Visar 10 av 5879 träffar

Pirrande känsla

2021-01-23
Hej Jag pratade med min husläkare idag om att jag har en pirrande och konstig känsla i mitt vänstra bröst ut mot armhålan. Tycker inte att jag känt någon knöl men kanske förändring i fasthet (mot det mjukare hållet) det gör liksom inte men känns och blir värre om jag ligger popvänstern sida. Som att jag känner hjärtat slå hårdare. Hade bröstböld i det bröstet vis amning för 1.5 år sedan. Vad kan detta vara? Husläkaren renommerade mig att söka hos bröstcentrum. Tack på förhand
Visa svar
Svar:
Hej, vanligtvis är sådana känslor och förnimmelser hormonell aktivitet och sällan något sjukligt. Din husläkare kan beställa mammografi själv på de flesta orter, men annars kan ett bröstcentrum hjälpa dig vidare.
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Pirrande känsla

Ung med en knöl

2021-01-23
Jag är en 18-åring med en knöl i bröstet. Inget jag direkt oroar mig över - men dessvärre något som jag inte riktigt kan släppa. Upptäckte knölen för en månad sedan och den förändrades inget alls under menstruationscykeln. Den sitter lite under bröstvårtan och känns väldigt tydligt. Den är ca. 1x2 cm och går att flytta i sidled, men inte upp eller ner. Den är hård och slät. Är det någon som helst idé att kolla upp det här? Med tanke på det jag läser online så är jag inte speciellt orolig, men kan som sagt inte släppa det utan går runt och tänker på det rätt mycket.
Visa svar
Svar:
Hej! Det är bra att du inte oroar dig, eftersom bröstcancer i din ålder nästan inte förekommer alls. Däremot är ju bindvävsknölar (fibroadenom) rätt vanliga och känns lite så som du beskriver. Även om dem inte är farliga brukar man rekommendera att man får en undersökning (i din ålder vanligtvis ultraljud) och provtagning för att sätta en diagnos.
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ung med en knöl

Ömt bröst

2021-01-23
Hej, Jag är 54 år och gjorde mammografi i oktober där allt såg bra ut. Efter ca 4-5 veckor började jag känna en ömhet i vänstra bröstet, speciellt när jag tar av mig bh-n. Jag har undersökt mina bröst men känner ingen knöl dock kvarstår ömhet dagligen. Jag har fortfarande menstruation men det sista året med fler veckor emellan. Senaste tiden har jag märkt att jag fått nattliga svettningar dock ej så jag blir blöt. Har min ömhet med klimakteriet att göra eller borde jag söka läkarvård?
Visa svar
Svar:
Hej! Ömheten kan mycket väl ha med klimakteriet att göra eftersom du samtidigt känna andra symtom. Att mammografin var fin styrker detta. Men: man ska inte bara ignorera det ömma område men i stället ha koll på det (och brösten generellt så klart). För om det ändå skulle utvecklas en knöl där behöver du ju söka vård.
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ömt bröst

Amning

2021-01-23
Hej! Jag är i en förhållandevis unik situation, och hoppas ni kan ha förståelse för den. Jag är själv inte drabbad av bröstcancer, utan genomgick en dubbel mastektomi i 2018 som del av könskorrigerande åtgärder- någonting som jag sedan dess har ångrat grovt. Jag har börjat längta efter egna barn (som jag lyckligtvis fortfarande kan ha), men sörjer att jag aldrig kommer kunna amma. Jag förstår att min situation skiljer sig markant ifrån de kvinnor som genomgått mastektomi på grund av bröstcancer (eller risk för att utveckla det), men det är i grund och botten samma operation, och jag tror det finns viss likhet i sorgen över att inte kunna amma. Jag gjorde det jag trodde var bäst för mig i stunden, utifrån en diagnos som var satt av läkare jag litade på. Min fråga är: vad finns det för resurser om att sörja möjligheten att amma? Hur kan man komma till någon slags acceptans? Hur ser ens alternativ ut? Jag hoppas ni har förståelse och medlidande för min situation, och kan peka mig i rätt riktning. Jag vet inte vart jag annars skulle kunna vända mig, då det inte finns mycket resurser för såna som mig. Svar tar jag emot med stor tacksamhet, och hoppas ni vet att det är ett bra jobb ni gör.
Visa svar
Svar:
Hej, blir ledsen för dig. Jag kan efter en del funderingar inte komma på ett specifikt ställe där man har erfarenhet med problematiken som just din, men tänker att varje bra terapeut/kurator bör kunna hjälpa dig med att sätta ord på sorgen och hitta verktyg att kunna hantera den. Möjligtvis har terapeuter som har koppling till BVC eller BB mer erfarenheter av den typen av sorg? Men: jag vågar påstå att det finns andra vägar att känna och uppleva en enorm närhet med sitt barn. Du kommer i den situationen nog känna att du har förmåga att ge lika mycket värme, närhet och trygghet som om du ammade. Med detta sagt säger jag inte att jag vill förminska din sorg, men jag tror att du hittar alternativen alldeles själv när du väl håller ett barn i famnen.
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Amning

Lymfkörtel

2021-01-23
Hej Jag har tidigare ställt en fråga ang en svullen lymfkörtel. Jag är opererad m mastektomi o direktrekonstruktion för dcis och en liten invasiv tumör (1,5mm) i maj 2020. Äter tamoxifen. Har sedan någon månad känt en lymfkörtel nedanför armhålan vid sidan av implantatet. Vet inte om den tillkommit/vuxit eller om den funnits där och jag inte känt tidigare. Bedömd som kod2 vid ultraljudsundersökning men finnålsprov togs för säkerhets skull. Detta visade ingen spridd bröstcancer men kunde inte utesluta lymfom. Nytt prov togs för flödescytometri men tyvärr inget definit besked från denna. Eftersom det eg inte finns någon klinisk misstanke om lymfom så vill min läkare avsluta utredningen. Det känns ju lite olustigt o svårt att hantera parallellt med allmän oro efter en bröstcancer. Tycker ni jag borde begära fortsatt utredning? Vad kan man göra för att få ett definitivt svar?
Visa svar
Svar:
Hej, förstå dina tankar, man vill ju gärna få ett definitivt besked. Kanske ni kan enas om en uppföljning om några månader där man kan se om lymfkörteln har vuxit eller ej? I så fall kanske man kan upprepa provet som nu inte gav ett konklusivt svar?
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Lymfkörtel

Göra lymfkörtelutrymning vid 2,1mm macrometastas?

2021-01-23
Hej  Jag är 41 år. Jag upptäckte min knöl när jag ammade mitt barn. Det var i slutet på maj och i juli kom jag till vården. Jag går på US i Linköping. Då gjordes biopsi, MR, ul och mammografi. Knölen var 24mm stor men det fanns även ett stort diffust område som mätte ca 75 x 50 x45 mm. Biopsin visade på ER+ och HER-.Ki 67 40%. Östrogenreceptorer till 100%.  I och med det stora diffusa området så påbörjades cytostatikabehandlingen i augusti med tre EC90 och tre Doc. Efter två behandlingar hade det stora området minskat till ca 50 mm i omkrets. Efter fem behandlingar hade det stora området inte krympt men däremot hade knölen krympt till 15 mm. Dessutom hittades två sateliter vid ul men oklart om de var maligna eller inte. Någon biopsi gjordes inte. Under samtliga mammografier, ul och MR, samt klinisk bedömning så har mina lymfkörtlar bedömts som rena.  Mellan femte och sjätte cytostatikabehandlingen gjorde bröstet ondare än tidigare och jag tyckte mig känna av lymfkörteln innan operation. Jag påtalade min oro för kirurgen och han gjorde en klinisk bedömming av mig och ansåg inte att det fanns något att vara rädd för. Den multidisciplinära konferensen föreslog antingen mastektomi utan strålning eller tårtbit med strålning. Mastektomi med strålning var aldrig aktuellt lät det som. Den 14 december operades jag med tårtbit.  Den 20 januari fick jag träffa kirurgen för återkoppling. Tumören var nu 20 mm, ductal av grad 2. Dessutom hittade de en in situ cancer på 35 mm som aldrig har setts tidigare. Den var av grad tre. Tumörens ki67 är nu nere på 4% och den har fortfarande 100% östrogenreceptorer. Det som är nytt är att den nu är HER2+ och inte HER2- samt att en macrometastas hittades i en av två lymfkörtlar som tog ut. Operationen var radikal.  Den multidisciplinära  konferensen föreslog:  Reoperation axillutrymning, kadcyla, postoperativ strålbehandling och antihormon.  Jag är inbokad på operation på måndag den 25 för axillutrymning. Nu tvekar jag dock, särskilt efter att ha läst ett sammandrag från forskning inom ämnet. Den största risken för spridning är via blodet än lymfkörtlar och dessvärre hade min tumör kontakt med blodbana. Är det verkligen vettigt att göra en lymfkörtelutrymning med allt vad det innebär, när en macrometastas på 2,1mm upptäcktes i två uttagna lymfkörtlar, dvs en av lymfkörtlarna var helt ren? Med facit på hand borde jag ha gjort mastektomi istället för tårtbit, särskilt med tanke på att strålbehandlingen dröjer och för att satelliterna finns inte med i Padsvaret och det stora området vet ingen fortfarande vad det var? Går det att ändra operation från axillutrymning till mastektomi? Oerthört tacksam om ni har möjlighet att svara på mina frågor.
Visa svar
Svar:
Hej, jag förstår att du har mycket tankar, det är ett komplext område! Först till axillen: om man har en makrometastas efter kemoterapi så är risken att ha kvarvarande metastaser ("efter" portvakten så att säga) hela 65 %. Därav rekommendationen att göra axillutrymning, vilket man inte riktigt kommer ifrån i dagens läge. Det finns en enda pågående studie i USA som testar om man kan avstå axillutrymning i den situationen och istället ge full strålning mot axillen, men några resultat finns inte ännu. Bröstbevarande kirurgi verkar, lite av oklar anledning, förknippad med bättre överlevnad. Det finns andra fördelar med, så klart (man behåller ju ändå sitt bröst, och återfallsrisken är inte ökad jf med mastektomi). Har man haft lite oklart fynd från början som du (och jag kan tyvärr inte uttala mig om vad det större oklara området var om man inte tagit biopsier) kan det dock vara jobbigt att behöva lägga alla pusselbitar (allt som bedömdes vara avvikande/sjuk måste ju vara med i det som togs bort) och för dig att behöva vänta på svaret: räckte den operationen eller inte? Om man har rekommenderat dig att göra en axillutrymning i övermorgon men inte samtidigt att göra någon kompletterande operation i bröstet så tolkar jag det som man var ändå nöjd med resultatet från bröstoperationen och mikroskopin, och i så fall finns ingen anledning att röra bröstet igen. Valet är ändå inte antingen mastektomi eller axillutrymning; bröstkirurgi och axillkirurgi fyller lika olika funktioner och kan inte ersätta eller kompensera för varandra.
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Göra lymfkörtelutrymning vid 2,1mm macrometastas?

Avslutad Tamoxifenbehandling

2021-01-23
Hej, avslutade Tamoxifen behandling i höstas. Har aldrig mått så bra under dessa 5 år. Kraftiga Humörsvängningar och mens försvann. Nu har jag haft riklig mens i 12 veckor och hemska humörsvängningar är tillbaka. Hjälp vad kan jag göra???
Visa svar
Svar:
Hmm, jag misstänker att du håller på att komma in i klimakteriet. Med så långa menstruationer vill jag föreslå att du söker upp en gynekolog.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Avslutad Tamoxifenbehandling

Ki67 med mera

2021-01-23
Hänvisar till svar någon ställt om lågt ki67 och senare fjärrmetastaser. Då måste ju det vara väldigt dåligt med en grad 3 bc (8 elston) och lågt ki67 på 10? Fråga 2: fick efter mammo, ultraljud, fysisk undersökning där ingen läkare känt något, MR och efterföljande biopsi beskedet dcis grad 2. Fick göra mastektomi pga mkt små bröst. Sen visar PAD elston grad 3 18 mm + grad 2 2 mm och 3 mm DCIS grad 3! Preoperativt tänkte dom inte ens kolla sentinel node först! Vad är era tankar om detta, allt var ju jättefel
Visa svar
Svar:
Hej Du undrar hur man ska tolka det om man har Grad3 och lågt Ki67. Det är inte så vanligt, och pekar ju i litet olika riktning. Det man bör göra i en sådan situation är att man tar upp fallet på gemensam konferens och tittar på det igen för att försöka förstå om det är något som blivit fel i bedömningen, (en färgning kan t ex ha blivit dålig), eller om det faktiskt är på det sättet att olika markörer pekar åt olika håll, den ena talar för låg delning, den andra för hög. Man måste hålla i bakhuvudet att inga analysmetoder eller som vi kallar det markörer är perfekta, man kan se dem som skuggor av verkligheten. Ofta bra och tydliga skuggor, men ibland litet suddiga. På din andra fråga uppfattar jag att du litet oväntat vid operationen diagnosticerats med en invasiv bröstcancer. Därför vill man nu vill komplettera med en sentinelnodeundersökning, vilket går bra att göra i efterhand. Så kan det absolut bli ibland, och jag skulle inte i första hand uppfatta att det har blivit fel. Snarare har det blivit rätt skulle jag säga, trots att det uppenbarligen funnits svårigheter i diagnostiken. Det är förstås olyckligt att du måste genomgå en ytterligare operation, och det är förstås ingenting man eftersträvar. I ditt fall har en biopsi uppenbarligen talat för insitu-cancer, när det i själva verket fanns en invasiv cancer. Det korrekta i det läget var att inte göra SN. Detta illustrerar samma sak som jag filosoferade om i din första fråga. Biopsin gav inte hela sanningen. Om båda dessa saker gäller dig, kan jag dock förstå att du är irriterad över att proverna fallit ut som de gjort.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ki67 med mera

Metastaser endast i skelettet

2021-01-23
Hej och tack för att ni finns. Er närvaro underlättar för oss anhöriga. Jag skriver gällande min mor som år 2007 drabbades av bröstcancer i hemlandet. Där har hon behandlats med 3 cytostatika och efter att hon flyttade till Sverige i början av året 2008 behandlades hon med ytterligare 3 cytostatika Taxotere, strålbehandling i 25 dagar och hormonbehandling med Femar i 5 år. Efter 5 års behandling blev hon friskförklarad och vi hade det bra tills allt blev upp och ner för oss. I våren mars och april 2020 började min mor mår dåligt då hon kräktes. Efter DT visade sig att hon hade stråkighet kring buken i bukfettet och förändringar i skelettet. Allt gick snabbt och sedan juni 2020 äter hon Letrozol och Ibrance ( Palbociklib ) och får Zoledronsyra. Palbociklib äter hon 75 mg i 3 veckor med paus 2 veckor medicinen trycker ner vita blodkropparna. Min mor har redan varit på återbesök vid två tillfälle vardera DT var tredje månad. Enligt DT inga nya tillkomna metastaser, alla organet är friska och enligt läkaren betyder detta att hon svarar bra på behandlingen. Jag förstår att jag ställer en dum fråga men men, när jag läser på olika hemsidor står det att man lever längre med skelett metastas. Vad är definitionen leva längre? Samtidigt på vissa ställe läser jag att man pratar om 5 år. Kan ni vara snälla och ge en allmän information om detta? Finns det någon annan behandling än Letrozol och Ibrance? När det går som ovan för min mor hur ser prognosen ut? Återigen kanske dum fråga men förstå mig snälla.
Visa svar
Svar:
Hej, det är svåra och viktiga frågor du ställer. Jag tänker att det dock är svårt att ge bra svar, men jag ska försöka. I din mors fall har det uppkommit ett återfall i skelett och kanske bukhåla ett par år efter avslutad tilläggsbehandling (adjuvant) efter operation. Det är bra på det sättet att recidivet gett sig till känna i en situation där hon inte stod på hormonbehandling. Det är bra på det sättet att det då finns en större chans att ha nytta av att sätta in en hormonell behandling. Intill för ett par år sedan hade vi i denna situation gett henne en ren hormonbehandling, t ex femar igen eller tamoxifen. Nu har vi möjlighet att lägga till ett läkemedel ur gruppen CDK4/6 hämmare (som Palbociklib t ex), vilket är en stor fördel eftersom sådan behandling på ett effektivare sätt en bara hormonbehandling trycker ner sjukdomen och skjuter upp den tidpunkt vid vilken behandlingen inte längre är effektiv. I din mors fall verkar det vara så att den nu pågående behandlingen har effekt. Det är mycket bra, och i sådan fall kan en sådan behandling pågå under "lång tid", som kan räknas i år. Men det kommer troligen en dag då den nu pågående behandlingen inte längre hjälper. I en sådan situation, som vi kallar "progressiv sjukdom" är det dags att byta behandling. Det finns flera som kan bli aktuella, men det är nu alltför spekulativt att fundera på exakt vad man då ska ge. Som du märker är jag vag när det gäller "hur länge" och "längre" och så. Det är avsiktligt. Var och en får avgöra vad som är lång tid. Det jag kan säga är att det blir "längre" med palbo än utan palbo, och att det i en framtid efter palbo också finns behandlingar som kan hjälpa din mor till ett rimligt gott liv trost en svår situation.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Metastaser endast i skelettet

Dostät EC eller var 3:e vecka?

2021-01-23
Hej! Jag ser ibland att några fått dostät EC, vad är det? Jag får EC 3 ggr med 3 veckors mellanrum. Ger man samma doser? Varför gör man olika? Vilket är bäst?
Visa svar
Svar:
I vårdprogrammet rekommenderas sk dostät behandling d v s behandling var annan eller varje vecka istället för behandling var tredje vecka vid litet mer aggressiva tumörer. Det är litet mer krävande för patienterna, inte minst för att behandlingsperioden blir mer utdragen, men det är också litet mer effektivt. Det står inte i vårdprogrammet exakt hur man ska välja ut patienter för dostät behandling, och det finns nog litet olika terapitraditioner på olika håll i landet. Jag uppfattar dock att skillnaderna minskar med tiden, data från kvalitetsregistret talar generellt för det.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Dostät EC eller var 3:e vecka?

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss