Visar 10 av 5920 träffar

Fortsatta vallningar

2025-09-28
Har haft Her 2 positiv cancer. Opererades 2016 , 6 cellgiftskurer, 15 strålningar o sedan Exemestan i 5 år. Sista Exemestan 31/12 2021. Jag har fortfarande vallningar flera ggr om dagen och svettningar på nätterna. Absolut inte lika kraftiga som jag har haft men borde de inte ha försvunnit efter Exemestan behandlingen? Är 65 år. Har även typ neuropati i vä fot ,ibland känns det upp efter vaden. Började i samband med de sista cellgiftsbehandlingarna. Fick till svar av onkologen att det var Exemestanen som orsakade detta, ville inte tro när jag sa att de börjat före tablett behandlingen. Emg är gjort för flera år sedan men visade inte något avvikande. Vad beror allt detta på?
Visa svar
Svar:
Hej. Det är svårt att svara på vad det beror på. Du har blivit utredd med EMG som var normalt. Om du fick taxaner som del i behandlingen (cytostatika) kan det ibland bli livslånga besvär som också kan försämras av tex exemestan. Det som är lite avvikande är att du "bara" har besvär i ett ben. Vad gäller vallningarna är det så att en del har vallningar i många år efter man kommit i klimakteriet. Eftersom det gått många år sedan du slutade med exemestan har de inte med den behandlingen att göra, utan kanske mer det normala klimakteriet. J
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fortsatta vallningar

TNBC hos mamma

2025-09-28
Hej! Min mamma diagnosticerades med tnbc när hon var 60 år. Hon dog 1,5 år senare. Mitt minne är rörigt från den tiden men jag har för mig att hon sa att hennes cancer inte var genetisk. Jag är dock inte säker på det och nu har jag börjat oroa mig för bröstcancer (är 34 år, inga barn än). Borde jag be om att få göra gentest för att utesluta att jag bär på genmutationen?
Visa svar
Svar:
Hej. All TNBC är inte ärftlig, och 60 år är en vanlig ålder vid sporadisk bröstcancer. Jag tycker att du ska kontakta Cancergenetisk mottagning i din region för att få veta närmare hur du ska tänka.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
TNBC hos mamma

Lokalt återfall vs fjärrmetastaser

2025-09-28
Hej! Är det så att sannolikheten för lokalt återfall, eller ny cancer i det andra bröstet minskar med åren, samtidigt som risken för fjärrmetastaser kvarstår oförändrad? Och, att ju äldre man är desto större chans för långsammare celldelning? Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej. Man kan som princip säga att risken för återfall, oavsett lokal (lokalt eller fjärr), minskar med antal går som gått från primärdiagnosen. Det finns dock en ökning av risken ett par år efter operationen. Risken varierar också beroende på vilken typ av bröstcancer som fanns vid första diagnosen. Som princip skulle jag säga att bröstcancer hos äldre brukar vara en mindre aggressiv form, även om motsatta förhållanden också kan föreligga.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Lokalt återfall vs fjärrmetastaser

Thought for a screening

2025-09-28
Hello I was diagnosized with fibroadenoma 13yrs ago and it got removed.few months later it grew again but was advised to leave it since is just small and no any effects.I feel the need to do a breast screening to check anything.I have been feeling some mild pain in the same breast recently.
Visa svar
Svar:
Hi. I think you should call either the mammography department, the breast surgery nurse or the general practitioner, depending on where you live. The routines differs between hospitals, (unfortunately). Maybe the best is to call the mammography department so they can guide you to the right instance.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Thought for a screening

behandlinglinjer vid spridd bc

2025-09-28
hej. jag har kronisk Bröstcancer med spridning till skelettet, lever och lymfkörtlar. Jag mår för det mesta bra. men vid varje återbesök var 3:e månad senaste året har det ändå visat sig att jah fått progress. jag har provat antihormonella behandlingar som tamoxifen, Anastrozol, kisqali som levern inte tålde. Ibrance, fulvestrant. sen gick jag över till cytostatika i feb/mars i år. Först cx terapi. Fick liten ökning på ca 15-3. Då ville doktorn byta till enhertu efter 3 mån. den hjälpte inte så då blev det Abraxane i 3 mån och nu har jag precis börjat med Epirubicin. innan bytet blev jag sjuk. Vätska I lungan, uvi samt en bäckenfraktur som jag antagligen gått med sen i juli utan att få hjälp. Så jag var inneliggande i en vecka på sjukhuset. Jag mår bra nu förutom smårta från frakturen som ska strålas. i samband med att min läkare pratade om byte av behandling regim. Tog han upp att det kanske är dags att övevöga att avbryta med behandling. Jag blev helt förskräckt! Jag är inne på linje 4 är inte det lite väl tidigt? Mina värden är bra. jag kan andas igen efter att ha tappat lungan på vätska. Jag bad om att få göra en biopsi på levern då man aldrig gjort någon biopsi sedan spridningen vilket jag har gjort nu och väntar på svar. Antibiotikan har hjälpt mot uvi. Jag känner mig inte alls redo för att lägga mig ner och dö. Jag känner mig alldeles för frisk! Jag har haft långvarig smärta I höften- hela sommaren vilket jag påtalat flera gånger utan att få gehör förrän nu. Och röntgen svaret visade på fraktur samt att mina levermetastaser har ökat i storlek. men leverfunktionen är bra. Hur många behandlingslinjer finns det. jag har laminal b, her 2 minus 100 % östrogen känslig bröstcancer. Vilket får mig att undra varför man ens provade Enhertu. Men onkologen menade att jag var väldigt her2 låg då det fanns en chans att det skulle gå. Har jag något att säga till om själv innan man avbryter behandling? Jag känner mig inte trygg och överväger om jag ska be om en second opinion om detta kommer upp igen. Men jag vet inte hur jag ska gå till väga. vänligen Anna
Visa svar
Svar:
Hej. Jag förstår att det börjar snurra massa tankar i huvudet när man haft ett sådant samtal. Först kan jag säga att Enhertu har blivit godkänt även för HER2-låg sjukdom, dvs tumörcellerna uttrycker HER2 på cellytan men det är inte tillräckligt mycket för att säga att den är positiv. Jag tycker att det är bra att man gjort en biopsi på levern för att se om det fortfarande är "samma" sjukdom eller om det öppnar upp för annan behandling. Hur många behandlingslinjer som finns går inte riktigt att svara på, bland annat måste man ta ställning till vilken behandling man tidigare fått, hur man svarat på behandling, tumörbiologi och till viss del även samsjuklighet. Jag kan tänka mig att anledningen till att din läkare börjar tänka i banorna att inte fortsätta med behandling är att man inte hittat någon behandling som verkar fungera på din sjukdom. Även sådana samtal är viktiga att ha, så att det inte, när det är dags att inte ge mer bromsande behandling, kommer som en chock. Att vara ärlig och inte ge falska förhoppningar är viktigt, även om det också förstås är tufft.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
behandlinglinjer vid spridd bc

Ev behov av Zoladex

2025-09-28
Hej, Jag var 35 år vid insjuknande. Tumören var ca 5 cm och ”Biopsin vänster bröst visar invasiv NST närmast NHG2. ER 80%, PR 80%, Ki-67 25% och HER2 3+ vidare utbredd DCIS med ställvis komedonekros.” Jag har även CHEK2. Behandlades med cellgifter, operation, strålning och trastzumab (phesgo). Efterbehandlingen är enbart Tamoxifen. Jag uppfattade min första läkare som att vi testar om tamoxifen är ”tillräckligt” och sen ser om zoladex behövs. Inga prov har tagits för att mäta östrogenet i blodet. Jag har fått tillbaka mens sedan cellgifterna och den är regelbunden. Jag har nästintill inga biverkningar av tamoxifen. Jag funderar mycket kring om tamoxifen är tillräcklig efterbehandling och upplever att de läkare jag frågat efteråt antingen inte förstår frågan (och tror jag vill slippa tamoxifen) eller bara säger att tamoxifen är tillräckligt utan att förklara varför. Kan ni snälla förklara för mig varför det är okej att ha mens när min tumör var ”trippelpositiv”? Har jag inte då för mycket hormoner i kroppen? Eller hur bedömer man behov av zoladex? Jag vill absolut inte få återfall.
Visa svar
Svar:
Hej. Det som är bra med Tamoxifen är att även om man har hormoner i kroppen (östrogen) fungerar medicinen, dvs tamoxifen blockerar att östrogen tar sig in i kroppen, oavsett hur mycket östrogen det finns i kroppen. Det är dock inte ovanligt att vi erbjuder behandling med Zoladex även till de som får Tamoxifen, särskilt om man är "yngre", som du tex. Nu vet jag ju inte hur långt tid som gått sedan du började med Tamoxifen, men jag tycker att du kan ta det en vända till med din läkare, och var tydlig med vad du menar (vilket du säkert redan har varit, men ibland kan vi ändå missförstå varandra). Be också läkaren förklara varför just du inte bedöms behöva Zoladex om det fortfarande blir slutbedömningen, det kanske finns en förklaring. Man kan också begära en second opinion. Det finns risk för mer biverkningar med tillägget av Zoladex men ingen vet hur just du reagerat förrän du fått prova.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ev behov av Zoladex

Nya riktlinjer ang CDK4/6

2025-09-28
Vad jag förstår är riktlinjerna för användning av CDK4/6-hämmaren ribociklib uppdaterade, så att en större patientgrupp kan vara aktuell. Hur fungerar det, är detta bara aktuellt för de patienter som är i början av sin behandling och där man beslutar om adjuvant behandling eller kan man även ge det som tillägg till patienter som eg är "avskrivna"? Tror ev att jag skulle kunna vara aktuell för detta läkemedel som ett tillägg, men jag antar att det då ligger på mej själv att kontakta vården och ställa frågan? Jag har behandlats med Exemestan och Zoladex i lite mer än ett år, och vad jag förstår är det då inte "försent" att även lägga till ribociklib om det skulle anses befogat?
Visa svar
Svar:
Hej. Tillägget med Ribociclib ska börjas "relativt snart" efter insatt endokrin behandling för en viss grupp patienter (och om inte Abemaciclib är indicerat, men det förmodar jag att det inte är för din del). Jag är tveksam till att starta behandlingen med Ribociclib när det gått över ett år. Det var dessutom en begränsande faktor för att ens kunna vara med i studien. Jag föreslår att du ändå kontaktar din läkare så får den göra en bedömning om det överhuvudtaget skulle vara aktuellt utifrån de tumördata som förelåg efter operation.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Nya riktlinjer ang CDK4/6

Hormonkänslig bröstcancer och behovet av antihormonell behandling

2025-09-23
57 årig kvinna som behandlats med bland annat Letrozol och Zoladex i ca 5 år. Senaste året behandlats med enbart Capecitabin. När den behandlingen påbörjades togs östradiol prov som visade på ett värde under ref.värde vilket skulle ange att jag passerat klimakteriet och Capec. Skulle få vara tillräcklig medicin. Sen en tid har jag problem med svettningar mer än tidigare. Jag undrar bör man kolla hormonvärdet igen eller är det så att är man väl i klimakteriet då är inte hormonell behandling aktuell igen?
Visa svar
Svar:
Hej. Nu när du står på kapecitabin behöver du inte kontrollera hormonnivåer. Att du hade lågt värde när du började kapecitabin kan antingen (och kanske förmodligen) på att du hamnat i ett klimakterium, eller så är det en effekt av zoladex-sprutan (men jag vet ju inte när du fick sista sprutan i relation till Kap). Även om man kommit in i klimakteriet kan man behandlas med antihormonell behandling.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hormonkänslig bröstcancer och behovet av antihormonell behandling

Rädd för behandlingen

2025-09-23
Hej, jag har lobulär bröstcancer och har gjort en masektomi av ena bröstet, samt tagit bort 3 lymfkörtlar. Läkarna säger att de fick bort allt under operationen. För att vara säker på att alla cancerceller försvinner ska jag genomgå strålning, 15 ggr, samt äta Tamoxifen. Tydligen är proppar i lungorna och cancer i livmodern vanliga biverkningar. Jag är så rädd för dessa två biverkningarna att jag överväger att inte ta medicinen. Kan ni lugna mig på något sätt?
Visa svar
Svar:
Hej. Jag skulle inte uttrycka mig så att proppar och cancer i livmodern är vanliga biverkningar, särskilt inte livmodercancer, men att Tamoxifen ändå ökar risken lite. Om man har något som ökar risken för blodproppar redan tidigare (tex ärftlighet för proppar, eller att man haft en blodpropp tidigare) väljer man ofta en annan hormonsänkande behandling. Det är viktigt att om man får blödningar från underlivet, eller ett svullet ben/arm, ska man ta kontakt med sjukvården för utredning. Båda tillstånden är behandlingsbara.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Rädd för behandlingen

Funderingar kring paus för graviditet

2025-09-23
Hej! Jag är under pågående behandling för her2-positiv. Jag har gått igenom cytostatika och därefter två operationer, tårtbit + portvakt och därefter provsvar axillutrymning. Igår fick jag min första dos av zoladex, men är fundersam om de egentligen skulle påbörjats redan innan cytostatika? Min egentliga fundering är kring att pausa behandling efter ca 2 år för att försöka bli gravid. Vad händer om man inte lyckas under de två åren man får på sig? Får man pausa någon mer gång under de 10 år som är planerat?
Visa svar
Svar:
Hej. Om du inte lyckas bli gravid under den tid du tar paus, efter 2 års antihormonell behandling får du och din läkare ha en dialog om detta. För min del är det självklart att stötta dig i det. Det råder delade meningar om zoladex under cytostatikabehandling ökar chansen att bli gravid på "naturligt sätt" när behandlingen är slut. Jag vet inte om du har gjort någon nedfrysning av ägg eller embryon innan du fick din cytostatikabehandling, det ökar chanserna till en graviditet.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring paus för graviditet

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss