Hej. Jag vill först säga att det är bra att gå på mammografiscreening då chansen ökar att hitta en bröstcancer när den är liten - har ofta då bättre prognos. Den är ibland inte möjlig att känna, tex om den ligger djupt i bröstet. Ibland är dock cancern så liten att den inte syns på mammografin vid screeningtillfället. Den hinner då växa lite mer och man kan känna en knöl, innan nästa mammografi. Om en cancer upptäcks mellan två mammografiscreeningundersökningar kallas den för en intervallcancer. Det är därför viktigt att söka för en knöl i bröstet, även om man nyss gjort mammografi.

Hej. Nej, man får inte alltid cytostatika vid bröstcancer. Det som avgör är tex tumörstorlek, om det finns cancerceller i lymfkörtlar och bröstcancerns biologi. Ibland kan även låg ålder göra att valet "tippar över" till att ge cytostatika. Målet är att så ofta som möjligt ta bort en del av bröstet, vilket förstås är lättare med en liten tumör. Många knölar är inte cancer utan godartade knölar.

Hej. Jag skulle gissa att det är en slump att rodnaden kom i samband med vaccinationen. Förhoppningsvis ger det med sig med klådan.

Hej. Nej, det blir ingen skillnad i bedömningen.

Hej. Jag tycker att Kapecitabin ofta brukar vara en bra behandling att använda, tex i det läge du beskriver. Det finns även annan cytostatikabehandling att ta till framöver, men jag skulle nog också valt Kapecitabin (om det inte finns någon studie att vara med i, men det måste du fråga din behandlande läkare om). Om du menar din bröstcancer 2000 när du säger "den ursprungliga " diagnosen, så kan jag hålla med dig och att vi nästan alltid gör en ny biopsi av metastasen om det går. Eftersom du haft bra effekt av din behandling så kan man kanske gissa att det är "samma" diagnos. Vad gäller Zometa brukar skelettet tillslut bli mättat och man kan göra uppehåll i behandlingen efter ett par tre år.

Hej. Förklarar först lite "uppspaltat" på informationen angående din cancer och sedan lite på de övriga funderingarna: Din invasiva bröstcancer var 5 mm inom ett 8 mm stort område där det dessutom fanns DCIS ("förstadium till bröstcancer") där det totala måttet inklusive det invasiva om rådet blev 8 mm. Radikalitet: Ja - Betyder att tumören är borttagen i sin helhet BRE/NHG: 5/grad 1 - Tumören graderas 1 (av 3) i en skala där man kan säga att grad 1 är bra och där är cellerna ganska lika som de "vanliga" cellerna. LVI: nej - inga cancerceller i kärl ER 100% - cancercellerna uttrycker progesteronreceptor - är känsliga för östrogen PR 80% - cancercellerna uttrycker progesteronreceptor (= "hormonkänslig") KI-67 11% (Vet att under 20% är bra) - är ett mått på tillväxthastighet och 11% kan man säga är ganska låg (= bra) Her2/neu IHC: 1+ - Cancercellerna har inget överuttryck av Her2-receptor "portvakten" (1st) togs bort - ingen spridning (Igll:1 SN Med mestastas:0) = 1 portvakt utan cancerceller TNM:pT1b NO Mx = p betyder att man har tittat på operationspreparatet. T1b= tumör 6-10 mm. N0 = ingen spridning till lymfkörtlar. Mx = eftersom det bedöms som låg risk för återfall har ingen metastasutredning gjorts (helt enligt nationella riktlinjer) och man sätter därför x efter M (metastas) som betyder att man inte har utrett detta. Om vi tittar på biverkningar i FASS eller likande så har de flesta läkemedel jättemånga biverkningar. Det betyder inte att alla får alla biverkningar och inte heller att biverkningarna som eventuellt dyker upp påverkar livskvaliteten. Ofta går det att lindra eventuella biverkningar som dyker upp. Idag använder vi samma dos till alla eftersom det inte finns studier som säger att vi ska göra på annat sätt. Den antihormonella behandlingen är en viktig del av behandlingen som minskar risken för återfall och bröstcancerdöd. Däremot går det förstås inte att ge några garantier. Din bröstcancer var liten och prognosen är mycket god, dvs risken att du ska få återfall är mycket liten. Hur stor vinsten är med den antihormonella behandlingen är svårt att svara på, tycker jag i %. I vårdprogrammet står det att om tumören är 10 mm eller mindre kan man ibland avstå från antihormonell behandling, men det är viktigt att man har en dialog med sin läkare inför ett sådant beslut. Man kan tex prova och se hur man mår på behandlingen innan beslut tas att avbryta/avstå.

Det är en kortfattad beskrivning av den cytostatikabehandling som planeras, efterföljt av strålning där en extrados (boost) kommer att ges mot det opererade området i bröstet skulle jag tro. Om det är du som ska genomgå detta så får din dr och sköterska berätta mer om detaljerna!

Det låter som neuropati efter taxanbehandling. Neuropati kan förstås även ha andra orsaker (diabetes t ex) Ibland vet man inte vad det beror på. Det låter som om hon är väl undersökt, troligen finns det inte så mycket att göra mer än att hantera symtomen av dessa besvär som kan vara nog så störande.

Hej, jag har inget instrument för att ge en detaljerad riskvärdering, men den kan inte vara hög. Även om du inte svarat "perfekt" så har du i alla fall svarat på så sätt att cellernas delningshastighet minskat väsentligt. Och nu får du Kadcyla, det är bra!

Hej, trist att du har en så negativ erfarenhet av mammografi. Varför gör man mammografi och inte ultraljud? Det är inte en kostnadsfråga, snarare en praktisk fråga. Jag tänker att man kan jämföra mammografiscreening med att leta efter nålar i höstackar. Antag att det finns en nål i var hundrade höstack, för att se om det är möjligt att hitta dessa har man gjort stora studier där man på olika sätt randomiserat kvinnor mellan att genomgå screeningmammografier och att inte göra det. Resultatet är att man ser att färre kvinnor avled i bröstcancer i den mammograferade gruppen. Det är bra. Fördelen med mammografi är att det går snabbt att göra en sådan röntgen och att det går fort att titta på bilderna och bedöma dem man kan med en blick få en översikt över hela bröstet (höstacken), det är också bra att man kan behålla bilderna och titta på dem i efterhand, t ex vid nästa mammografi se om det skett någon förändring. Ultraljud är i princip en dålig metod för screening. Varje undersökning tar kanske 15 minuter för en utbildad mammografiläkare att utföra och är att jämföra med att för hand rota genom hela höstacken genom att titta i ett rör som ger ett mycket begränsat synfält. På samma tid kan hen granska kanske 15 mammografiundersökningar. Det hade alltså behövts ett oerhört stort antal mammografiläkare om man tänker tanken att ersätta mammografiscreening med ultraljud. Det är helt enkelt otänkbart. Ultraljud är däremot bra på att utföra en riktad undersökning. Om du tänker dig att man på mammografi sett en misstänkt nål i nedre vänstra delen av höstacken så är ultraljud bra för att undersöka den saken noggrannare. Man är inom mammografiverksamheten inte omedveten om problemet att det gör ont att klämma in brösten i mammografiapparaten, och det finns forskning som undersöker möjligheten att minska på trycket. Jag tycker inte att du ska ge dig när det gäller mammografi i fortsättningen, men informera personalen och hör om det vore möjligt att göra undersökningen med något lägre tryck. Jag skulle tänka att det är bättre än att avstå.