Visar 10 av 5908 träffar

Strålning

2021-11-24
Hej! Min sjukdomshistoria är följande: vänster bröst, 8 millimeter invasiv lobulär cancer grad 2, ER: 98%, PgR: 60%, HER2 normal, Ki67: 7%. 1 mikroinvasion + sentinel node med ITC 1mic/2. T1N1mic. Planering: strålbehandling vänster sida 26 Gy / 5 fraktioner och endokrin terapi i 10 år. Nu till mina frågor: 1. jag har läst i svar på tidigare fråga att det inte ska gå mer än 12 veckor mellan operation och strålning. Nu har det gått två månader efter min operation och jag har inte fått tid för behandlingen, som innebär att den kommer att börja efter tre månader. Vad det kan medföra för konsekvenser att det dröjer så? Hur mycket ökar risken för återfall? 2. jag undrar varför jag ska få så hög stråldos per dag (5,2 Gy )? Känner mig mycket orolig. Kan jag be om 10 fraktioner istället, då jag har läst att de flesta får 2,6 Gy /fraktion. Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Det är ett långdraget problem att vi har så långa väntetider till strålbehandling, jag tror ffa det gäller i de södra och västra delarna av landet. Det jag skulle föreslå om det inte redan är så, är att du börjar med din hormonella behandling. Jag kan inte med säkerhet säga i vilken grad den förlängda väntetiden till behandling är en reell risk för dig. Generellt är risken för återfall bröst och lymfkörtlar idag låg, och mycket lägre än den varit tidigare. Den generella behandling bidrar till detta, så därför är det bra om du kommer igång. Det är samma sak med detta som med kvinnan som frågar om sin ettårsmammografi. Det kan förstås aldrig vara en fördel att vänta med strålningen, och det är mycket olyckligt att vi inte kan hålla det vi lovar när vi säger att man ska igång inom 12 veckor. Den risk detta innebär för en enskilda är dock inte mycket stor. Man kan förvänta sig att den kortare behandlingen är likvärdig med den längre. Vi har varit angelägna att införa sådan behandling eftersom också vi ändå är litet oroade över väntetiderna och vill göra vad vi kan för att minimera dem. Den kortare behandlingen är förstås ett sätt att använda tillgängliga resurser på ett rationellt sätt och minska risken för långa väntetider.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Strålning

Egenremiss?

2021-11-24
Skulle ha fått en 1-årsuppföljning med mammografi nu i december, men har fått reda på att man ligger tre månader efter så jag kommer att bli kallad först i mars! Då jag har en snabbväxande cancer Ki 67= 70%, undrar jag nu om jag kan skriva en egenremiss någon annanstans där köerna är kortare? Läser på 1177 att egenremisser inte gäller röntgenundersökningar och provtagning.
Visa svar
Svar:
Det är ju mycket olyckligt att man inte kan undersöka dig som planerat. Har vi i sjukvården sagt att något ska göras vid en vill tidpunkt, så ger det förstås en riktigt dålig signal om man utan vidare spisning väljer att kompromissa med detta. Bevisen (evidensen) för att man måste göra en mammografi just efter 12 månader är dock inte starka, så från en strikt medicinsk synpunkt är det troligen inget direkt problem att flytta undersökningen ett par månader i ditt fall. Det är dock lätt att förstå att det inte känns bra att göra det. Du får fråga om det finns möjlighet att göra undersökningen på annan ort. Denna typ av problematik illustrerar förstås vikten av att man har bra evidens som grund till att man föreslår olika typer av åtgärder i olika situationer och att man använder tillgängliga resurser på ett klokt sätt.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Egenremiss?

Tnbc

2021-11-24
Hej, Finns det några nya behandlingar/läkemedel på ingång vad gäller tnbc? Hur mycket forskas det kring denna typ av bröstcancer? Ibland när man googlar på Trippelnegativ bröstcancer så verkar prognosen vara hopplöst. Hur ska man egentligen resonera kring en sådan diagnos?
Visa svar
Svar:
Trippelnegativ bröstcancer är inte hopplöst. Möjligen kan man säga att det är den minst gynnsamma formen av bröstcancer. Det finns många cancerformer som har sämre prognos. Av de som har tidig sjukdom (ej spridd) blir de flesta friska. Det stämmer dock att vi inte har lika långvarigt effektiv behandling efter allvarliga återfall med spridning, som det finns vid receptorpositiv eller HER2-positiv bröstcancer. Men inte heller här är det hopplöst. Det finns flera typer av kemoterapi som kan ha effekt, vid BRCA-positiv ärftlig sjukdom kan man även ha effekt av parphämmare, och i de fall man har tecken till immunkänslighet (PDL1-positivitet) finns det möjlighet att ge immunterapi. Det finns även en ny medicin som ännu inte är godkänd men som vi hoppas på att ska bli det inom relativt kort: sacituzumab govitecan. Men som sagt, läkemedlet är inte allmänt tillgängligt idag.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tnbc

Cancergentiskt snabbspår

2021-11-24
Jag ska påbörjar min behandling till veckan. Min läkare vill att jag ska göra ett gentest. Men jag är tveksam till detta. Vad är vinningen med att veta att man har en sån gen? Undrar också om min behandling relevant? Så rädd för att inte bli frisk eller att cancer sprider sig. I min journal står följande: opererad efter positiv trippeldiagnos, sektorresektion med sentinel node. PAD visar radikalt exciderad 19 mm stor härd av invasiv duktal cancer grad 3. Påvisad vaskulär invasion. Sentinel node där man vid IHC ser en 1,7 mm stor mikrometastas. Panel med ER och PGR 100%, Her2-negativitet samt Ki-67 62%. Behandling: behandlingsupplägg med EC90 x 3, följt av veckovis Paklitaxel x 9, postoperativ strålbehandling mot bröstet, 2,67 Gy x 15 med åldersboost 2 Gy x 8 samt Tamoxifen i 5 år. cancergenetiskt snabbspår. Jag är 40 år gammal.
Visa svar
Svar:
Hej, jag tycker att det behandlingsförslag som du beskriver passar fint med vad som har förutsättningar att minimera risken för allvarliga återfall. Ärftlighetstesten föreslår man eftersom det finns en viss sannolikhet att det skulle kunna finnas en mutation som förklaring till din bröstcancer. Om det t ex skulle finnas en BRCA2 mutation så har du en ökad risk för äggstockscancer där man kan erbjuda en åtgärd som minskar risken att råka illa ut till följd av den diagnosen. Det kan även ha betydelse för dina släktingars risk att insjukna i förebyggbar cancer. Om du känner dig tveksam till att genomgå en sådan testning ska du förstås avvakta och skaffa mer information om saken. Kanske läkaren på mottagningen kan stötta den skriftliga information du troligen ska ha fått, det finns en skriftlig information att hämta på RCCsyds hemsida under diagnosen bröstcancer. Till vänster finns en klickbar länk under vilken det bl a finns en skriftlig information. Om du behöver mer muntlig information innan du fattar beslut om eventuell testning kan du också be att få tala med en genetisk vägledare på den genetiska kliniken i din region. Du kan troligen nå dem via 1177 eller sjukhusväxeln.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Cancergentiskt snabbspår

Bastu efter strålning

2021-11-23
Jag avslutade min strålningsbehandling för 10 dagar sedan. Jag har inga större besvär mer än att skinn lossnat så jag är röd på 2 ställen. Är det ok att bada bastu? Eller finns det några risker?
Visa svar
Svar:
Hej. Nu har jag ju inte sett hur det ser ut, men jag tycker att det låter som att du ska vänta tills rodnaden har lagt sig för att inte riskera att det blir någon infektion i huden.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bastu efter strålning

Prognos

2021-11-23
Jag är 46 år och har fått diagnosen duktal cancer grad I. ER 99, PR 90, HER2 negativ, Ki67 10%. Det är två tumörer på 19 respektive 15mm i diameter på ca 7 och eventuellt ytterligare tumörer mellan dem. Ingen spridning i lymfkörtlarna. Har nu genomgått partiell mastektomi och väntar på besked om fortsatt behandling. Hur ser prognosen ut sett till tio års överlevnad?
Visa svar
Svar:
Hej. Prognosen är god. Om inget nytt framkommer efter operationen är den förväntade 10-årsöverlevnaden är ca 95% beräknad på 5 års endokrin behandling. Då är även risk för annan orsak till död inräknad (som dock är väldigt liten vid din ålder).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Prognos

Är det verkligen komplett regress?

2021-11-23
Hej! Det är något jag inte riktigt blir klok på. Innan mina behandlingar startade igång (HER2 positiv brösttumör, HR 100% PR 10%, Ki67 14%) så var det totala området ca 7 cm stort. Efter operationen (mastektomi) har jag fått PAD-svar komplett regress, men med information om att det finns spridda foci med DCIS grad II kvar. Då undrar jag, räknas det verkligen som komplett regress worldwide om det fortfarande finns DCIS kvar? Min farhåga är att om det finns cancerceller kvar i form av DCIS, kan det då inte också finnas små smitare ute i kroppen som också överlevt? Och bör man då inte få Kadcyla istället för enbart Herceptin som jag får som efterbehandling? Jag har precis avslutat strålning ggr 15 och fått första Zoladex (fem år) och ska snart börja med Tamoxifen (10 år) och Zoledronsyra. Är 38 år. Sedan undrar jag om ni skulle vilja hjälpa mig att tyda detta svar gällande fibros i lymfkörtlarna som jag undrar mycket över: ’Anteckning: Uppsatt för diskussion då patienten undrat avseende fibrosen i lymfkörtlarna i axillen efter neoadjuvant behandling. Sammanfattningsvis hade patienten ingen punktionsverifierad lymfkörtelmetastas preop. Punktion visade enbart ospecifik adenit. Innan start adjuvant behandling såg man något prominenta lymfkörtlar i axillerna bilateralt. På CT beskrivna som 6 mm stora och på ultraljud kod 3 med förtjockad kortex men dock punktion mot lymfkörtel visade enbart kronisk ospecifik lymfadenit, man fick ett rikligt utbyte av små ......... lymfocyter. I PAD efter operation och efter neoadjuvant behandling från axillen 3 lymfkörtlar utan påvisad viabel cancermetastas. Viss ospecifikt fibros. Immunhistokemiskt verifierat.’ Jag har även tidigare frågar om ni kan ge mig en procent för risk för återfall men inte fått svar. Går det att ge mig utifrån ovan förutsättningar?
Visa svar
Svar:
Hej. Man räknar det som komplett respons vad gäller cancer. DCIS svarar inte lika bra på preoperativ behandling och den kan vi kanske inte därför förvänta oss ska försvinna helt. Om det finns enstaka cancerceller kvar i den bortopererade vet vi inte och teoretiskt kan det ju finnas någon enstaka cell där oavsett om det finns DCIS kvar eller inte. Med dagens metoder kan vi inte analysera alla celler. Det finns därför, med dagens kunskapsläge, inte någon vinst med att ge Kadcyla istället för Trastuzumab. Det som beskrivs om lymfkörtlarna tolkar jag det som att det inte finns säkerställt att det varit någon cancer i dem utan att det varit en ospecifik inflammation. Lymfkörtel var punkterad innan preoperativ behandling och visade då ospecifik inflammation utan cancerceller och efter preoperativ behadling sågs ospecifik fibros (bindväv). Vad gäller risk för återfall i % är det som sagts tidigare svårt att skatta eftersom vi inte har några bra metoder idag för att göra det - vi ska ju ta hänsyn till att det var komplett respons i tumören, så jag kan dessvärre inte ge någon siffra. Förhoppningsvis kommer våra bedömningsverktyg uppdateras i takt med att vi får längre uppföljning, men man ska också komma ihåg att dessa bedömningar är statistik och säger egentligen inget om hur det blir för en enskild individ. Att cancern svarat bra på behandlingen och att lymfkörtlarna var friska är bra förutsättningar och minskar risken för återfall.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Är det verkligen komplett regress?

Förtydligande på svar

2021-11-23
Hej! Jag fick nyligen ett bra svar från Anne Andersson på en lång fråga (se nedan). Jag undrar om det smugit sig in ett fel, att hon glömt skriva ’inte’ någon vinst med att ge Kadcyla. Eller menar hon att det finns en vinst med att ge Kadcyla istället för Trastuzumab? ’Är det verkligen komplett regress? 2021-11-19 Hej! Det är något jag inte riktigt blir klok på. Innan mina behandlingar startade igång (HER2 positiv brösttumör, HR 100% PR 10%, Ki67 14%) så var det totala området ca 7 cm stort. Efter operationen (mastektomi) har jag fått PAD-svar komplett regress, men med information om att det finns spridda foci med DCIS grad II kvar. Då undrar jag, räknas det verkligen som komplett regress worldwide om det fortfarande finns DCIS kvar? Min farhåga är att om det finns cancerceller kvar i form av DCIS, kan det då inte också finnas små smitare ute i kroppen som också överlevt? Och bör man då inte få Kadcyla istället för enbart Herceptin som jag får som efterbehandling? Jag har precis avslutat strålning ggr 15 och fått första Zoladex (fem år) och ska snart börja med Tamoxifen (10 år) och Zoledronsyra. Är 38 år. Sedan undrar jag om ni skulle vilja hjälpa mig att tyda detta svar gällande fibros i lymfkörtlarna som jag undrar mycket över: ’Anteckning: Uppsatt för diskussion då patienten undrat avseende fibrosen i lymfkörtlarna i axillen efter neoadjuvant behandling. Sammanfattningsvis hade patienten ingen punktionsverifierad lymfkörtelmetastas preop. Punktion visade enbart ospecifik adenit. Innan start adjuvant behandling såg man något prominenta lymfkörtlar i axillerna bilateralt. På CT beskrivna som 6 mm stora och på ultraljud kod 3 med förtjockad kortex men dock punktion mot lymfkörtel visade enbart kronisk ospecifik lymfadenit, man fick ett rikligt utbyte av små ......... lymfocyter. I PAD efter operation och efter neoadjuvant behandling från axillen 3 lymfkörtlar utan påvisad viabel cancermetastas. Viss ospecifikt fibros. Immunhistokemiskt verifierat.’ Jag har även tidigare frågar om ni kan ge mig en procent för risk för återfall men inte fått svar. Går det att ge mig utifrån ovan förutsättningar? SVAR: Hej. Man räknar det som komplett respons vad gäller cancer. DCIS svarar inte lika bra på preoperativ behandling och den kan vi kanske inte därför förvänta oss ska försvinna helt. Om det finns enstaka cancerceller kvar i den bortopererade vet vi inte och teoretiskt kan det ju finnas någon enstaka cell där oavsett om det finns DCIS kvar eller inte. Med dagens metoder kan vi inte analysera alla celler. Det finns därför, med dagens kunskapsläge, någon vinst med att ge Kadcyla istället för Trastuzumab. Det som beskrivs om lymfkörtlarna tolkar jag det som att det inte finns säkerställt att det varit någon cancer i dem utan att det varit en ospecifik inflammation. Lymfkörtel var punkterad innan preoperativ behandling och visade då ospecifik inflammation utan cancerceller och efter preoperativ behadling sågs ospecifik fibros (bindväv). Vad gäller risk för återfall i % är det som sagts tidigare svårt att skatta eftersom vi inte har några bra metoder idag för att göra det - vi ska ju ta hänsyn till att det var komplett respons i tumören, så jag kan dessvärre inte ge någon siffra. Förhoppningsvis kommer våra bedömningsverktyg uppdateras i takt med att vi får längre uppföljning, men man ska också komma ihåg att dessa bedömningar är statistik och säger egentligen inget om hur det blir för en enskild individ. Att cancern svarat bra på behandlingen och att lymfkörtlarna var friska är bra förutsättningar och minskar risken för återfall.’
Visa svar
Svar:
Hej. Javisst, jag har glömt att skriva "inte" - ändrar i orginalsvaret.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Förtydligande på svar

cellgifter

2021-11-22
Hej Jag har trippelnegativ bröstcancer ki-67 85 %, knölen var 9x5 mm, och har ej spridit sig via lymfknutar, portvakten var fri från cancer, är 56 år och undrar om jag behöver cellgifter om jag tar bort bröst och livmoder äggstockar?
Visa svar
Svar:
Se nästa svar på din kompletteringsfråga.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
cellgifter

Väntar på mammografi

2021-11-22
Väntar på mammografi efter att ha varit på vc och blivit bedömd. Tiden är först om några veckor och tiden känns så lång. Trots att knölen var liten så har jag redan känslan av att något är fel.. vad kan jag göra??
Visa svar
Svar:
Hej. Du kan alltid ringa till mammografienheten och höra om det finns möjlighet att komma om det finns en lucka tidigare. En väntetid på några veckor är inte ovanligt idag, tyvärr, eftersom det råder brist på mammografiläkare.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Väntar på mammografi

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss