Hej, De flesta får tillbaka hår av god kvalitet efter sin cytostatika, men tyvärr inte alla. Jag uppfattar att det ffa är individer som redan innan hade tunt hår och litet äldre personer som kan drabbas av att det inte kommer tillbaka som man skulle önska. Somliga patienter upplever även ett visst håravfall under den hormonella behandlingen, men inte i samma omfattning som cytostatikan ger upphov till förstås. Håravfall är inte mitt specialområde, men så mycket begriper jag, att det inte verkar finnas något riktigt bra sätt att bota det. Om man inte ger sig på drastiska metoder (transplantation, eller snarare förflyttning av hårsäckar). Efter denna betraktelse, till din fråga: Jag kan inte se att det skulle vara något problem att kombinera Priorin och letrozol. Ta det under 3 månader och försök utvärdera ifall det hjälper. Om det hjälper så kan du fortsätta. Om det inte hjälper skulle jag sluta efter den perioden.

Det låter som om det vore lämpligt att utreda din familj genetiskt. Jag förstår inte vad du menar att din pappas bror hade, hade han manlig bröstcancer? Nåväl, det spelar inte så stor roll. Fyll i det du kan i de papper du fått från genetiska kliniken och skicka sen in pappersbibban! Du måste inte fylla i alla släktingar, eller vara bombsäker på alla uppgifterna, man kommer att hjälpa dig att bedöma den information du lämnar in. Om du inte skickar in bibban eller hör av dig till genetiska kliniken på annat sätt kan det hända att du inte blir kallad till mottagningen. Det vore synd. Det är alltid överlägset bäst att påbörja testning i en familj på en individ som har haft en associerad cancer. Och det kan ju vara problem om de inte bor i närheten. Samtidigt finns det ofta möjligheter att testa i de flesta länder, kanske kan man hjälpa till med en kontakt i utlandet. Om det inte är möjligt får man kanske tänka sig andra lösningar. Man skulle förstås kunna testa dig. Men det är klart sämre, eftersom man då inte vet ifall ett negativt utfall (att man inte hittar något) beror på att det inte finns en mutation i familjen och ärftligheten, som tycks föreligga, beror på någon annan, okänd faktor. Eller om det är så att det finns en mutation i familjen som du haft turen att inte ärva. I det förra fallet är det knepigt att avgöra din cancerrisk, i det senare fallet har du med all sannolikhet samma risk att insjukna i cancer som andra människor som inte har en ärftlig risk.

Saken är inte helt lätt att studera när man i efterhand vill titta på patienter med tidigare bröstcancer som blir, respektive inte blir gravida. Och se om prognosen påverkas negativt t ex i den grupp som genomgått en graviditet. Den forskning som finns brukar emellertid komma fram till att det inte är så att en graviditet leder till en tydligt ökad risk för återfall. Vi hjälper ju också rutinmässigt unga kvinnor som ska påbörja kemoterapi i samband med bröstcancer att bevara ägg eller embryon vid redpruduktionsmedicinska enheter inför framtida graviditet, vi skulle inte göra det om vi tyckte att det var en dålig idé. I ditt fall finns en annan viktig sak. Efter trippelnegativ bröstcancer går risken för återfall tydligt ner efter ett par år (3-5). Sena recidiv förekommer, men är mycket sällsynta, och efter 14 år tycker jag man med gott samvete kan blåsa faran över. Jag skulle inte tro att det faktum att din bröstcancer var graviditetsassocierad ändrar på den saken.

Risken för återfall är väl i ditt all litet högre än vid LA, med litet lägre ön vid TNBC oh HER2+ ER-, vilka har fördelen att sällan återfall efter 3 år +. Du är frisk, men lever med en viss risk för återfall. Fokusera på det friska!

Hej, jag gissar att det i brevet också stod något om resultatet av dexa. Du måste förstås ha ett litet mer fysiskt besök innan du kan påbörja aledronat. Det räcker inte att inrfomera om detta per brev! Ring tillbaka!!

Man brukar vecka ca en månad, men det finns inga bestämda regler.

Om du hade komplett remission efter preoperativ kemoterapi är din prognos god!

Du får besked av din doktor. Vi ersätter inte hen!

Hej betmiga kan interagera, som man kallar det, med tamoxifen. Det bryts ner i samma system. Men interaktionen är inte påtaglig, och spelar sannolig ingen roll för effekten av tam. Och det har ingenting med letrozol att göra. Du kan sova lugnt!

Det är inte ovanligt att sexlusten minskar eller försvinner helt i samband med Letrozolbehandling. Olika faktorer bidrar till den sexuella dysfunktionen, bland annat minskad sexuell lust och smärtor vid samlag på grund av torra och sköra slemhinnor. Detta kan leda till ett försämrat samliv, vilket i sin tur kan påverka livskvaliteten. Det finns hjälp att få mot flera av de problem som orsakar sexuell dysfunktion, framför allt torra slemhinnor. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med din onkolog för att få hjälp med problemet alternativt att du pratar med din gynekolog. Numera rekommenderas även lokalt applicerad östrogen vilket är det som har den bästa effekten mot torra och sköra slemhinnor.