Hej! Det är mycket sällsynt att en bröstcancer växer igenom fascian, så den utgör någon form av barriär. Om det är så märker man det under operationen och tar då med även lite muskelvävnad under tumören.

Hej! Vad jag vet är detta inte något man gör primärt i Sverige. Eftersom det innebär att man syr ihop lymfkärl med blodkärl med hjälp av ett särskilt mikroskop tror jag dock inte att ingreppet är vare sig enkelt eller snabbt. På plastikkirurgen i Uppsala pågår en studie där man syr lymfkärl till andra kärl på patienter som har fått lymfödem. Det finns inga resultat som är publicerade än.

Hej! Det man oftast pratar om som tecken på möjlig bröstcancer är att det kommer blodig vätska från mjölkgångarna i bröstvårtorna. Det är något man ska söka för även om det oftare är godartade förändringar som ligger bakom. I ditt fall låter det mer som att det är huden på bröstvårtorna som är drabbad. Det är mer sannolikt att det rör sig om någon form av eksem, särskilt med tanke på att det sitter på båda sidorna. Jag tycker ändå att du ska söka läkare igen så att du får hjälp med detta. Det kan då vara bra att ta ett prov från huden för att få diagnos. För att behandla eksem på bröstvårtor behöver man en stark kortisonsalva. För att svara på dina frågor: 1. Nej, det kan vara ett tecken på cancer, men oftast inte. 2. Bröstcancer är ovanligt under 40 års ålder om det inte finns i släkten, men om man får symtom ska man ändå kolla upp dem. 3. I ditt fall låter det mycket osannolikt med cancer med tanke på din ålder, att det är på båda sidor och att det har gått så lång tid.

Hej det blir svårt att beskriva tumören med värdeladdade ord, för vi tolkar dem så olika. "ganska allvarlig/aggressiv" är för mig värdeladdade ord. Baserat på det du skriver skulle jag inte uttrycka mig så. Denna tumör är i mycket hög grad botbar. Man skulle kunna ange en % som beskriver prognosen. Men kanske är det inte nödvändigt. Det mest sannolika är att man kommer att föreslå tilläggsbehandling och att du kommer att fortsätta att vara frisk.

Ja, det kan du räkna med. Du lämnar litet begräsad information, men jag uppfattar att du absolut bör se dig frisk efter bröstcancer. Det finns förstås en risk för återfall som kanske gör att man kommer att rekommendera förebyggande behandling. Hur stor den risken är beror på tumörens egenskaper, storlek och eventuell spridning till lymfkörtlar.

Hmm, texten i FASS om detta är litet kluven. Jag ser dock ingenting som specifikt talar för att man skulle ha en högre återfallsrisk efter en bröstcancerdiagnos även om det kanske inte helt kan uteslutas. Samtidigt är prognosen efter den typ av bröstcancer som du tidigare haft är mycket god. Jag tänker att man baserat på detta kan överväga att ge den rheumamedicin som du mådde bra på. Så om det inte inte finns något annat skäl att inte ge medicinen så tycker jag att du kan be att få diskutera saken igen.

Letrozol fungerar endast för postmenopausala (som kommit genom klimakteriet) kvinnor och rekommenderas i de flesta fall som tilläggsbehandling för dem. Forskningen visar att hos postmenopausala är de litet mer effektiva på att förebygga återfall än tamoxifen. Men de har förstås sina biverkningar också, som skiljer sig från de man ser vid användande av tamoxifen. Letrozol och de andra aromatashämmarna (exemestan och anastrozol) leder ofta till ledvärk och morgonstelhet och torra slemhinnor, inte minst i underlivet. Det handlar ofta om hanterliga biverkningar men kan också våra jobbiga att leva med.

Den förebyggande effekten av tamoxifen är olika stor i olika fall. Det avgörande är hur stor risk för återfall man har. Litet grovt kan man säga att det reducerar andelen allvarliga återfall med en tredjedel. Ja, det finns en del studier där man gett lägre doser, bl a en svensk. Bekymret med den studien är att man inte kunnat utvärdera om den förebyggande effekten är lika god vid de lägre doserna, det man tittat på är hur det påverkar tätheten i det andra bröstet. Det finns även andra studier men de är små och därmed osäkra. Förr i värden gav man ofta en ännu högre dos (30 eller 40 mg), men det finns data från 100 000 tals kvinnor på att dosen 20 mg ger den effekt man är ute efter, det är därför man rekommenderar den dosen. SÅ man kan säga att man har sänkt dosen. Någonstans blir förstås dosen för låg, så den varma rekommendationen hamnar på 20 mg.

Tamoxifen är nog den cancermedicin som räddat livet på flest människor. Det är ett fantastiskt läkemedel. Som kan ha besvärliga biverkningar, och jag kan verkligen förstå att det är krävande att den ska tas under så lång tid. Det forskas på läkemedel i samma grupp, men i de flesta fall kommer dessa mediciner till användning vid spridd sjukdom inte so förebyggande medicin efter bröstcanceroperation, och jag tänker att de flesta av dem har biverkningar som liknar de som tamoxifen har. "Problemet" är ju nämligen det att dessa mediciner griper in i östrogensystemets mekanismer, och kvinnor mår förstås bäst av att ha ett östrogensystem som inte påverkas av yttre krafter. Det sagt, så är det ju även österogensystemet som är "ansvarigt" för att kvinnor får bröstcancer. Det finns flera tydliga bevis på det. Det mest uppenbara är att många fler kvinnor än män insjuknar i bröstcancer. Jag är rädd (men också tacksam för) att vi kommer att leva med tamoxifen och dess fram och baksidor under lång tid framöver.

Kroppen behöver B12. Jag antar att du tar den medicinen för att man påvisat att du har brist, och då är det viktigt att du tar den. Eller beror det på att du äter en strikt vegetarisk kost? Brist på B12 leder till flera otrevliga konsekvenser, blodbrist till exempel och i allvarliga fall hjärnskador. Därmed inte sagt att man ska ta mer B12 än man behöver, 1 mg per dag låter lagom tycker jag.