Hej! Det tar mycket längre tid än sex månader för ett ärr att mogna och det är ändå ganska tidigt i förloppet. Ärr fortsätter att blekna och mjukna flera år efter operationen. I ditt fall kan tidigare strålbehandling ha påverkat så att ärren ter sig annorlunda denna gång. Jag tycker att du ska ta kontakt med bröstkirurgen för bedömning av ärren.

Hej! Vid ställningstagande till rekonstruktion är det flera faktorer man behöver väga in. Sannolikt har du också fått strålbehandling vilket gör att det är låg sannolikhet för att man ska kunna rekonstruera med en protes och få ett bra resultat. Om bröstet är deformerat med till exempel indragningar kan man eventuellt göra någon form av lokal lambå. Om bröstet har en bra form bör man kanske inte riskera det genom att göra en operation då alla operationer medför risk för komplikationer. Även vid rekonstruktion efter mastektomi behöver man oftast göra en förminskning av det andra bröstet för att få symmetri.

Hej! Ömhet i bröst är mycket vanligt och i de allra flesta fall inte tecken på något farligt. I din ålder är bröstcancer extremt ovanligt, särskilt om man inte har någon i släkten som fått bröstcancer vid mycket ung ålder.

Hej. Det är inte alltid så lätt att förstå det som står i en journalanteckning. Det finns en cancer i vänster bröst som med ultraljud mäter 30 mm i största diameter. Vävnadsprov från tumören visar bröstcancer som är känslig för hormoner (ER/PR 100%) men inte för trastuzumab (Her2 0). Ki 67 (tillväxtmarkör) är låg men på vissa ställen i tumören ser man lite högre värde. Rekommendationen är att ge behandling innan operationen. I första hand föreslås att ta reda på om deltagande i klinisk studie kan vara aktuell (PREDIX Lum B-studien). Om studie inte blir aktuellt planeras cytostatikabehandling i 4,5 månader (preliminärt 6 behandlingar totalt med 3 veckors intervall). Att vara med i en studie är frivilligt och du kommer att få bra information om studien för att ta ett beslut om det är så att deltagande kan vara aktuellt.

Hej. Jag tycker att biverkningarna av aromatashämmare (tex Letrozol) ofta kan bli lite lindrigare med tiden istället för tvärt om. I början får många tex svettningar och vallningar och ledvärk. Slemhinnorna i underlivet kan bli skörare. Efter några års användande finns risk för benskörhet, särskilt om det finns fler riskfaktorer för detta. Aromatashämmare kan ge många olika biverkningar och det är svårt att räkna upp alla men ingen får alla biverkningar och ofta finns hjälp att få för att lindra besvären. Därför är det viktigt att har en dialog men sin kontaktsköterska eller läkare för att få råd och stöd om det uppstår biverkningar som påverkar livskvaliteten.

Hej. Nej, det blir inte riktigt samma sak. Östrogen bildas i äggstockarna hos en kvinna som inte kommit in i klimakteriet. Med åren avtar östrogenproduktionen där och kroppen börjar istället att producera östrogen i tex fettväv istället. Så om äggstockarna tas bort kommer kroppen att producera östrogen på annat sätt. Tamoxifen blockerar östrogenets väg in i cellerna och har därför effekt (att förebygga eller bromsa bröstcancer tex) oavsett var östrogenet har bildats.

Hej. Den som använder östrogen lokalt i underlivet har inte någon ökad risk att drabbas av bröstcancer. Oftast används östrogen ett par dagar i veckan, efter en "laddningsperiod". De doser som kommer ut i blodet är försumbara och mycket låga. Om du har mycket besvär från dina urinvägar kan du prova och se om östrogen hjälper dig.

Hmm. Jag tänker att man bör undvika intim kontakt tills läkemedlet gått ur kroppen, vilket går på ett par timmar vis capecitabinintag. Jag tror dock att risken för att en partner ska skadas av den exponering som skulle kunna bli resultatet av nära kontakt under behandlingstiden inte är så stor. De flesta lever tillsammans med en person som har cytostatika i sig under en begränsad period av sitt liv. Det är skillnad för personal på en cytostatikamottagning som lever med detta dagligen under åratal. De ska förstås vara rädda om sig och se till att inte få spill på sig av läkemedel, eller kroppsvätskor som kan ha cytostatika i sig. Men det korrekta svaret är att även anhöriga ska undvika exponering för cytostatika. Jag kan inte låta bli att tycka att det låter fint att du har energi över för sex under din behandling!

Det låter som en adekvat behandling i ditt fall som följer rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet. Det finns förstås även andra typer av cytostatika som man kan välja, paklitaxel istället för docetaxel till exempel, men det förslag som du berättar om är helt korrekt.

Det var en bra fråga! Det är tre saker som strålningen kan bidra till att förebygga. 1) det man kallar lokalt recidiv, vilket är ett det kommer tillbaka en cancerknöl i det tidigare operererade bröstet, eller på bröstkorgsväggen efter mastektomi. Efter bröstbevarande operation kan det röra sig om återfall efter den tidigare bröstcancern, eller - i synnerhet om den har andra egenskaper - en ny bröstcancer som uppstått separat från den första vid ett senare tillfälle. 2) Regionalt återfall, d v s återfall i lymfkörtlar i armhåla, eller i vissa fall ovan nyckelben eller invid bröstbenet. 3) spridd bröstcancer som dyker upp någon annanstans. Strålning bedrar till att förebygga alla dessa tre former av återfall. När det gäller 1) så ges det i de allra flesta fall strålning mot bröstet efter bröstbevarande kirurgi då risken i dessa fall är ganska hög att det kan finnas kvar enstaka cancerceller i den bröstgång som cancern satt i och som delvis kan finnas kvar efter operationen. Strålningen minskar effektivt denna risk till en nivå som liknar den risk som finns efter mastektomi. I vissa fall av "snäll" hormonkänslig bröstcancer utan spridning till armhålan och i synnerhet om man får hormonell behandling är risken för lokalrecidiv så låg att man kan avstå från bröstbestrålning efter bröstbevarande kirurgi. Om det var en litet större tumör eller om den vad vad man kallar multifokal, d v s att det finns flera tumörer inom ett område på mer än 5 cm i bröstet rekommenderas även strålning mot bröstkorgsväggen efter mastektomi för att undvika lokalrecidiv, det är kanske det som gäller dig?. 2) Regional bestrålning ges i de flesta fall av körtelpositiv bröstcancer. I dessa fall ger man vanligen även strålning mot bröst eller bröstkorgsvägg också då det kan finnas celler kvar i lymfbanorna mellan bröst och armhåla t ex. Det är alltså i första hand tumörstorlek, eventuell spridning till armhålan och den kirurgiska operationsmetod man använt som styr när och hur man rekommenderar att ge strålbehandling.