Hej. Nej, det blir inte riktigt samma sak. Östrogen bildas i äggstockarna hos en kvinna som inte kommit in i klimakteriet. Med åren avtar östrogenproduktionen där och kroppen börjar istället att producera östrogen i tex fettväv istället. Så om äggstockarna tas bort kommer kroppen att producera östrogen på annat sätt. Tamoxifen blockerar östrogenets väg in i cellerna och har därför effekt (att förebygga eller bromsa bröstcancer tex) oavsett var östrogenet har bildats.

Hej. Den som använder östrogen lokalt i underlivet har inte någon ökad risk att drabbas av bröstcancer. Oftast används östrogen ett par dagar i veckan, efter en "laddningsperiod". De doser som kommer ut i blodet är försumbara och mycket låga. Om du har mycket besvär från dina urinvägar kan du prova och se om östrogen hjälper dig.

Hmm. Jag tänker att man bör undvika intim kontakt tills läkemedlet gått ur kroppen, vilket går på ett par timmar vis capecitabinintag. Jag tror dock att risken för att en partner ska skadas av den exponering som skulle kunna bli resultatet av nära kontakt under behandlingstiden inte är så stor. De flesta lever tillsammans med en person som har cytostatika i sig under en begränsad period av sitt liv. Det är skillnad för personal på en cytostatikamottagning som lever med detta dagligen under åratal. De ska förstås vara rädda om sig och se till att inte få spill på sig av läkemedel, eller kroppsvätskor som kan ha cytostatika i sig. Men det korrekta svaret är att även anhöriga ska undvika exponering för cytostatika. Jag kan inte låta bli att tycka att det låter fint att du har energi över för sex under din behandling!

Det låter som en adekvat behandling i ditt fall som följer rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet. Det finns förstås även andra typer av cytostatika som man kan välja, paklitaxel istället för docetaxel till exempel, men det förslag som du berättar om är helt korrekt.

Det var en bra fråga! Det är tre saker som strålningen kan bidra till att förebygga. 1) det man kallar lokalt recidiv, vilket är ett det kommer tillbaka en cancerknöl i det tidigare operererade bröstet, eller på bröstkorgsväggen efter mastektomi. Efter bröstbevarande operation kan det röra sig om återfall efter den tidigare bröstcancern, eller - i synnerhet om den har andra egenskaper - en ny bröstcancer som uppstått separat från den första vid ett senare tillfälle. 2) Regionalt återfall, d v s återfall i lymfkörtlar i armhåla, eller i vissa fall ovan nyckelben eller invid bröstbenet. 3) spridd bröstcancer som dyker upp någon annanstans. Strålning bedrar till att förebygga alla dessa tre former av återfall. När det gäller 1) så ges det i de allra flesta fall strålning mot bröstet efter bröstbevarande kirurgi då risken i dessa fall är ganska hög att det kan finnas kvar enstaka cancerceller i den bröstgång som cancern satt i och som delvis kan finnas kvar efter operationen. Strålningen minskar effektivt denna risk till en nivå som liknar den risk som finns efter mastektomi. I vissa fall av "snäll" hormonkänslig bröstcancer utan spridning till armhålan och i synnerhet om man får hormonell behandling är risken för lokalrecidiv så låg att man kan avstå från bröstbestrålning efter bröstbevarande kirurgi. Om det var en litet större tumör eller om den vad vad man kallar multifokal, d v s att det finns flera tumörer inom ett område på mer än 5 cm i bröstet rekommenderas även strålning mot bröstkorgsväggen efter mastektomi för att undvika lokalrecidiv, det är kanske det som gäller dig?. 2) Regional bestrålning ges i de flesta fall av körtelpositiv bröstcancer. I dessa fall ger man vanligen även strålning mot bröst eller bröstkorgsvägg också då det kan finnas celler kvar i lymfbanorna mellan bröst och armhåla t ex. Det är alltså i första hand tumörstorlek, eventuell spridning till armhålan och den kirurgiska operationsmetod man använt som styr när och hur man rekommenderar att ge strålbehandling.

Hej! Det låter inte som, något farligt utan kanske som något fibrom eller liknande i huden. Men det är svårt att säga säkert utan att ha sett det och det kan vara bra att kolla upp om du är orolig.

Hej! Indragna bröstvårtor är ganska vanligt som normaltillstånd. Med tanke på din låga ålder och att den bara dras in ibland och kommer ut direkt är det mycket osannolikt att det rör sig om bröstcancer.

Hej! Ibland kan man se små upphöjningar på vårtgården, som består av små körtlar. De brukar dock inte vara ömma, så det kan ändå vara bra att kontrollera detta.

Hej! Det är påfrestande att gå och vänta på undersökning och man försöker alltid minska väntetiden så mycket man kan. På många mammografiavdelningar är dock belastningen stor och väntetiderna blir längre än vi skulle vilja. Screeningmammografin och de så kallade kliniska undersökningar pågår parallellt och påverkar oftast inte varandra så mycket eftersom det vid en klinisk undersökning också oftast är en mammografiläkare med. Tiden till mammografiundersökning kan vara olika och är kortare om man bedömer att sannolikheten för cancer är hög.

Hej! Ömhet i bröst är väldigt vanligt och oftast inte tecken på något farligt. Om du är orolig är det ändå bra att kolla upp det på en bröstmottagning, antingen via remiss från vårdcentralen eller att du själv tar kontakt med mottagningen.