Visar 10 av 5867 träffar

Skorpa på ena bröstvårtan

2026-03-26
Hej Jag är 35 år och har en liten skorpa på ena bröstvårtan som varit där säkert ett par månader. Har aldrig fött barn eller ammat och har inga andra symptom men har pratat med 1177 som hänvisade mig boka tid på vårdcentralen. Behöver jag vara orolig. Vad kan det bero på? Finns det andra naturliga orsaker än cancer? Bör det kollas regelbundet om det inte läker?
Visa svar
Svar:
Hej! Det finns många anledningar som är mer sannolika än cancer, som tex eksem, att du fått något sår som inte vill läka, en inflammerad talgkörtel. Om det inte försvinner är det dock bra att kolla upp det ändå.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Skorpa på ena bröstvårtan

Skillnad cellgifter

2026-03-24
Hej, Är 40 år och nyligen fått diagnos, HER2-positiv, icke-luminal, grad 3, Ki-67 35 %. Jag påbörjade cellgiftsbehandling förra veckan med Docetaxel 80 och ska efter tre behandlingar byta till EC för ytterligare tre behandlingar. Kommer få behandling var tredje vecka. Undrar nu skillnaden på dessa läkemedel och varför man byter? Är någon ”snällare” än den andra? Undrar även om det allmänt brukar kännas någon skillnad i biverkningar, återigen, brukar något läkemedel upplevas ”snällare” så att säga? Undrar också vad Ki-67 35 % innebär? Har förstått att det är något med hur snabbt cellerna delar sig men vad innebär det just för mig med 35%? Får ju behandling innan operation, hur vanligt är det att tumörer faktiskt krymper och hur mycket? Blev mycket frågor nu, tack så mycket på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej. Jag börjar med din sista fråga och vid en HER2-positiv bröstcancer brukar de flesta tumörer minska på behandlingen. Hos drygt hälften av patienterna uppnås sk komplett respons, dvs man kan inte se någon kvarvarande cancer i tumörområdet när det analyseras efter operationen. Det påverkar vilken efterbehandling som rekommenderas. Studier har visat att en kombination av olika cytostatika ofta ger bättre effekt (minskar risken för återfall) och det är därför vi ger olika typer av cytostatika. Jag skulle inte säga att något av de preparat som planeras för din del är "snällare" än det andra, men de har olika typer av biverkningar. En del tycker att EC är lite tuffare medan andra tycker att docetaxel är tuffare. Ki67 kan variera från 1-100%, ytterligheterna (1 och 100) är ovanligt. Över 29% räknas som "högt" men det är förstås skillnad mellan 35% och 75%. Ibland kan %-graden påverka vilken behandling vi väljer (tex om den är över eller under 5 respektive 30%). I ditt fall tänker jag att Ki67 inte påverkat behandlingsvalet.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Skillnad cellgifter

Funderar kring dopamin och tamoxifen

2026-03-24
Hej, op i mars 2025 för 100% hormonell bröstcancer och därefter strålning x 5. På tamoxifen sedan 1 juni. Började i juli märka tydligt hur min förmåga till orgasm ändras, jag blir väldigt upphetsad och inga problem med torra slemhinnor men det är som att jag inte kommer över krönet till orgasm. Sex är skönt ändå men det gör mig ledsen. Har läst att dopamin i tablettform har positiv effekt. Ska jag kontakta min gynekolog eller min onkolog? Vill tillägga att onkologen vid andra frågor i höst sagt att jag är färdigbehandlad och hänvisade till min vårdcentral. Tack
Visa svar
Svar:
Hej. Jag måste visa min okunnighet här, vad gäller dopamin och orgasm vid tamoxifenbehandling. Jag kan tänka att en läkare på hälsocentralen eller kvinnokliniken kanske har bättre kunskap än en onkolog. Du kan alltid prata med din onkolog först, hen kanske har bra tips vart du kan vända dig just där du bor.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderar kring dopamin och tamoxifen

Tamoxifen

2026-03-24
Hej, Jag opererade DCIS mikroinvasivt upp till 0,5 mm. Jag genomgick strålbehandling (16) och står nu på tamoxifenbehandling. Jag läste att vissa läkare inte rekommenderar hormonbehandling när mikroinvasionen är upp till 0,5 mm. Vad är din åsikt? Tack för svaret. MVH
Visa svar
Svar:
Hej. Rekommendationerna skiljer sig, precis som du antyder, och ofta är det även andra faktorer som påverkar val av att ge behandling eller ej. Indikationen för tamoxifen för din del är ganska svag utifrån den information du angivit, tycker jag, och jag skulle ha ganska låg tröskel för att sätta ut behandlingen om du har biverkningar.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tamoxifen

anastrazol 6 år

2026-03-24
Hejsan. Op. 2009 bort en kalkförändring vä sida, ingen annan beh. Fick 2019 bröstcancer (7cm stor) hö. sida och genomgick 6 omgångar cellgifter (Doc+trastsumab+pertsumab) med komplett regress och opererades först med sektor och axillutrymmning och sedan mastektomi pga av rester nära kanten av tårtbiten. Dom sa att det räckte med en bit till men jag ville ta bort allt. Efter det 15ggr strålning och 14ggr kadcyla. Har ätit anastrazol sedan jan.2020 och vill gärna sluta nu pga alla biverkningar (kraftig viktuppgång, håravfall, stelhet, torra slemhinnor osv.osv) Först var det sagt att jag skulle äta dom i 5 år men senare sa en annan onkolog att det var 10år. Det jag undrar är, hur mycket högre risk för återfall riskerar jag om jag struntar i dom sista 4åren. Min cancer var 7cm, 2 lymfor med bindväv (?) ER. PR. negativ, HER2 pos. ki-67 38%, invasiv duktal, multifokalt. elston 2. Jag förstår att ni inte kan uttala er specifikt men kanske har någon trolig uppskattning, Ska ta upp det med min läkare men vill gärna ha något att komma med ,det känns som jag kommer att övertalas till att fortsätta. Vilket jag såklart gör om det är en stor risk procentuellt. Jag är 61år Tusen tack på förhand
Visa svar
Svar:
Hej. Jag antar att bröstcancern var ER positiv eftersom du fått anastrozol. Det är alltid en avvägning vad gäller hur länge man rekommenderas tilläggsbehandling. För många finns en liten vinst med att fortsätta den antihormonella behandlingen upp till totalt 10 år, men jag tycker att man också måste värdera in livskvaliteten. Det är i slutändan du som ska bestämma, tycker jag, och om behandlingen påverkar dig såpass mycket kan man också tänka att du gjort det bra som ätit tabletterna i 6 år. Det är svårt att göra beräkningar efter preoperativ behandling, men mellan tummen och pekfingret kan man säga att förlängd antihormonell behandling för din del ger en 2-3% ökad chans att det går bra 15 år efter operationen. Det är viktigt att komma ihåg att statistik inte gäller på individnivå utan ger oss mer ett stöd vilken behandling vi ska välja för den enskilda patienten. Om vi tittar på all behandling du redan fått totalt ger det ca 40% ökad chans att det går bra.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
anastrazol 6 år

Östrogenpositiv bröstcancer

2026-03-24
Hej, jag fick i höstas diagnosen HER2-positiv bröstcancer hö bröst, och östrogenpositiv 15% tror jag det var. Har genomgått cellgiftsbehandling hela hösten/vintern. Skulle börja antihormonell behandling aromatashämmare Letrozol, startade lördags förraförraveckan, kände av smärta ganska snabbt. På tisdagen fick jag sån kraftig ledvärk och migrän så jag visste knappt var jag skulle ta vägen. Ringde ASIH och de sa ta Oxynorm och det gjorde jag, tog bort ledvärken i kroppen men inte riktigt i huvudet. Hade ont hela natten och kunde inte sova, på onsdagen hade jag så ont i kroppen och huvudet att jag inte kunde gå ordentligt, migränen var fruktansvärd, ringde ASIH igen, de sa att jag får ta bort Letrozolen så det gjorde jag. Skulle ha startat strålbehandling på torsdagen men det gick inte var så sjuk efter värken, fredagen också fick avboka strålbehandling då också. Pratade med min kontaktsjuksköterna på Bröstcentrum KS, hon sa att jag kan ta bort hämmaren under strålbehandlingen, men måste sen börja äta den igen, eller en annan sådan. Den jag först skulle äta Aneztrosol, går inte ihop med min SSRI medicin. Finns det något annat man kan göra? Jag kan inte riskera att bli så sjuk av sån hämmare igen, det var något fruktansvärt. Jag är dessutom väldigt biverkningsbenägen, det andra mår bra av gör inte jag, och tvärtom.... Tacksam för tips och råd. Vänliga hälsningar Annette
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tycker att du ska prata med din läkare, efter strålbehandlingen, så får ni tillsammans diskutera vad det finns för alternativ och vilka för och nackdelar de olika alternativen har. Ibland tål man en typ av aromatashämmare bättre än en annan.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Östrogenpositiv bröstcancer

funderingar kring mammografi under amning

2026-03-24
Hej, Jag är under behandling för en invasiv mammarcancer NST grad 2, östrogenreceptorpositiv 95 %, progesteronreceptorpositiv 80 %, HER2+ ej amplifierad, Ki-67 25 %. Dessutom finns DCIS inom tumören, grad 2 med nekros utan kalk. Jag har också metastaser i axillära lymfkörtlar. Jag fick diagnosen i januari 2026 och ammade mitt andra barn från juli 2023 till augusti 2025. I december 2024 gjorde jag en rutinmammografi som inte verkade visa något avvikande. Jag undrar därför om tumören verkligen kan ha hunnit växa så mycket på bara ett år. Jag har också läst att det kan vara svårare att upptäcka bröstcancer med mammografi under amning eftersom bröstvävnaden förändras under denna period. Stämmer det? Skulle det kunna vara så att tumören redan fanns i december 2024 men inte syntes på mammografin eftersom jag ammade?
Visa svar
Svar:
I samband med amning växer mjölkkörtelvävnaden i brösten till och det innebär att vävnaden blir tätare på mammografibilden. På grund av det kan vävnaden bli mer svårbedömd på mammografibilder, vilket kan göra det svårare att upptäcka en cancer. Tumörer i bröst kan också växa olika fort. Mammografi är en undersökningsmetod som har en god känslighet för att upptäcka bröstcancer, men känsligheten är inte hundraprocentig. En liten andel av tumörerna missas, och risken att en tumör missas är något högre när vävnaden är tätare, men även andra faktorer kan spela in, till exempel tumörens läge i bröstet och typ av tumör. Det går inte att veta om du hade en tumör i ditt bröst redan när du gjorde din screeningundersökning 2024, eller om den i så fall hade varit möjlig att se om du inte hade ammat vid tidpunkten.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
funderingar kring mammografi under amning

Jag har en fråga om mammografi

2026-03-24
Hej! Jag har en fråga om mammografi: var i Stockholm kan man göra regelbundna (årliga) mammografiundersökningar? I min familj, på kvinnolinjen, har tre generationer kvinnor drabbats av och avlidit i bröstcancer. Jag är därför mycket orolig. Jag vet att det i Sverige oftast sker genom det allmänna screeningprogrammet, men i mitt fall känns risken hög och jag undrar om det finns möjlighet till tätare kontroller. Kanske kan ni ge mig råd om vart jag kan vända mig eller hur jag bör gå vidare? Tack på förhand. Vänliga hälsningar, Vladyslava
Visa svar
Svar:
Kontroller med tätare intervall än i den allmänna screeningen rekommenderas bara i vissa fall med känd ärftlighet för bröstcancer. Om du har mycket cancer i släkten och funderar på om du har sådan ärftlighet är det bästa att i så fall försöka få till en utredning av vilken ärftlighet du har. Du kan vända dig till din vårdcentral eller bröstmottagning och be om en remiss till cancergenetisk mottagning för utredning. Ibland kan det också gå att skriva egenremiss till den cancergenetiska mottagningen.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Jag har en fråga om mammografi

Val av fortsatt 10 års behandling

2026-03-21
Hej! Jag skulle behöva ett second opinion om fortsatt antihormonell behandling. Vid 42 års ålder drabbades jag av aggressiv bröstcancer bilateralt m bilateral lymfspridning. Vä m total regress efter cytostatika. Hö reop pga 4 lymfnoder angripna. Strålning + ny cytostatika.( totalt 9 mån) En av fyra tumörer var HER2. Behandlats m Anaztrozole i 5 år och nöjd. Nu vill min onkolog byta till Tamoxifen i ytterligare 5 år med lite lägre skydd men skonsammare för kroppen. Däremot liten ökad risk för Trombos, myotericancer/ polyper. Tillägga att jag gjort en SOE op. Känner inte att jag är en av alla på ” gruppnivå” i studierna. HJÄLP! Ska jag gå med på att byta eller välja att fortsätta m Anaztrozole om jag får ett par år till eller hela fem år till ?
Visa svar
Svar:
Hej. Här på detta forum är det svårt för oss att agera som "second opinion" då vi inte har hela bilden klar och varje beslut måste tas på ett genomtänkt sätt. Jag skulle rekommendera att du pratar med din onkolog igen eller be att få träffa en annan läkare (på samma klinik eller på annan klinik).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Val av fortsatt 10 års behandling

Ont på vänster sida mellan skulderblad

2026-03-21
Hej Jag har genomgått mastektomi på vänster sida för ca 1,5 år sen och sedan fått cellgiftsbehandling, strålning och nu äter jag både Letrozol och Verzenios. Cancern var 11 cm och hade spritt sig till flera lymfkörtlar. Allt har gått bra men nu lever jag med ständig ångest att cancern ska komma tillbaka. Jag har varit på två uppföljande mammaografier med ultraljud och det finns inget att anmärka på. Nu har jag dock fått lättare smärtor på väster sida mellan skulderbladen och oroar mig konstant. Sjuksköterskan sa att cancern brukar komma tillbaka i bröstet och att jag därför inte behövde oroa mig för ryggen. Stämmer detta? Eller bör jag stå på mig för ytterligare undersökningar? Tack på förhand! Ingrid 60 år
Visa svar
Svar:
Hej. Om besvären inte går över eller försämras, tycker jag att du ska stå på dig och bedömas av en läkare. Det är sant att bröstcancer kan komma tillbaka i det opererade bröstet eller armhålan, men bröstcancer kan även komma tillbaka på andra ställen i kroppen. Oftast har nya besvär/symtom andra orsaker än ett canceråterfall.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ont på vänster sida mellan skulderblad

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss