om 1 år. Sen var samtalet slut. Mina önskningar och funderingar som fanns dokumenterade i journal från provtagningen 18 januari togs inte upp alls. Efteråt kände jag mig bara förvirrad och lämnad med frågor. Se mina två frågor i början av texten. Skulle vara så tacksam för svar på mina funderingar!
Visa svar
Svar:
Hmm, knepigt. Från bröstcancerperspektiv har du ju god prognos med två "snälla" bröstcancrar. Likväl vill man förstås att du kan genomgå en bra hormonell behandling under 5 år. Om du är postmenopausal (=äggstockarna har slutat att vara aktiva) skulle man förstås ge t ex anastrozol eller en annan av de sk aromatashämmarna. Det faktum att du trots din ålder verkar ha en kvarvarande äggstocksfunktion gjorde att man istället valde tamoxifen. Rimligen är du på vippen att bli postmenopausal. Jag håller med om att det förefaller vara så att din endometrieslemhinna verkar påverkas tydligt av tamoxifen, så ett sätt att hantera detta vore att göra en sk terapeutisk salpingooforektomi, d v s ta bort äggstockarna och äggledarna för att sedan kunna gå tillbaka till anastrozol. Det man är rädd för är förstås att det skulle kunna utvecklas en cancer i livmodern, där tamoxifen skulle kunna bidra till en sådan utveckling. Jag är inte tillräckligt väl insatt i endometriecancer för att riktigt kunna uttala mig om hur angeläget det vore att även ta bort livmodern, vilket ju en gång för alla skulle stoppa en sådan tänkbar utveckling. Det är förstås ett större ingrepp att även gära det, och det kan finnas faktorer att ta hänsyn till som jag inte riktigt kan överskåda, hur mycket du väger t ex (!). Jag hade ändå bett att man funderar på en underlivsoperation i sförst hand för att möjliggöra en behandling med anastrozol.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Biverkning av Tamoxifen - förtjockad livmoderslemhinna

Letrozol

2022-03-06
Hej! Jag är 65 år och opererades 2019 för bröstcancer och äter sedan dess Letrozol. Jag har en långvarig problematik med förstoppning från och till. Jag måste alltid ta någon form av bulkmedel o.dyl. Sedan jag började med Letrozol har mina bekymmer förvärrats rejält. Nyligen gjorde jag en koloskopi som visade att tarmen är ok. Misstänker att jag har en ”långsam tarm”. Nu undrar jag hur fort Letrozol tas upp av kroppen och om jag kan ta tex Husk, Magnesium eller liknande tarmreglerande medel samtidigt som jag tar Letrozol? Tacksam för svar!
Visa svar
Svar:
Hej. Letrozol absorberas snabbt från magtarmkanalen. Du kan absolut ta tarmreglerande ämnen när du äter Letrozol.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Letrozol

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss