Hej! Om jag förstår rätt har man rekommenderat dig strålbehandling och antihormonell behandling. Strålning brukar påbörjas ca 5-7 veckor efter operationen, och det finns data som tyder på att man inte ska fördröja det. Den antihormonella behandlingen kan man börja samtidigt eller efter avslutad strålbehandling. Om du inte har komplikationer efter din bröstkirurgi finns egentligen inga skäl att vänta - och det finns gott om data som visar en påtaglig effekt på återfallsrisken med båda behandlingarna. Uppföljningen skiljer sig inte åt om man nu väljer att avstå från sin tilläggsbehandling eller inte. MR är ingen standardmetod för uppföljning. Oftast väljer man den röntgenmetod som har kunna påvisa tumören från början, vilket allt som oftast är mammografi.

Hej! Det är mycket ovanligt med bröstcancer hos unga män, men det finns ju också godartade åkommor som kan ömma och vätska. Men knölar ska undersökas, och klar vätska från bröstvårtan likaså, så jag skulle kontakta vårdcentralen och be om en tid!

Hej, har man bedömt en knöl som godartat med hjälp av trippeldiagnostik (känna, röntga, ta prov) så kan man vara lugn så länge den inte ändrar karaktär och/eller växer till. Det finns ingen annan tidsaspekt. Men ingen diagnostik är 100 %, det ska man komma ihåg, så det gäller att fortsätta att ha koll på knölar. Just i ditt fall har du ju varit gravid när du hittade knölen och när provet togs, så det kan ha ett visst värde att ta om provet nu när bröstet har "lugnat ner sig" (fast jag misstänker fortfarande att den är helt godartad!).

Hej, den yngsta mannen med registrerad bröstcancer i Sverige sedan online-rapporteringen var 45 år. Hur det går för enstaka individer går inte besvara med uppgifter i våra register.

De biverkningar du beskriver är dosberoende. Jag tycker inte du ska vara rädd att prova en lägre dos.

Ja, det är något man funderar seriöst på. Den studie du hänvisar till är en sk registerstudie där man granskat alla inom en viss grupp av bröstcancer och tagit reda på i vilken omfattning de exponerats för statiner. det visade sig att de som ätit statiner hade färre återfall än de som inte hade fått statiner. Det är intressant med räcker inte för att man ska kunna ha det som grund för att skriva ut statiner systematiskt efter bröstcancer. Det skulle ju till exempel kunna vara så att de som behöver statiner har någon annan egenskap som gör att de också hade lägre risk för återfall. Man brukar exemplifirera med att man skulle kunna koppla egenskapen att ha gula fingrar till att få lungcancer. Det är i det fallet förstås inte så att man genom att tvätta fingrarna blir av med risken för lungcancer. Nej det är istället så att både gula fingrar och lungcancer beror på en bakomliggande faktor, i det fallet rökning som är den egentliga orsaken. Sättet att ta reda på hur det är med statiner och prognos efter bröstcancer är att göra en sk randomiserad studie där man slumpmässigt låter en andel t ex hälften av bröstcancerpatienter i en viss grupp få en statin och en kontrollgrupp få placebopiller. Den danska bröstcancergruppen planerar en sådan studie.

Hej, jag uppfattar att gurkmeja skulle kunna ha en effekt, men att man i så fall måste ta en mycket stor dos. Jag tror inte att det påverkar tamoxifen. Jag brukar titta på en kanadensisk Youtube-kock, Chef Michel Han brukar sätta en knivsudd gurkmeja till kokvattnet då han kokar potatis, jag tror för att potatisen ska bli vackert gul. Jag ska prova det.

Hej, du svarar själv på frågan. Det bästa är att vänta på svaret på undersökningen.

Kortfattat blir det såhär: 6 % risk att dö av bröstcancer inom 10 år, med behandling. Dessutom 3 % risk att råka illa ut av något annat som inte har med bröstcancer att göra. Om man uppfattar att Ki67 värdet är lågt, vilket inte är orimligt (gränsen i modellen är så låg som 10 %) blir det t o m litet bättre.

Patientskadelagen har kommit till för att den som skadas i vården på ett enkelt och smidigt sätt ska få sin rätt till ersättning prövad. Har det uppkommit en skada som uppfyller villkoren i Patientskadelagen så ska ersättningen betalas ut utan att frågan om vem som är ansvarig ställs. Många gånger handlar det dessutom om behandlingar som när de gavs verkar fullt rimliga, men med facit i hand så står den tidigare behandlingen inte i rimlig proportion till den skada som uppkommit. Exempel på skador som kan ersättas är skador som uppkommit vid undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd under förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Detta innebär att det alltid sker en individuell bedömning om villkoren för att få ersättning är uppfyllda. Skadan måste också anmälas inom en viss tid för att ersättning ska kunna utgå. Eftersom jag tror att många missar att anmäla skador som skulle ha kunnat resultera i skadestånd passar jag på att göra några allmänna reflektioner kring Patientskadelagen: Den vanligaste anledningen till att patienter som jag hjälp att göra en anmälan om skada enligt Patientskadelagen och som fått ersättning utbetald är felaktig diagnostisering (dvs försenad cancerdiagnos på grund av att det från början har ställts en felaktig diagnos). Jag tror att det är många som inte känner till att man få skadestånd på grund av försenad diagnos om detta har påverkat vårdförloppet. Det kan vara bra att känna till att skador som har uppstått i samband med sjukdomar som utan behandling är direkt livshotande ersätts inte. Därför ersätts i stort sett aldrig skador som uppkommit i samband med en bröstcancerbehandling som genomförts enligt vårdprogrammet. Som ett förtydligande kommer här lagtexten om rätten till ersättning: Rätten till patientskadeersättning 6 § Patientskadeersättning lämnas för personskada på patient om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av 1. undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd under förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt, 2. fel hos medicinteknisk produkt eller sjukvårdsutrustning använd vid undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd eller felaktig hantering därav, 3. felaktig diagnostisering, 4. överföring av smittämne som lett till infektion i samband med undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd, 5. olycksfall i samband med undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd eller under sjuktransport eller i samband med brand eller annan skada på vårdlokaler eller utrustning, eller 6. förordnande eller utlämnande av läkemedel i strid med föreskrifter eller anvisningar. Vid prövning av rätt till ersättning enligt första stycket 1 och 3 skall den handlingsnorm tillämpas som gäller för en erfaren specialist eller annan erfaren yrkesutövare inom området. Rätt till ersättning enligt första stycket 4 är utesluten i de fall omständigheterna är sådana att infektionen skäligen måste tålas. Hänsyn skall därvid tas till arten och svårhetsgraden av den sjukdom eller skada som åtgärden avsett, patientens hälsotillstånd i övrigt samt möjligheten att förutse infektionen. Undantag från rätten till patientskadeersättning 7 § Patientskadeersättning lämnas inte om 1. skadan är en följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada som utan behandling är direkt livshotande eller leder till svår invaliditet, eller 2. skadan orsakats av läkemedel i annat fall än som avses i 6 § första stycket 6.