Frågor & svar

Question 1

Jag har fått 5,2*5 strålning över vänster bröst. Jag har sedan innan en lätt stenos på aortaklaffen med en maxgradient på 28 mg detta har jag haft i många år och går på kontroller. Kontrollerna efter strålningen visade på 80mg, vilket är mycket. Kan detta ha något samband?
Jag är mycket orolig och hjärtläkarna pratar om klaffbyte men jag mår bra. Om klaffen blivit irriterad utav strålningen går det över isåfall?
Hur ska jag tänka?
Vänligen M

Accepted Answer

Hej, det är svårt att säga tyvärr och vi har nog otillräcklig kardiologisk kompetens att tyda denna förändring. I de flesta fall brukar strålningseffekter på hjärtat uppstå efter många år, akutare effekter kan även tillkomma men brukar oftast förbättra med tid.

Question 2

Hej , jag har fått cellgiftsbehandling  började i oktober med 3 x Docetaxel 100 och 3x Ec90 med Zoladex injektion varje 4 veckor. Jag har opererat höger bröst (tårtbit) i augusti . Under min cellgiftsbehandling har mitt höger bröst varit rödflammig  men inte den vänstra bröst . Jag har visat det till läkaren på onkologen men fick ingen svar riktigt på vad det kan vara . Jag ska börja med strålningen i februari och hade önskat veta innan om vad det kan beror på. Vet ni vad det kan beror på ? Tack

Accepted Answer

Hej, mycket svårt att veta. Kan vara en effekt efter operationen. Visa gärna till personalen på strålbehandlingsavdelningen också (utöver kanske en gång till för din onkolog om det inte blir bättre).

Question 3

Har fått lära mig att undvika kosttillskott som innehåller antioxidanter, eftersom dessa enligt forskningen göder cancern.
Men hur är det med antioxidanter i kosten? Jag äter massor av apelsiner, rätt mycket morötter och rödbetor, grönkål mm - allt sånt som innehåller mycket antioxidanter. Borde jag helt enkelt sluta med det?

Accepted Answer

Hej, det finns bara forskningsstudier om väldigt höga doser av antioxidanter - det som man vanligtvis får i sig via nyttig kost är inget problem alls. Så bara fortsätt äta som du gör!

Question 4

Jag hade högersidig bröstcancer 2021 med en microspridning till portvaktskörteln. Jag genomgick op, cytostatika och strålning. Jag har ätit anastrozole under hela tiden efter avslutad behandling. 
Jag har nu fått ett återfall. Höger axel började stram och göra lite ont, detta gjorde att jag började undersöka armhålan, där fann jag en knöl långt upp, den var mycket svår att känna, jag chattade först med alltid öppet, de rek sjukgymnastik, men jag kände att något var fel så jag kontaktade Bröstcentrum och fick en tid för ultraljud. Nu är min fråga, varför ingår inte ultraljud i årskontrollerna? Denna knöl gick inte att se på mammografi eftersom den sitter långt upp i armhålan. 
//Maria

Accepted Answer

Hej, vad tråkigt att du har fått ett återfall. Ultraljud görs i vissa fall, men tillför inte mycket för de flesta efter en bröstcancerbehandling. Det är svårt att svara mer specifik efterom tumörkarakteristiska styr detta väldigt mycket. Diskutera gärna med din onkolog/kirurg mer specifikt kring din situation.

Question 5

Hejsan.

Har sen -10 månader tillbaka fått fram en liten droppe svart/grå (inte brun eller rödaktig) vätska ur ena bröstet. 
Kommer alltid från samma ställe i vårtgården. Alltså inte från själva bröstvårtan. 
Går det tillräckligt länge kommer vätskan från på egen hand men annars kan jag klämma fram en liten droppe.
Har sökt vård för detta då min mor haft cancer två gånger (bl.a. bröstcancer). Fick träffa en läkare som kolla på brösten och leta efter knölar eller ojämnheter. Han kollade aldrig på vätskan. Ärendet gick senare vidare till ett bedömningsteam som avgjorde att det inte var någon fara. 

Min fråga är såklart om jag ska lämna detta ifred, sluta trycka fram vätskan eller ligga på vården då vätskan fortfarande kommer ut ur bröstet? Är detta normalt? 
Känner mig inte trygg i den bedömningen som gjordes då upplevelsen var att jag inte riktigt blev tagen på allvar. Tidigare nära erfarenheter gör en lite extra nojig.

Accepted Answer

Hej!

Det låter inte som något farligt. Om det kommer från vårtgården och inte från bröstvårtan verkar det mer vara från en körtel i huden. Det kan vara värt att prova att sluta klämma så kanske det avtar.

Question 6

I somras kände jag en klump/knöl i mitt vänstra bröst djupt inne vid typ revbenen. Sedan kände jag den inte igen (glömde även bort den), fram tills för 3 veckor sedan då jag upptäckte den igen. När jag samma dag tittade på brösten i spegeln såg jag en tydlig indragning precis bredvid/ovanför vänster bröstvårta. Jag blev genast väldigt orolig och kontaktade vårdcentralen dit jag fick komma nästkommande dag. Läkaren där kunde inte känna den klump jag känner utan trodde det var ett revben eller en muskel men skickade en remiss för mammografi ändå eftersom att jag känner något.
Indragningen kunde hon inte se alls. I efterhand har jag upptäckt att det beror på att den endast syns när huden är helt slät. Så fort den styvnar lite syns indragningen inte alls.
Jag har alltid haft ganska platta bröstvårtor, vilket även gjorde det lite krångligt med amningen i början när min snart 4-åring föddes. Jag har 2 barn varav den yngsta fortfarande ammar. Vänster bröst är dock det bröst som det ammas minst på och det är en tydligt skillnad i storlek på brösten.
Jag tror att det alltid sett ut som indragningar runt bröstvårtorna när jag legat ner när jag var yngre, men jag kan inte minnas att jag någonsin sett det när jag lyft armen förut.
Jag är så rädd just nu att det ska vara cancer och att mina barn ska behöva växa upp utan mig.
Det jag undrar över är dock om det kan finnas naturliga orsaker till att det finns en indragning på bröstet?
Tex om sådant kan ske pga graviditet och amning eller om det är så att det alltid är cancer när man har en indragning?
Jag undrar dessutom om det är positivt att den inte syns när huden styvnar eller om det bara döljer det då.

Accepted Answer

Hej!

Nej, det är långt ifrån alltid som det är cancer om man ser en indragning. Med tanke på att läkaren på vårdcentralen inte kunde se någon egentlig indragning är det osannolikt att det är cancer i ditt fall. Men det är bra att kolla upp det.

Question 7

det finns alltid lite vit fast sörja innuti mina bröst som bara töms när jag klämmer. När jag trycker kommer det ut en liten mängd i taget. Jag kan se att det ligger kvar mer innuti men om jag klämmer för andra gången är det lite trögare att få ut eftersom att det är väldigt lite. Mängden oroar mig inte och jag har aldrig upptäckt ny förändring eller större besvär under dessa år, Anses mitt symtom som en typ av mjölk utsöndring  även om det inte rinner eller droppar? Jag har läst om galaktorre och har hälso ångest.

Accepted Answer

Hej!

Det är ganska vanligt att det bildas lite sekret från bröstvårtorna och är inget tecken på något farligt. Om man klämmer ut sekretet stimulerar det bildning av mer, så det är bäst att inte klämma.

Question 8

Jag har fått utskrivet brisell vaginalgel mot torra slemhinnor i underlivet 
Hur pass trots allt är jag tveksam till användning eftersom man alltid sagt att det är östrogen i lkm blir vilorådig provat receptfria lkm men kladdar o  svider

Accepted Answer

Hej. Vi brukar i första hand rekommendera hormonfria preparat efter , men som du säger: många kladdar och svider - ger inte alls någon skillnad. Blissel är ett lågpotent östrogenpreparat som anses säkert att använda lokalt, då endast en mycket liten dos går ut i systemet (= blodbanan) och knappast kan påverka risken för återfall i bröstcancer. Detta har även en studie visat. Hormoninnehållande lokalbehandling är alltså inte helt uteslutet men man bör prova hormonfria läkemedel först och sedan använda ett lågdos-preparat med lågpotent östrogen i (tex Blissel). Detta gäller alltså också hormonpositiv bröstcancer. Lycka till.

Question 9

Hej! Jag är 47 år med BRCA-2 och gjorde 2013 en förebyggande dubbel mastektomi, men fick ändå bröstcancer 2020. Beskrivningen var: BRCA2-mutationsbärare som genomfört sektor och SNB 200715 för en bifokal självupptäckt bröstcancer. T1 storlek 4x2 och T2 storlek 9x6 mm, invasiv duktal bröstcancer, grad 2, ER över 95%, PR 25%, Ki-67 24%, HER2-negativ, körtelnegativ.
PAM50 påvisar Luminal A, ROR score 43 med riskkategori intermediate.
Jag fick cellgifter och strålning, Zoledrondropp i 3 år. Har ätit Anaztrasol sedan dess, dvs 4 år nu, men de gör mig otroligt trött. Orkar inte göra mer än att jobba, vilket nu gränsar till nedstämdhet. Skulle vilja sluta med dem om 1 år, inte äta 10 år. Kan ni säga något om min återfallsrisk?

Accepted Answer

Hej. Det finns inte så bra data för just denna situation, och det är alltid svårt att spekulera runt risker för enskilda individer. Däremot är det så att den förlängda behandlingen (2-5 år beroende på vad som planeras) ger mindre vinst än de första 5 åren, som är "de viktigaste". Om kvinnan har mycket biverkningar av den antihormonella behandlingen brukar vi avstå från att förlänga behandlingen ytterligare 5 år. Om man ändå vill prova kanske man kan byta till Tamoxifen (om det inte finns något som gör att du inte kan ta dem) de sista 5 åren. Men som sagt, 5 år antihormonell behandling får ibland vara tillräckligt, om behandlingen ger biverkningar som påverkar livskvaliteten.

Question 10

Hej, 
I was operated on in 2023 mastectomy right breast.  I want to specify that I had implants that were kept without the need to do radiation. I want to ask why I didn't have the right to choose the reconstruction after the operation? Is it because I already had implants? Anyway, my breasts look very strange now without tissue and with a difference of 250 ml between them. I would like to ask and be answered, why do I not have the right to reconstruction?
Tack !

Accepted Answer

Hi. Unfortunately I cannot answer this question, since I don't have all the facts and haven't participated in the discussion/decision. You have to ask your surgeon to get the answer.

Question 11

Hej!
Har i ett års tid tagit letrozol och alendronat. Fick redan från början information av apotekspetsonal att jag kan ta dessa samtidigt på morgonen. Har nu fått information av annan apotekspersonal  att jag bör vänta 30 min med letrozol, efter att jag tagit min veckotablett.
Blir orolig att detta i ett års tid försvagat exfekten av letrozol och alendronat. Är det så illa?
Mvh Anne

Accepted Answer

Hej. Nej, så illa är det inte. Jag kan inte i litteraturen se att de skulle påverka varandra men om upptaget har försvagats något, så är det ytterst marginellt och påverkar inte din behandling eller din prognos. De flesta dagar har du ju dessutom "bara" tagit letrozol eftersom alendronat är en veckotablett.

Question 12

Vad är DCIS grad 3 utan nekros. Förstår inte själva begreppet utan nekros. Min mamma ska genomgå en bröstbevarande kirurgi,ingen sentinel node. Kan jag få en utförlig förklaring för känner mig orolig!

Accepted Answer

Hej. Nekros är en beskrivning av hur tumören ser ut i mikroskopet och innebär att det finns tecken på cellsönderfall i området som provtagits, "cancercellerna" har alltså dött. Förekomst av nekros är vanligare vid Grad 3 än Grad 1. I det prov som togs från din mammas tumör såg man inte tecken på nekros. Det påverkar inte hur vi opererar utan är mest en beskrivning av det patologen ser vid analysen. DCIS har en mycket god prognos när den är borttagen.

Question 13

Hej. 

Jag är 22 år och har sedan flera år haft ont i brösten innan mens, framförallt i vänster bröst. Ibland även ont ut i armhålan. Det onda försvinner oftast när mensen är över. Mitt vänstra bröst känns även ”hårdare” om man klämmer det ut mot armhålan mot vad det högra gör. Typ som att det är mer körtlar osv där inne. Det har det gjort länge så inget som är nytillkommet. Har även en lite förstorad lymfkörtel i vänster armhåla som ej gått ner efter Corona vaccin. Jag kollade upp den för ca 2 år sedan och då såg allt bra ut.

Jag googlade lite och fick upp abberant bröstkörtelvävnad. Är det något man kan känna själv? Och är det något som är farligt i min unga ålder? Jag läste att unga personer oftast har tätare bröst, och att personer med täta bröst löper högre risk att få just bröstcancer. 

Jag äter P-piller och har ingen bröstcancer sedan tidigare i familjen. 

Tacksam för svar som förhoppningsvis kan stilla min oro men även andra som läser detta som också känner igen sig.

Accepted Answer

Det är inte helt ovanligt att man har bröstkörtelvävnad även i armhålorna i ett eller båda bröst.  Det kan leda till att man känner ömhet eller svullnadskänsla i armhålan som kan påverkas av hormonella faktorer på samma sätt som brösten i övrigt. Att ha körtelvävnad i armhålan är inte farligt. Om man känner en ny knöl i armhålan är det dock bra att söka för att få det undersökt, på samma sätt som med knölar i bröstet i övrigt. 
Unga personer har ofta tätare vävnad i brösten. Det vanligaste är att vävnaden sedan blir glesare när man blir äldre. Att man har tätare vävnad när man är yngre innebär dock inte att risken för att få bröstcancer är större när man är ung. Hur tät vävnaden är varierar dock mycket mellan olika personer i samma åldersgrupp. När man pratar om risken för att få bröstcancer i förhållande till hur tät vävnaden är i brösten handlar det mer om en jämförelse mellan personer i samma åldersgrupp med olika brösttäthet.

Question 14

Hej! Jag är 52 år, och har haft kraftiga klimakteriebesvär. Jag  påbörjade därför behandling med Divigel för snart två år sedan. Detta gav mycket gott resultat, och det kändes som att livet kom tillbaka.  Nu har jag fått besked om att min mammografi behöver kompletteras och det ihop med att jag läckt vätska ( genomskinlig/ mycket svagt brunfärgad i liten mängd) gör att jag redan nu är beredd på att få en bröstcancerdiagnos. Jag har nu stor oro för att jag bidragit till den diagnosen med min Divigelbehandling, och skuldbelägger mig själv enormt. Finns det statistik på hur stor kopplingen är mellan bröstcancer och Divigel ( hittar inga enhetliga siffror utan det spretar väldigt när jag försöker samla information)? Med vänlig hälsning, Helene

Accepted Answer

Hej. Vad gäller östrogen på grund av klimakteriebesvär så ger det ofta en bättre livskvalitet, vilket du vittnar om. Det finns en liten ökad risk för bröstcancer vid behandling med östrogen, risken är lite större om man använder kombinationspreparat (östrogen + gestagen), men fortfarande är riskökningen liten. Risken ökar med antalet år preparatet används. Det som är viktigt är att hela tiden utvärdera behandlingen och avsluta den om den inte behövs längre. OM det skulle vara så att du har en bröstcancer (men det vet vi ju inte) är det mycket liten sannolikhet (i princip 0) att det skulle bero på de 2 år du använt Divigel, utan mer sannolikt beror det då på otur/slumpen. Du ska verkligen inte skuldbelägga dig själv.

Question 15

RCB efter neoadjuvant behandling, är det något som bör finnas med i Pad-svar eller gäller det endast vissa subtyper? 

Lymfkörtel med metastas och rikligt med lymfocyter, bra/dåligt? Lymfkörtel blir väl förstorad om den reagerar på cancerceller, så om den är 2 cm behöver inte det betyda att metastasen är så stor?

Accepted Answer

Hej. RCB brukar finnas med i PAD efter neoadjuvant behandling, oavsett subtyp. Storleken på lymfkörteln behöver, precis som du säger,  inte nödvändigtvis spegla storleken på metastasen. 
Vad gäller frågan om lymfocyter förstår jag inte riktigt frågan: menar du rikligt med lymfocyter i själva tumören? Det beror delvis även på vilken tumörtyp det gäller.

Question 16

Hej! Jag är 58 år och har tagit Anastrozol i drygt en månad nu, efter operation av hormonkänslig bröstcancer.  Innan jag fick receptet på Anastrozol frågade läkaren om jag har passerat klimakteriet och jag svarade att jag har det (eftersom det är ca 8 år sedan jag hade mens senast). Tänkte inte på att säga att jag fortfarande (d v s innan Anastrozole) har nattliga svettningar ibland (dock inte så ofta och det skulle ju kunna bero på annat än klimakteriebesvär). Kan man vara säker på att man har passerat klimakteriet när det är så länge som 8 år sedan sista mens eller borde jag kolla upp så att det verkligen är så? (vill ju vara helt säker på att medicinen kan fungera som den ska).

Accepted Answer

Hej. Du kan vara säker på att du hamnat i klimakteriet om du inte menstruerat på 8 år. Många har svettningar och vallningar under många år i samband med klimakteriet, och det kan, precis som du säger, bero på andra saker också.

Question 17

Min mamma är 89 år och har precis fått en brösttumör bortopererad. Den var cirka en cm, hormonkänslig och av första graden i aggressivitet. Ingen spridning till lymfkörtlar. Bara en tårtbit av bröst har opererats bort och hon erbjöds endast bara Tamoxifen efter operation, ingen strålning. Nu har hon tillfälligt slutat med medicinen för att hon blev nedstämd och fick ont i leder. Min fråga lyder: hur mycket ökar risken för återfall i hennes fall utan tamoxifen? Hon är frisk stark och pigg i övrigt.

Accepted Answer

Hej. Jag har förstås inte alla data runt din mammas bröstcancer men på det du beskriver låter det som att risken för återfall är väldigt, väldigt liten, även utan tamoxifen. Det finns alternativ behandling (aromatashämmare) men risken är kanske att hon får biverkningar, tex ont i lederna även av denna.

Question 18

Hej! 
Efter en röntgen av värk i magen så fann dom en ofarlig cysta i bukspottkörteln o fick beskedet att det var 70% chans att det blev cancer. En chock förstås, o så blev man diabetiker dagen efter ( 2021). Hemsk operation men hämtade mig . Ont i magen varje dag o 3 år senare visade det sig att ont i magen var spridd cancer i rygg höfter o lårben. de Det var revbenen som gjorde ont. Fick anastrazol som gjorde mig jättesjuk, svårt att gå o sova o tänka, sömntabletter som gjorde mig en zombie, samma med Tamixofen. Slutade med dessa mediciner o beredde mig på att dö. Har inte fått något annat förslag på något annat utan dom tycker detta var bra. Vem får cellgifter? Vet också att cortison gör att diabetes går inte ihop. Har fått två gånger vid operation o det blir skyhögt . 
Är hos min familj i Australien för att se dom en sista gång, men är så deprimerad av situationen.
Är 64 o frisk för övrigt. Har alltid varit smal o frisk för övrigt!

Accepted Answer

Hej. Jag förutsätter att det är bröstcancer du har. Utifrån det du beskriver borde det finnas annan behandling för dig, även om du inte tålt tamoxifen och anastrozol. Jag tycker att du ska ta kontakt med din onkolog och höra vad det finns för behandlingsalternativ för dig.

Question 19

Hej, 
jag hade en stor tumör i bröstet, 7 cm och 3 metastaser i lymfkörtlar i armhålan. Min tumör var hormonberoende, HER2-positiv och Ki67 var 82%. Jag fick 6 doser cytostatika och uppnådde komplett remission. Opererades sedan med mastektomi och axillutrymning och PAD-svaret kollades två gånger och det fanns ingenting kvar. Jag har även strålats 25 ggr med boost samt fått 17 doser Herceptin. 

Åt sedan Tamoxifen i 3,5 år men då jag saknar CYP2D6 så framkom att jag inte hade någon nytta av Tamoxifen och jag hade hemska biverkningar. Jag provade sedan Letrozol, svåra biverkningar även där och äter nu Exemestan som även de ger mig svåra biverkningar. 
Jag funderar nu på att sluta med dessa också och undrar hur stor den egentliga nyttan är för mig med antihormonell behandling. Hur mycket förbättrar den mina chanser att inte få återfall? 
Hur stor risk är det för mig att få återfall utan antihormonell behandling?

Accepted Answer

Hej. Den svåraste frågan vi får här är nästan den som handlar om risk för återfall. Det finns egentligen inga riktigt bra sätt att beräkna det på och även om vi får fram en risk-procent så säger det ju egentligen inget om hur det egentligen går för den som funderar. Om man dessutom har fått stor del av behandlingen så blir det ännu svårare att "gissa". Utifrån operationsmetod, tumörstorlek, eventuella cancerceller i lymfkörtlar och tumörens beskaffenhet, gör vi en bedömning om vilken behandling som ska ges. Om tumören har en högre risk för recidiv ges mer behandling och om risken för recidiv är liten, kan man i vissa fall avstå från behandling. Ibland är biverkningarna så besvärliga att patient och läkare tillsammans bestämmer att avbryta behandlingen. När det är aktuellt är det oftast patienten själv som bäst avgör det. För din del har du fått komplett remission av din behandling före operationen, vilket är gynnsamt för din del. Du har dessutom fått både strålbehandling, trastuzumab och har nu biverkningar av den antihormonella behandlingen. Du har säkerligen redan nu fått stor nytta av den behandling du redan fått (förutom Tamoxifen kanske). Jag tycker att du ska prata med din läkare så ni får resonera hur du ska göra.

Question 20

Hej!
Jag är 69 år och har precis avslutat 5 år med Letrozol. Jag fick inte göra någon bentäthetsmätning innan jag började medicinera och har nu varit på vårdcentralen som inte vill skriva en remiss. Där tycker man att jag ska kontakta kirurgen för att få en sådan. Där har jag tidigare fått besked om att det nu är vårdcentralen som ska stå för kommande vård. Vad är det som gäller enligt er?
Vilken mängd kalcium och D-vitamin rekommenderar ni att ta för att stärka benstommen?
Tack och MVH!

Accepted Answer

Hej, tråkigt att du bollas mellan olika vårdgivare för detta. D-vitamin enligt rekommendation på förpackningen som man kan köpa receptfritt. Kalktillskott går ej att köpa receptfritt men in princip kan man få i sig den rekommenderade doseringen via maten. Till exempel gröna grönsaker, nötter och mejeriprodukter är att rekommendera. Sen är fysiskt aktivitet väldigt viktigt och bra för att stärka skelettet!

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Funderingar kring min bröst us

BIverkningar

Priorin

Hur mycket kan immunförsvaret sjunka

Dcis bilateral

Tamoxifen

Tamoxifen behandling

Kan pet-scanning ge mer vägledning?

Sjukskrivning

Avsluta endokrin behandling.

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss