Jag kan inte ha någon kvalificerad uppfattning, men ser baserat på det du beskriver att man tittar seriöst på detta och inte vill lämna något åt slumpen. Du verkar vara i goda händer!

Hej, eftersom du ska få zoledronsyra gissar jag att du kommit genom klimakateriet, låt mig anta att du är 60 år gammal, det har inte så stor betydelse för återfallsrisken. Om man matar in dina data i modellen med det antagandet får man fram att risken att dö uppskattas till ca 27 % efter 10 år och att denna risk minskat till ca 15 % med den behandling du genomför din behandling. Man kan förstås råka ut för annan sjukdom också, i det fall att du är 60 beräknar modellen den risken till 9 %, och i så fall är risken att dö i bröstcancer ca 6 %, eller ca en av 20.

Vilken åtgärd som eventuellt blir aktuell är förstås beroende av vad det är för någon slags knuta. Det går inte att svara på din fråga innan man vet vad det är. Man tar inte bort alla typer av förändringar.

Hej Kristina, jag får lust att skriva som jag gör ibland: "Var inte rädd". Men jag tänker att det väl är en klen tröst. Det är förstås inte möjligt för mig att ha någon uppfattning om just din knuta. Men man kan väl i alla fall säga att för det första är det ovanligt med bröstcancer hos 32-åringar, och för det andra om det skulle vara cancer i alla fall så verkar det ju vara en liten, vilket i så fall är prognostiskt gynnsamt. Det finns ett flertal godartade förändringar som skulle kunna visa sig på det sätt som du beskriver.

Effekten av behandling på det ena eller det andra sättet är med all sannolikhet helt likartad. När man doserar strålning spelar den totala dosen roll, men även hur stor den dagliga dosen är ju högre totaldos man ger desto lägre dagsdos ger man för att åstadkomma samma effekt. "Förr i tiden" gav man 50 Gray (som är enheten för stråldos) på 25 behanldingstillfällen, nu ger man på det flesta ställen 40 Gray på 15 gånger, och på vissa ställen 26 Gray på 5 tillfällen. Dessa doser är jämförbara avseende effekt.

Hej, det betyder att man kommer att granska ditt fall vid en konferens där läkare från kirurgen, onkologen, mammografin och patologen tillsammans bedömer vilket fynd man gjort och vilka eventuellt ytterligare åtgärder som ska genomföras. Du måste vänta på den bedömningen innan du kan få ett korrekt svar. JAg vill inte gissa vad man kommer att säga,

ITC är ett speciellt fynd som förekommer i lymfkörtlar som man undersöker i samband med t ex sentinel node undersökning. Det är oklart vad det riktigt utgörs av, det finns de som anser att det är godartade (snälla) celler som hamnat i lymfbanorna t ex i samband med att man punkterat genom huden vid biopsi i bröstet. Man kan tänka att helt normala hudceller hamnar i lymfkörtlarna i samband med att man sticker genom huden. Det viktiga är i alla fall att man inte kan se att det går sämre för patienter som har ITC i lymfkörtlar i axillen jämfört med de som inte har det. Det jag tror att du syftar på i A är den man kallar "mikrometastaser" d v s spridda cancerceller som slagit sin ner på andra ställen i kroppen (bortom bröst och axill) och som om de lämnas obehandlade kan leda till framtida sjukdomsbesvär t ex skelettmetastas. Det är något helt annat än ITC. Sådana celler, som man inte kan se på röntgen, har slagit sig ner t ex i skelettet, eller andra inre organ tidigt i sjukdomsförloppet, innan det man vet att det finns en cancer i bröstet, och det är sådana celler man bekämpar med adjuvant kemoterapi och hormonbehandling. B: det är en svår fråga som jag inte kan besvara. C: Ja absolut! Genom att genomgå medicinsk tilläggsbehandling (cytostatika, antihormonell behandling, antikroppar och bisfosfonater) Man väljer ut tilläggsbehanlding b l a baserat på risken att det ska finnas sådana spridda celler, risken är t ex större om man har spridning till axillen eller om man har en hormonell tumör som har hög delningshastighet (Luminal B).

Om du får en tid inom en vecka så har man prioriterat dig, även om man inte gett dig en akuttid. Jag tänker att det är korrekt. Ditt ärende är förstås angeläget, men måste inte från medicinsk synpunkt inte tas om hand samma dag som t ex en misstänkt lunginflammation.

Hej, jag kan inte tänka mig att det är farligt att tömma ut vätskan. Du skriver inte huruvida du har implantat i bröstet. Jag uppfattar att det du funderar på är ifall det skulle finnas ett implantatassocierat lymfom i vätskan. Det skulle i så fall vara en enda orsaken att misstänka en sådan diagnos. Det är förstås viktigt att inte glömma bort denna diagnos, samtidigt måste jag framhålla att det är ett extremt ovanligt tillstånd. De allra allra flesta fall av vätskebildning i bröstet beror inte på ACLC.

Hej. För de flesta gäller att man får göra mammografi inom ramen för mammografiscreening (kvinnor) eller om man känner tex en knöl i bröstet. För de som har en ärftlig eller familjär cancer kan Cancergenetisk mottagning ibland rekommendera kvinnor i en släkt att göra mammografi oftare, tex en gång per år.