Visar 10 av 5908 träffar

BIA/ALCL cancer

2021-06-23
Hej, jag sökte vård för knöl i bröstet men sedan har även hela mitt bröst svullnat upp rejält. Biopsier är tagna både på knölarna samt på en lymfkörtel som visade sig vara förstorad. Det var även massvis med vätska i mitt bröst och det togs ut närmare en dl som skickades på prov, jag har förstått att det är misstanke om BIA/ALCL på grund av vätskan. De senaste månaderna har jag varit enormt trött och trott att detta berott på stress men nu när jag ser på mitt bröst som är flera storlekar större än mitt andra bröst så misstänker jag att detta kan vara orsaken till min enorma trötthet. När jag fick träffa en läkare på bröstkirurgen så upplyste hon mig om att det kan vara farligt att ta ut mer vätska pga att det inte är konstaterat ännu vad det är för vätska och rådde mig att stå ut med att bröstet fortsätter fyllas på med vätska även om det gör ont. När kirurgen rådgjorde med en kollega som fick komma och kika på mitt enormt svullna bröst så sa kollegan något helt annat och det skickades en remiss för att göra en punktion och tömma vätskan. Är det på något sätt farligt att tömma ut vätskan med punktion såsom den första läkaren sa? Det känns lite oroande med så olika besked. Kan ytterligare punktering av själva vätskan på något sätt skada om det visar sig vara ALCL?
Visa svar
Svar:
Hej, jag kan inte tänka mig att det är farligt att tömma ut vätskan. Du skriver inte huruvida du har implantat i bröstet. Jag uppfattar att det du funderar på är ifall det skulle finnas ett implantatassocierat lymfom i vätskan. Det skulle i så fall vara en enda orsaken att misstänka en sådan diagnos. Det är förstås viktigt att inte glömma bort denna diagnos, samtidigt måste jag framhålla att det är ett extremt ovanligt tillstånd. De allra allra flesta fall av vätskebildning i bröstet beror inte på ACLC.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
BIA/ALCL cancer

Fundering kring mammografi

2021-06-22
Hej! När en familjemedlem har fått veta att hon har bröstcancer, kan resten av familjen få göra en mammografi? Eller är det bara om man känt knölar eller något konstigt i sina bröst?
Visa svar
Svar:
Hej. För de flesta gäller att man får göra mammografi inom ramen för mammografiscreening (kvinnor) eller om man känner tex en knöl i bröstet. För de som har en ärftlig eller familjär cancer kan Cancergenetisk mottagning ibland rekommendera kvinnor i en släkt att göra mammografi oftare, tex en gång per år.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering kring mammografi

Undrar en sak

2021-06-22
Jag måste få veta om detta stämmer som sköterskan sa till mig. Man tar ju mammografi för att se att man inte har cancer,MEN om man var där 11 månader innan o inget visades då o nu är det cancer. Hon sa till mig att det kan sitta långt in och växer väldigt sakta o sen kommer till en punkt o då är det en knöl man känner. Jag tycker det låter så konstigt för om det är så ja då kan man ju lika gärna strunta i att ta mammografi ju. Sen fått kolla extra som då visat sig vara körtlar men inga prover tagits på dom. Kan det ha varit cancer redan då må tro? Detta gäller min älskade mamma. Har även i lymfkörtel med. Svaret får vi nu den 29e på proverna o systern s att det är cancer som dom ser. Jag är så ledsen o orolig nu. Mvh linda --
Visa svar
Svar:
Hej. Jag vill först säga att det är bra att gå på mammografiscreening då chansen ökar att hitta en bröstcancer när den är liten - har ofta då bättre prognos. Den är ibland inte möjlig att känna, tex om den ligger djupt i bröstet. Ibland är dock cancern så liten att den inte syns på mammografin vid screeningtillfället. Den hinner då växa lite mer och man kan känna en knöl, innan nästa mammografi. Om en cancer upptäcks mellan två mammografiscreeningundersökningar kallas den för en intervallcancer. Det är därför viktigt att söka för en knöl i bröstet, även om man nyss gjort mammografi.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Undrar en sak

Liten knöl som en ärta.

2021-06-22
Har en ca 4 mm stor hård knöl i höger bröst. Har fått tid för mammografi mm den 6/7. Är 41 år och väldigt orolig för cancer. Själva bröstet ser helt normalt ut. Nu undrar jag, får man alltid cellgifter vid bröstcancer? Det är nästan det som skrämmer mig mest. Och om tumören är liten, finns det då chans att det räcker med att ta bort en del av bröstet och slippa cellgifter?
Visa svar
Svar:
Hej. Nej, man får inte alltid cytostatika vid bröstcancer. Det som avgör är tex tumörstorlek, om det finns cancerceller i lymfkörtlar och bröstcancerns biologi. Ibland kan även låg ålder göra att valet "tippar över" till att ge cytostatika. Målet är att så ofta som möjligt ta bort en del av bröstet, vilket förstås är lättare med en liten tumör. Många knölar är inte cancer utan godartade knölar.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Liten knöl som en ärta.

Kraftig hudrodnad

2021-06-22
Hej Jag avslutade min strålbehandling för bröstcancer i oktober, hade då en viss rodnad och svullnad som nu är bättre. I förrgår fick jag behandlingsdropp mot Her2, igår tog jag min andra dos Pfizer och nu i morse tränade jag. Jag märkte efter duschen att min bröst som jag fick strålning mot var lite rödare. Nu på kvällen har det minskat lite men jag har klåda. Jag tränar mycket och har försökt göra det hela tiden och inte märkt någon reaktion förens nu. Kan det bero på kombination Pfizer och träning?
Visa svar
Svar:
Hej. Jag skulle gissa att det är en slump att rodnaden kom i samband med vaccinationen. Förhoppningsvis ger det med sig med klådan.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kraftig hudrodnad

Fortsättning på fråga 2021-06-19 Förklaring av journal och efterbehandling

2021-06-21
Jag ser att jag i min fråga missade en siffra. Ledsen för det. Tumören var 0,8 mm totalt område 1,5 cm Gör det någon skillnad? Mvh Karin
Visa svar
Svar:
Hej. Nej, det blir ingen skillnad i bedömningen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fortsättning på fråga 2021-06-19 Förklaring av journal och efterbehandling

BC med skelett- och levermetastaser

2021-06-19
Opererades för BC 2000, ER positiv HER2 negativ. 5 år med Tamoxifen. Återfall 2015 med skelettmetastaser, Letrozol samt Zometa. 2019 upptäcktes levermetastaser, övergick till Ibrance+Faslodex samt Zometa. 2021 ökande markör till 78, Exemestan +Afinitor. Fått besked att nästa steg är Kapecitabin. Finns någon ytterligare/bättre behandling, inom eller utanför landet? Borde det inte göras en biopsi för att säkerställa tumörtypen eftersom det är den ursprungliga diagnosen som används? Fått Zometa sedan 2015, är det inte väsentligt att fortsätta med den? Väldigt tacksam för svar.
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tycker att Kapecitabin ofta brukar vara en bra behandling att använda, tex i det läge du beskriver. Det finns även annan cytostatikabehandling att ta till framöver, men jag skulle nog också valt Kapecitabin (om det inte finns någon studie att vara med i, men det måste du fråga din behandlande läkare om). Om du menar din bröstcancer 2000 när du säger "den ursprungliga " diagnosen, så kan jag hålla med dig och att vi nästan alltid gör en ny biopsi av metastasen om det går. Eftersom du haft bra effekt av din behandling så kan man kanske gissa att det är "samma" diagnos. Vad gäller Zometa brukar skelettet tillslut bli mättat och man kan göra uppehåll i behandlingen efter ett par tre år.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
BC med skelett- och levermetastaser

Förklaring av journal och efterbehandling

2021-06-19
Hej, Jag är 62 år (längd 169 och ca 58 kg, två barn första vid 32 års ålder) och valde den 17/5 att göra en mastektomi på mitt vänstra bröst. I journalen finns många förkortningar som jag var alltför spänd för att fråga om på mitt besök efter operationen. Spaltar upp lite info här; Invasiv ductal cancer DCIS grad 3 Tumörstprlek 5 mm varav 8 mm invasiv del. Vad betyder detta; Radikalitet: Ja BRE/NHG: 5/grad 1 LVI: nej ER 100% PR 80% KI-67 11% (Vet att under 20% är bra) Her2/neu IHC: 1+ "portvakten" (1st) togs bort - ingen spridning (Igll:1 SN Med mestastas:0) TNM:pTb NO Mx Jag ska äta aromatashämmare i 5 år sa doktorn. Jag fick Anastrozole utskrivet. Naturligtvis har jag Googlat på detta, och det är inte trevliga biverkningar. Tydligen väldigt vanliga också. Tamoxifen verkar ungefär likadant. Jag har alltid mått dåligt vid låga halter av östrogen. Tex vid amning och även delar av menopaus. Jag förstår att ni inte kan råda mig i mitt beslut. Men jag undrar; Hur stor är min chans till överlevnad i BC om jag äter medicinen (Anastostrzol) mot att jag inte gör det. Och hur långt fram i livet kan man sia om det? Vet man något om återfall i BC eller annan cancer när det gäller "min" cancer? Blir det någon skillnad om jag tar en mindre dos? Eller måste "alla" ta samma dos? Jag menar att vi är alla olika vad gäller vikt och längd. Mvh Karin
Visa svar
Svar:
Hej. Förklarar först lite "uppspaltat" på informationen angående din cancer och sedan lite på de övriga funderingarna: Din invasiva bröstcancer var 5 mm inom ett 8 mm stort område där det dessutom fanns DCIS ("förstadium till bröstcancer") där det totala måttet inklusive det invasiva om rådet blev 8 mm. Radikalitet: Ja - Betyder att tumören är borttagen i sin helhet BRE/NHG: 5/grad 1 - Tumören graderas 1 (av 3) i en skala där man kan säga att grad 1 är bra och där är cellerna ganska lika som de "vanliga" cellerna. LVI: nej - inga cancerceller i kärl ER 100% - cancercellerna uttrycker progesteronreceptor - är känsliga för östrogen PR 80% - cancercellerna uttrycker progesteronreceptor (= "hormonkänslig") KI-67 11% (Vet att under 20% är bra) - är ett mått på tillväxthastighet och 11% kan man säga är ganska låg (= bra) Her2/neu IHC: 1+ - Cancercellerna har inget överuttryck av Her2-receptor "portvakten" (1st) togs bort - ingen spridning (Igll:1 SN Med mestastas:0) = 1 portvakt utan cancerceller TNM:pT1b NO Mx = p betyder att man har tittat på operationspreparatet. T1b= tumör 6-10 mm. N0 = ingen spridning till lymfkörtlar. Mx = eftersom det bedöms som låg risk för återfall har ingen metastasutredning gjorts (helt enligt nationella riktlinjer) och man sätter därför x efter M (metastas) som betyder att man inte har utrett detta. Om vi tittar på biverkningar i FASS eller likande så har de flesta läkemedel jättemånga biverkningar. Det betyder inte att alla får alla biverkningar och inte heller att biverkningarna som eventuellt dyker upp påverkar livskvaliteten. Ofta går det att lindra eventuella biverkningar som dyker upp. Idag använder vi samma dos till alla eftersom det inte finns studier som säger att vi ska göra på annat sätt. Den antihormonella behandlingen är en viktig del av behandlingen som minskar risken för återfall och bröstcancerdöd. Däremot går det förstås inte att ge några garantier. Din bröstcancer var liten och prognosen är mycket god, dvs risken att du ska få återfall är mycket liten. Hur stor vinsten är med den antihormonella behandlingen är svårt att svara på, tycker jag i %. I vårdprogrammet står det att om tumören är 10 mm eller mindre kan man ibland avstå från antihormonell behandling, men det är viktigt att man har en dialog med sin läkare inför ett sådant beslut. Man kan tex prova och se hur man mår på behandlingen innan beslut tas att avbryta/avstå.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Förklaring av journal och efterbehandling

Vad menas med detta:

2021-06-19
Planerad behandling blir dostät EC90 x 4 följt av veckovis paklitaxel x 9, postoperativ strålbehandling med startfraktionering 2,67 Gy x 15 samt en boost 2 Gy x 8.
Visa svar
Svar:
Det är en kortfattad beskrivning av den cytostatikabehandling som planeras, efterföljt av strålning där en extrados (boost) kommer att ges mot det opererade området i bröstet skulle jag tro. Om det är du som ska genomgå detta så får din dr och sköterska berätta mer om detaljerna!
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vad menas med detta:

Domningar, känselbortfall, kuddkänsla, smärta under fötterna efter cytostatika.

2021-06-19
Hej, min mamma drabbades av bröstcancer 2014, hon behandlades då med starka cellgifter och strålning. Inget återfall. Idag har hon en obehaglig smärta under fötterna kombinerat med nedsatt känsel och domningar, detta gör att hon har svårt att gå, köra bil längre sträckor och framförallt blir det ett dagligt lidande och nedsatt livskvalitet. Hon har gjort flera utredningar som inte visar ngt utan hon får ist goda resultat. Bla besök till neurofysiolog. Hon har även provat flera nervsmärtstillande preparat utan framgång. Härnäst inväntar vi kallelse till Neurolog på Sofiahemmet dit remiss skickats. Jag tänker att detta är en biverkan av cellgifterna och att hon inte kan vara ensam om detta utan det måste finnas fler med liknande symptom. Har ni någon erfarenhet av detta eller liknande? Vart kan hon vända sig för att åtminstone få en förklaring till vad som är fel. Finns det andra med liknande symptom? Stort tack för svar!
Visa svar
Svar:
Det låter som neuropati efter taxanbehandling. Neuropati kan förstås även ha andra orsaker (diabetes t ex) Ibland vet man inte vad det beror på. Det låter som om hon är väl undersökt, troligen finns det inte så mycket att göra mer än att hantera symtomen av dessa besvär som kan vara nog så störande.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Domningar, känselbortfall, kuddkänsla, smärta under fötterna efter cytostatika.

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss