Visar 10 av 6154 träffar

Finns det olika varianter av aromatashämmare?

2022-02-26
En läkare har upplyst mig om att det finns olika varianter av aromatashämmare och att de olika varianterna också ger olika typer av biverkningar. Dock kunde (eller ville) han inte svara på vilka dessa skillnader är. Märkligt, eftersom detta är en mycket viktig fråga för många patienter. Därför ställer jag frågan till och tackar på förhand för svaret.
Visa svar
Svar:
Hej. Det finns 3 olika läkemedel idag som hör till gruppen aromatashämmare. 2 av dem är ganska lika i struktur. Jag skulle inte heller kunna svara på den frågan utan vi brukar ofta börja med en sort. Om biverkningarna är påtagliga kan man byta till en annan sort då chansen finns att biverkningsprofilen är en annan. Om man generaliserar så skulle jag säga att de har samma biverkningar men hur den enskilda individen upplever behandling av ett enskilt läkemedel varierar.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Finns det olika varianter av aromatashämmare?

Strålning

2022-02-26
Hej , jag vet inte om man kan ställa dessa frågor här men jag provar. Är opererad för bc på vänster sida och ska nu snart genomgå strålning. Då ska jag hålla andan under typ 20 sekunder och hålla kvar i en speciell ruta på dataskärmen. Har varit lugn tills nu då jag funderar på vad som som händer med hjärtat under strålningen och ev vad som kan uppstå för problem ? Man vill ju inte få hjärtproblem på köpet . Dessutom , vem bestämmer hur många veckor som strålningen pågår? Från min bröstmottagning sa onkologi läkaren 1 vecka med lite starkare dos. Där jag ska få strålningen verkar de flesta strålas 3-4 veckor. Vad avgör längden på en strålningstiden ( i veckor )
Visa svar
Svar:
Hej. Studier har visat både akuta och långtisdseffekter efter strålbehandling vid bröstcancer, tex hjärtpåverkan med tex ökad risk för kranskärlssjukdom (kärlkramp). Samverkande riskfaktorer som tex annan behandling, ålder (oftast skörare), rökning, tidigare hjärtkärlsjukdom mm kan öka risken. Anledningen till att vi ger sk andningsstyrd strålbehandling är just att minska risken för skador på hjärtat på kort och lång sikt. Vid en bröstcancer som suttit på vänster sida blir stråldosen oftast något högre mot hjärtat, eftersom hjärtat, hos de allra flesta, sitter på vänster sida. Be gärna om en broschyr om biverkningar på din strålbehandlingsavdelning så kan du läsa mer. För de flesta gäller 3 veckors behandling (om man är över 50 år). Vid många sjukhus har man börjat ge 1 veckas behandling till vissa patienter, där man ger högre dos men färre gånger (5 istället för 15). De olika behandlingarna bedöms ge samma riskminskning av återfall. Det som avgör är bland annat var du behandlas (än så länge ger man inte 1 veckas behandling på alla ställen) och karaktären på din bröstcancer (tex storlek och typ).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Strålning

En fråga?

2022-02-26
Hej Jag har spridd bc i skelettet, i mars-21 upptäcktes en metastas på tarmbenet på en PET-DT röntgen, som strålade bort. Vilken röntgen är mest tillförlitlig? Vilken ser man metastaser på organ och skelett bäst på? Sist fick jag en PET-DT, men p.g.a av brunt fett i överkropp som störde avbildning, så fick jag göra en DT röntgen efteråt. Om du vore min läkare vilken röntgen skulle du välja nästa gång? PET- DT eller DT?
Visa svar
Svar:
Hej. Om jag vore din läkare skulle jag välja DT. Det är en bra metod som vi oftast använder vid uppföljning. Varje undersökningsmetod har sina styrkor och svagheter. När vi tex vill undersöka skelettet används oftast DT, vanlig "slätröntgen" eller skelettscint användas i första hand, metod väljs utifrån frågeställning. MR tar längre tid vilket gör att väntetiden kan bli längre då det finns färre röntgentider för det. Oftast tillför inte MR särskilt mycket för det kliniska beslutet om man inte vill ha en mer detaljerad bil av det visst parti i skelettet, tex ryggkotor. Då kompletterar vi med MR. Samma sak gäller tex hjärna och lever - där kan MR ge en mer detaljerad bild men oftast räcker det med DT. Vi använder inte PET-DT rutinmässigt i enlighet med samma resonemang som MR. Sammanfattningsvis beror val av undersökningsmetod på vad jag vill undersöka och vad jag tänker att det ska bidra med i vårt beslut om behandling etc. Hoppas att det blev lite klarare.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
En fråga?

Atypi

2022-02-25
Jag har atypi i en knuta i bröstet. De har nu tagit biopsier som jag inte fått svar på än. På mammografi och ultraljud syntes fibrocystisk vävnad. Knutan är ganska hård och öom. Är 38 år och jätteorolig.
Visa svar
Svar:
Hej! Det är fullt förståeligt att du är orolig när du har känt en knöl. De flesta knölar som kvinnor söker för visar sig dock vara ofarliga. Det är svårt att uttala sig närmare i ditt fall utan mer information. Det skulle kunna röra sig om en bindvävsknuta, ett fibroadenom med lite cellförändringar.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Atypi

Pad svar

2022-02-25
Hej var på mammografi och fick komma tillbaka för vidare undersökning och vävnadsprov., fynd vänster bröst. Corebiopsi togs från området och PAD visar B1/B2. Menas detta tymus tumörer? De vill att jag ska komma tillbaka igen om 3 månader.
Visa svar
Svar:
Hej! Kod B1 och B2 står för godartade förändringar. Kanske är det bilden på mammografi som gör att man vill kontrollera igen?
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Pad svar

Kapillär provtagning

2022-02-25
Hej Man får ju inte ta blodprover i armen på den sida man är bröstopererad, gäller detta även kapillär provtagning dvs ”ett stick i fingret” t ex Hb eller blodsocker?
Visa svar
Svar:
Hej! Det sägs att man ska undvika att ta prover i armen på den sida som man är opererad på. Det är väl egentligen inte säkerställt att det innebär några större risker, särskilt om man inte har gjort en axillutrymning utan bara sentinel node-biopsi. Ett stick i fingret bör inte vara en risk.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kapillär provtagning

Hur vanligt är det?

2022-02-24
2020-11-25 opererad på grund av DCIS preop 5mm stor, där PAD:t visade överraskningsfynd med stort DCIS grad 3-fokus, 55 x 45 x 20 mm stort, taget med snäva marginaler. Man fann tre friska portvaktskörtlar och en invasiv komponent på 2,12 mm. Denna var grad 2. 2021-01-19 gjort subkutan mamillsparande ablatio höger bröst då man finner en bifokal tumör, dels ett mindre område 28 mm med DCIS grad 2 – 3 på knappt 3 cm samt en 2,5 mm stor mucinös grad cancer, grad 1,ingen LVI, ER och PR 100 %, Ki67 18 % och HER2 2+ men SISH-amplifierad. Genomgått rekonstruktion av bröst samt kontralateral mastopexi 2021-05-14. På grund av muskulär smärta i höger axel genomgått CT thorax som varit invändningsfri frånsett nyupptäckt suspekt vänstersidig förändring där utredning med kompletterande ultraljud med punktion konstaterat en duktal cancer grad 2, ER 90 %, PR mindre än 10 %, HER2 1+ och Ki67 under 20 % och uttalat lymfocytärt infiltrat. Bröstkonferensen har rekommenderat indikerad sektor och sentinel node samt kontroll med CT buk. Jag är 47 år. Hur stor procent för återfall och död? Hur vanligt är det att man får cancer 2 ggr inom 15 månader? Tacksam för svar.
Visa svar
Svar:
Hej, det låter ju litet dramatiskt det du beskriver. När det gäller dina dcis-tumörer så har ju de mycket god prognos. Därutöver har man konstaterat små invasiva tumörer ("riktig" cancer), vilka jag också bedömer har god prognos. Det är litet speciellt med HER2-positivitet i en så liten cancer. Det underliga är att DCIS ofta är HER2-positiv utan att det har några speciella konsekvenser, jag skulle faktiskt inte oro mig så mycket för det. Tyvärr kan jag inte ge någon tydligare prognos, annat än att det är utmärkt, skulle inte riktigt lita på prognosmodellen med denna litet komplicerade bild. Jag fattar inte riktigt om de olika tumörerna sitter i samma eller i olika bröst. Om tumörerna sitter i olika bröst och utgörs av två bevisligen separata händelser bör man erbjuda dig en ärftlighetstestning oavsett om du har någon ytterligare släkthistoria eller inte.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hur vanligt är det?

Albumin och bilirubin

2022-02-24
Hej, Jag ställde tidigare en fråga kring lågt albuminprov där jag under 3 års regelbunden provtagning legat runt 40 och nu fick ett värde på 29 där vad jag förstår lägsta "godkända" ska vara 36 g/l. Jag hade en 55-60 mm multifokal hormonpositiv, luminal B, HER2 negativ BC 2019 utan spridning men väldigt nära inväxt i bröstkorg som behandlades med Paklitaxel samt EC och idag står jag under Anastrozole i 10 år. Funderar förstås på om detta kan indikera något fel med levern...jag vill inte vara nojjig och besvärlig så jag har inte hört av mig till bröstmottagningen dock har jag gjort ett självtest för levern (urin) och får utslag på bilirubin. Jag har tidigare varit i kontakt med bröstmottagningen för att jag hade huggande smärta i skuldra och nedre revben på höger sida varpå vi gjorde en kroppsscint som var "ren" men jag funderar nu på om det skulle kunna vara symptom på levern istället? En period nu har jag intagit energidryck när livet pressat på och funderar på om det nu är så att levern är påverkad att detta kan vara en orsak? Jag har nu slutat dricka det men undrar alltså vad som är rimligt att vidta för åtgärder i den här situationen. Jag kommer få zoledronsyra om 2 v vilket jag får 2 ggr/år - kan jag vänta dit och ta upp det med sköterskan jag träffar då? Oerhört tacksam för er vägledning och tankar kring det här.
Visa svar
Svar:
Hej, det är verkligen svårt att ha en vettig uppfattning om det du beskriver. Ett albumin i underkant kan bero på säkert 100 olika orsaker. Tala med din sköterska. Jag gissar att hen kommer att hänvisa dig till sin doktor. så får man försöka fundera på om detta är något man bör oroa sig för.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Albumin och bilirubin

återfallsrisk

2022-02-24
Jag har behandlad trippelpositiv cancer, icke spridd. Jag har tänkt att det är liten risk för återfall, att jag behandlats med byxor och hängslen och att det redan efter bortoperation var ganska tryggt. Förlängd strålning pga under 50, 2 cellgifter, lång antikroppsbehandling. Efter 3 månader med tamoxifen gjorde jag uppehåll pga jobbiga biverkningar. Bland annat att höger underarm konstant kändes som att jag dragit den genom ett elakt brännässelsnår och så även nacken. Forfarande efter tre månaders uppehåll är jag inte återställd, men betydligt bättre. Var och pratade med onkologen för att få veta mer om risken med att sluta eftersom jag läst studier på att man snarare skulle utöka längden till 10 år med tamoxifen. Fick reda på att trots all ovannämda behandling har jag ändå 20%risk för återfall och om jag tar tamoxifen i 5 år minskar risken statistiskt till 10%. Är detta rimligt?? Jag trodde absolut inte att jag löpte så stor risk för återfall. Jag har ansett mig själv som frisk efter behandling mot cancer. Nu blev jag orolig...
Visa svar
Svar:
Hej. Det här med risk för återfall är inte alltid så lätt att förhålla sig till som patient, särskilt inte i början när den intensiva delen av behandlingen är klar och man förväntas återgå till det "normala" så sakteliga. Man kan på olika sätt beräkna/kalkylera risken att en cancersjukdom ska komma tillbaka men i slutändan säger det egentligen ingenting om hur det går för den enskilda patienten. Det är statistik som baseras på 1000-tals patienter. Vi använder risksiffrorna för att skräddarsy lämplig behandling för att risken ska bli så liten som möjligt - och att inte överbehandla. Oavsett hur mycket/lite behandling vi ger kan vi alltså aldrig veta om sjukdomen kommer tillbaka eller ej. Vi vet att antihormonell behandling, tex med Tamoxifen, minskar risken för återfall vid hormonpositiv bröstcancer, oavsett ålder och stadium. Rekommendationen om förlängd antihormonell behandling bygger på god tolerans = lite biverkningar och god livskvalitet, under behandlingen. Jag vet inte om du blev så mycket klokare av mitt resonemang. Ofta kan vården ge stöd och hjälp för att biverkningarna ska vara hanterbara.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
återfallsrisk

Symtom på återfall?

2022-02-24
Hej! 37 år. Opererades med mastektomi maj 2021 efter självupptäckt invasiv multifokal duktal cancer. Fem st tumörer, 14, 11, 8, 6, 2 mm, samtliga grad 1. Hormonkänslig tumörtyp (ER 80%, PR 80-100%), ej Her2positiv. Ki67 4-6%. 17 lymfkörtlar uttagna och ingen innehöll cancerceller. Operation radikal och enda efterföljande behandling är Tamoxifen i fem år. Har under hösten och vintern fått ett ihållande illamående och orolig mage, som inte vill ge med sig. Är nu orolig att detta är symtom på återfall eller att cancern spridit sig. Min kontaktsköterska har meddelat att det är osannolikt att den cancer jag haft skulle ge återfall så snart, och att den isf troligtvis inte skulle yttra sig i form av illamående. Funderar nu på om illamåendet beror på Tamoxifen-behandlingen, och om det i så fall finns något man kan göra för att lindra detta? Illamåendet är värst på morgonen och liknar i viss mån "gravidillamående". Kan man äta medicin mot illamående när man går på Tamoxifen? Jag har testat att ta tabletten på kvällen istället för på morgonen, men det ledde endast till dålig sömn och ökade vallningar nattetid (men illamåendet kvarstod). Kanske är rädslan för återfall/spridning i sig en bov i dramat. Tack för det fantastiska jobb ni gör.
Visa svar
Svar:
Hej. Jag håller med din sköterska att det är osannolikt att ditt illamående har med din tidigare bröstcancer att göra. En del blir illamående av Tamoxifen. En strategi kan vara att byta leverantör av tabletten för att se om annat "märke" kan minska illamåendet. Prata med din behandlande läkare. Hoppas det blir bättre för dig.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Symtom på återfall?

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss