Frågor & svar

Question 1

Jag skrev 2 frågor till er för ett tag sedan men fick bara svar på den ena, därför skriver jag igen. Kvinna, 32 år som aldrig varit gravid. I slutet på december upptäckte jag att höger bröstvårta ömmade, kollade och fick då se som en liten rödaktig hård ömmande böld (finneliknande.) Det var som lite gult inuti men den tömde sig aldrig på var eller liknande. Den satt ytligt på vårtgården intill bröstvårtan. Läkte ut fint och minskade i storlek samt slutade ömma och rodna. Mot slutet bildades det skinn över (som det gör i läkningsprocesser.) Undrar lite vad det kan ha varit för något? Har hälsoångest och stark cancerfobi så därför går tankarna ditåt. 

Tack för att ni finns! 

Mvh, Mikaela

Accepted Answer

Hej!

Det låter som en liten körtel i huden, kanske en talgkörtel, där utförsgången blivit lite blockerad och det blev en inflammation. Med tanke på att det blivit så mycket bättre låter det inte som cancer.

Question 2

Corebiopsi påvisar bröstvävnad med fokalt pseudoangiomatös stromal hyperplasi och vanlig duktal hyperplasi, B1/2.

Accepted Answer

Hej!

Nej, detta är helt godartat. Man skulle nästan kunna säga att pseudoangiomatös stromal hyperplasi (PASH) är en normal variant av bröstkörtel med extra bindväv.

Question 3

Hejsan min flickvän upptäckte en knöl I oktober november i ena bröstet som nu växt ordentligt. lite snett på undersidan och utsidan av bröstet. Dom trodde det skulle försvinna efter mensen men gjorde det ej. Allt dom tidigare nu har sagt är uteslutet som jag förstått och cellprov är taget. Hon på den planhalvan som endast drabbar 5% , alltså väldigt ung.
Dom sa att att det kan vara en vävnadsknut, men sa inte mer än så. Den var inte vätskefylld häller. Jag är såklart  oroad och hoppas på det bästa!! Men väntan är jobbig och undrar om det kan finns något mer alternativ det skulle kunna vara. Känns som läkaren borde sagt det isåfall. Vet inte om bröst cancer är vanligare än vad vävnadsknutar. 
Men kan det vara något annat eller äre antingen eller ? Känner att jag som pojkvän måste sätta mig in i allt vad det kan innebära för henne om turen inte skulle vara på vår sida. Eller vad nu en vävnadsknut kanske kan innebära.  Vill såklart inte oroa henne och vill kunna finnas där som stöd o gärna ha lite grund kunskap!  Tacksam för svar <333

Accepted Answer

Hej!

Vid ung ålder är godartade bindvävsknutor (fibroadenom) väldigt mycket mer vanligt än cancer, så sannolikt är det fråga om en sådan. Det är ett vanligt tillstånd och oftast inte något man behöver operera. Om den har växt ordentligt eller ger mycket obehag kan man operera bort den.

Question 4

Hej,
Jag har precis gjort min första screeningmammografi och precis som säkert många andra gjorde jag ett försök att fråga röntgensjuksköterskan om denne kunde uttala sig om brösttätheten. Av förklarliga skäl hänvisades detta till en radiolog. När jag sedan via 1177 skickade en förfrågan om radiologen kunde uttala sig om brösttätheten i röntgenutlåtandet fick jag till svar från en administratör att radiologen endast uttalar sig kring huruvida brösten är friska eller ej. Jag är själv röntgensjuksköterska och är undrande till vad som egentligen gäller etiskt/juridiskt? Ex skulle väl knappast en hjärt- och kärlläkare förvägra svar gällande om en patient har förkalkningar i kärlen, om patienten ställer frågan.. Min fråga är alltså - har jag rätt att få svar på frågan om brösttäthet?

Accepted Answer

Det görs ingen bedömning av brösttätheten när screeningundersökningen granskas, och sparas inte heller något svar annat än beslut om friskbrev ska skickas eller inte. Av den anledningen finns inte något svar om brösttäthet att lämna ut.

Question 5

Hej!

Jag upptäckte en knöl i bröstet i mitten av december. Var hos läkare på vårdcentralen och fick remiss till mammografi. Strax innan nyår var jag där och gjorde mammografi, ultraljud och provtagning. De ringde i veckan om att de behövde göra om provtagningen och jag var där igår. Fick veta då att de misstänker något och behövde ta ny biopsi för att veta säkert eller kunna avskriva som jag förstod det. De hade även beställt remiss till MR som tydligen behöver vänta med 3 veckor på grund av blödningar efter biopsin. Varför gjorde man inte MR först då? Hur orolig bör jag egentligen vara? Det tär så fruktansvärt att bara vänta vecka efter vecka på besked.

Accepted Answer

Att biopsin gjordes före MR-undersökningen kan möjligen bero på att man inte ville fördröja utredningen, ofta är det lite väntetid innan man kan få tid för MR. Hur mycket blödning man får i samband med biopsi kan också variera. I ditt fall verkar man ha bedömt att det är bättre att vänta med att göra MR på grund av blödningen.

Question 6

Klimakteri besvär efter bröstcancer.
Blev opererad för hormonell bröstcancer 2021 som spridit sig till lymfkörtlarna. Fick både cellgifter och strålning. Äter tamoxifen och har väldiga besvär av humörsvängningar, allt känns tråkigt i livet. Jobbar 100% och tränar 3ggr/vecka och tar promenader på helgerna.

Accepted Answer

Hej, det du beskriver är vanliga biverkningar av Tamoxifen. Biverkningarna beror på östrogenbrist. Bra att du orkar träna så mycket som du gör för det brukar minska biverkningarna. Jag tycker du ska ta kontakt med din kontaktsjuksköterska eller läkare och diskutera detta vidare för att se om det finns något ytterligare man kan göra för att underlätta för dig.

Question 7

Hej
I juni 2023 opererades jag för bröstcancer bilateralt samt hade i vänster axill en metastas. I juni 2024 gjordes årskontrollen med mammografi,  utan anmärkning. Nästa mammografi i juni 2025. Jag har nu fått en kallelse till den nationella screening i februari 2025. Ska jag göra den mammografin fast årskontrollen är planerad till juni i år.
Med vänliga hälsningar

Accepted Answer

Hej. Om du blir kallad i juni -25 tycker jag inte att du behöver gå på båda undersökningarna då det ju bara är ett par månader mellan dem, du borde kunna avstå screeningundersökningen i februari, men stäm av med din kontaktsköterska/läkare om vilken undersökning de tycker att du kan avstå från. De kan sedan kontakta mammografienheten och säga att de inte ska kalla dig inom ramen för screeningen sålänge din onkolog/kirurg skickar remisser årligen.

Question 8

Tar letrozol som adjuvant behandling och har nu fått någon typ av smärta/inflammation i ena axeln (tränar ganska rejält så tror jag råkat röra mig lite "fel"). Har nu haft denna smärta i ett antal veckor och funderar på att prova en vecka med voltaren för att se om det försvinner. Tänker att om det skulle vara något cancerogent så spelar några veckor ingen roll och jag vill gärna ha en "lugn inställning" och testa själv först. Är det någon fara i samband med letrozol att ta voltaren 1 vecka?

Accepted Answer

Hej. Det går bra att kombinera Letrozol och Voltaren.

Question 9

Är 67 år , hade Bc 2020, med op , cellgifter, strålning , och nu adjuvant behandling med Letrozol , med div biverkningar. Vid en rtg för ett anyrism vid mjälte, upptäcktes ett stort myom ,  intramuralt med utseende som vid cystisk degeneration, vad menas ? kan det utvecklas till Ca ? min huvudfråga är om Letrozol kan minska myom eftersom tabletten "tar bort östrogen" ? Har ätit Letrozol i snart 5 år. (Gjort MR buk med kontrast , kan man säga till 100% att det är godartat  myom då ? ser man det på MR ?) återbesök inom 2-3 månader

Accepted Answer

Hej. Ett intramuralt myom sitter i livmoderns muskelvägg. Med "utseende som vid cystisk degeneration" menas förmodligen att myomet ser cystiskt ut (innehållande vätska) som beror på att celler i myomet brutits ned. Myom kan inte utvecklas till cancer och ett äkta myom är alltid godartat. En alternativ diagnos till en "knöl" i livmodern är cancer och med MR ser cancer ofta annorlunda ut än godartade förändringar. Ultraljud av livmodern är oftast en lika bra undersökning som MR när det gäller att diagnostisera myom. 
Jag förstår din tanke runt att letrozol skulle kunna krympa ett myom eftersom de ofta blir mindre när man kommer in i klimakteriet. Det finns inte tillräckligt med bevis för detta så idag används inte letrozol som en del i behandlingen av myom.

Question 10

Hej!

2023 året jag skulle fylla 28, fick jag unifokal mucinös bröstcancer, grad 2, 40x23x40 mm, ER 98% PR 95%, Ki-67 24%, Her 2 negativ, inga tecken till vaskulär invasion och ingen spridning till armhålan. Luminal A like. Bröstbevarande operation där man fick bort allt. Efter operationen har jag fått cytostatika, strålning 15 gånger + 5 gånger boost. Har tagit Zoladex sen starten av cytostatika behandlingen i november 2023.  All behandling kunde genomföras enligt plan och blodprov visade inte någon ärftlighet som orsak till cancern. Nu i mars har jag ätit tamoxifen i 1 år och ska ta det i totalt 5 år. 

Jag har en stor barnlängtan som jag har diskuterat med läkare och de säger att de gärna ser att jag tar Tamoxifen konsekvent i 5 år. Men vill jag ta paus så rekommenderar dem att vänta i alla fall 2 år.  I augusti 2025 var det 2 år sedan operation, kan jag pausa med Tamoxifen då och försöka bli gravid? eller anser ni att det innebär en större risk för återfall att ta paus då jämfört mot att ta paus efter att ha ätit Tamoxifenet i 2 år? Min fråga är med andra ord, när jag som tidigast kan ta paus för att försöka bli gravid?

Jag är väldigt rädd för att få återfall men sjukdomen vände verkligen upp och ner på livet och olika planer. Strålningsläkaren sa att risken för återfall är "försvinnande liten" medan läkaren på onkologen sa att jag har hög risk för återfall om det finns någon cancercell kvar i kroppen eftersom tumören var väldigt östrogen känslig, de säger dock att jag ses som botad och cancerfri. Allt gör mig väldigt förvirrad, det vore skönt att få höra några av era tankar. 

Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej. Jag tycker att din barnlängtan förstås ska prioriteras. Vi brukar rekommendera 2 års behandling med Tamoxifen innan man sedan pausar den. Det behöver också gå ett par månader från start av paus tills man försöker bli gravid, eftersom Tamoxifen kan ge fosterskador. Därefter brukar man rekommendera att återstarta Tamoxifen efter förlossningen (och eventuell amning) för att fullfölja behandlingen, till totalt 5 år. Om det blir 2 år efter operationen eller efter 2 år med Tamoxifen, är det föstås bara du som kan bestämma i slutändan. Våra rekommendationer är just rekommendationer. Utifrån det du beskriver skulle jag också beskriva din prognos som god, och att du ska betrakta dig som cancerfri. Risken för återfall finns dock kvar, men chansen att vara cancerfri framöver är mycket större än risken att sjukdomen kommer tillbaka.

Question 11

Alltså min mens försvann tidigt under cellbehandlingen, men kom tillbaka en gång efter 6 månader. Andra månaden nu har den inte kommit. Finns det någon chans för mig att bli gravid? Och att den kommer tillbaka som den ska?

Accepted Answer

Hej. Nu vet jag inte vilken din ålder är men ju yngre man är vid bröstcancerbehandling, desto större är äggreserven och i och med det också chansen att menstruationerna kommer tillbaka. Om den kommer tillbaka finns det chans att bli gravid.

Question 12

Mamma hade dubbelsidig bröstcancer (trippelnegativ + hormonkänslig) och det gjordes en dubbel masektomi och hon fick cellgifter och behandling, för 1 år sedan och hon har efter det deklarerats frisk. 
Det är andra gången hon har bröstcancer och hon har cancergenen.
Hon har frågat vården vad det är för uppföljning och blev informerad om att hon stod i kö för mammografi sedan 1 år tillbaka. "Men jag har ju inga bröst, hur funkar det?" frågade hon. "Vet ej" var svaret....
Mamma är orolig för metastaser och om man inte gör någon uppföljning alls, hur ska man veta om hennes magont beror på ev. metastaser? Vad bör hon göra? Har vi verkligen INGEN uppföljning på cancerpatienter i Sverige? Vad säger protokollet?

Accepted Answer

Hej. Det stämmer att vi inte har någon riktad uppföljning, annat än årskontroller med mammografi de första 5 åren, i vissa regioner något  längre. Efter en mastektomi kan man ofta undersöka delar av de kvarvarande vävnaderna med mammografi (jag kan förstå att det låter konstigt). Man får ofta också med delar av armhålan. 
I vårdprogrammet rekommenderas inga andra röntgen- eller tumörmarkörskontroller då det inte finns några tillräckligt "bra" metoder som är tillräckligt känsliga.  Att undersöka en frisk välmående patient med ett visst intervall med en viss metod kan skapa mer oro hos patienten, då bröstcancer generellt sett har en så god prognos. Däremot är det viktigt att uppmuntra patienten att söka om något symtom uppträder, och att man då berättar för sin vårdgivare (om det är en ny vårdgivare) att man har haft bröstcancer så att utredningen kan gå lite fortare. Uppföljning är något som ändå diskuteras hela tiden och hur det kommer att se ut i framtiden vet vi inte.

Question 13

Jag är 48-årig kvinna som i början av oktober fick diagnosen bröstcancer. Här kommer information från min journal.  
Genomgick mammografiundersökning som visade högersidig tumör. Gentest negativ. Sektorresektion den 19/11 där PAD visar fokal duktal cancer. 17 mm grad III. Ingen in situ komponent. Ingen vaskulär inväxt. Bröstpanelen är trippelnegativ. Ki67, 31%. En benign SN. Insättes på adjuvant dostät EC 90, 4 kurer följt av Docetaxel alternativt tillägg av Karboplatin, 3 kurer. Strålbehandling.
Jag genomförde första kuren av EC90 utan problem den 23/12 men när det var dags för kur 2 (7/1) så visade min ALAT värde 2,37 ukat/L (alla andra prover var ok) och onkologin bestämde att skjuta upp behandlingen med 2 dagar. Jag tog nya prover två dagar senare som visade ALAT värdet - 2,35 ukat/L och ASAT - 0,87 ukat/L. Så nu är kur 2 uppskjuten ytterligare till 14/1 vilket blir 3 veckor sedan första, alltså inte dostät. 
Jag blir väldigt tacksam om ni kan svara på följande frågor:
1. Betyder det att min cellgiftsbehandling blir av sämre kvalitet eftersom det inte kunde genomföras en dostät behandling? Blir risken för spridning större? 
2. Vad ska man göra om ALAT och ASAT inte blir bättre?
3. Finns det något sätt att beräkna hur stor risken för spridning och återfall är?
4. Ökar risken att jag får andra typer av cancer på grund av att jag redan har bröstcancer? 
    5. Hur stor är chansen att jag överlever 5 år?

Tack så mycket!

Accepted Answer

Hej. Det är inte helt ovanligt att levern påverkas av cytostatikabehandlingen och då måste vi invänta att den återhämtar sig innan man kan ge mer behandling. Oavsett om du kan få dostät behandling eller inte, planeras en bra behandling med god kvalitet. Ibland är det så att efter den första kuren stiger levervärdena, men sedan reagerar inte levern på samma sätt vid nästa behandling så huruvida det går att ge dostät eller inte får tiden utvisa. Det vanliga är att levervärdena blir bättre men om det inte sker får man kanske utesluta annan orsak till påverkade levervärden - finns det någon annan medicin, tex, som också bidrar? Det finns ändå många faktorer som talar för en ganska god prognos för din del, men att räkna ut exakt prognos är inte helt enkelt, men man kan grovt räknat säga att drygt 10% får återfall inom 5 år, vilket också innebär att knappt 90% inte får ett återfall. Överlevnaden efter 5 år är ungefär densamma, dvs runt 90 %, där även död av annan orsak räknas in. Frågan om risk för annan cancer kan jag inte svara på annat att den inte är särskilt stor utifrån det du berättat.

Question 14

Min bröstcancer växte under neoadjuvant behandling med paklitaxel, phesgo och EC.
PAD visade lobulär tumör 30 mm, NHG2, ER99%, PGR 0%, Ki67 13%, HER2 positiv, pleomorf LCIS 50 mm och 6 axillmetastaser med extranodal växt.
Hur stor är risken för återfall? Är 52 år, har fått lokoregional strålning, behandlas nu med kadcyla, bisfosfonater och hormonsänkande. Behandlingen före mastektomin hade ingen märkbar effekt på tumörerna. Hur allvarligt är detta? Vad talar för att behandlingen efter operationen skulle ha effekt?

Accepted Answer

Hej. Det här med att beräkna risk för återfall är inte helt enkelt. Med dagens behandlingar, särskilt när vi ger preoperativ behandling, blir det allt svårare att göra denna beräkning - det finns inga "verktyg" som kan hjälpa oss med detta. Målet med behandlingen du fått är att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka framöver, men oavsett vilken "prognos" man eventuellt kan beräkna kan vi inte veta hur det egentligen blir för den enskilda individen. Riskbedömningen använder vi framförallt till att guida oss i vilken behandling som är aktuell att ge, både före och efter operationen. I de fall den preoperativa behandlingen inte gör att all tumör behandlas bort (andelen beror på vilken biologi tumören har) ger vi ofta mer intensiv behandling efter operationen, som i ditt fall där man ger Kadcyla istället för trastuzumab. Det är förstås omöjligt att veta exakt vem som har nytta av den behandlingen och om den gör nytta i ditt fall, men det finns inget som talar för att den inte gör det. Det är ju en annan typ av behandling än den du fått tidigare. Jag kan tyvärr inte ge ett bättre svar än så.

Question 15

Hej! jag opererade bort en invasiv lobulär cancertumör grad 2  i bröstet för 6 månader sedan och allt gick bra. fick sedan strålning och blev väldigt trött efteråt, men har mått bra sedan. för en månad sedan fick jag molande smärta och ömhet i det opererade bröstet och i armhålan som är lite svullen. Är detta vanligt/normalt?

Accepted Answer

Hej!

Det är väldigt vanligt att man har besvär med lite värk och svullnad efter kirurgi och strålbehandling då bland annat nerver och blod- och lymfkärl påverkas av båda behandlingarna. Om svullnaden blir värre eller inte förbättras efter drygt ett år är det bra att söka för det då det ibland kan behövas tex kompressionsbehandling.

Question 16

Hej
Jag har frågor kring implantat efter strålning samt vad storleken på min bröstcancer egentligen innebär. Jag tycker jag får lite olika information och nu känner jag att jag står utan stöd, information men med många besvär och frågor. 
Kan tillägga att jag även har diabetes 2 som jag hade god kontroll på med bra värden. Under denna period har dock blodsockret rusat i höjden, trots att jag sköter den. Min diabetessköterska säger att min kropp reagerar på all stress kring det som händer. 
Bröstcancern upptäcktes på vanlig mammografi och jag blev kallad för biopsi. De hade upptäckt förändringar i hela högra bröstet och nån vecka senare träffade jag kirurgen som informerade om att jag hade bröstcancer i hela mitt bröst och de behöver ta bort hela bröstet. Han informerade om att det kallades DCIS och att de skulle ta sentinel node och att de inte bedömde att jag behövde strålning eller cytostatika. Jag fick olika alternativ och valde en direktrekunstruktion. Eftersom jag hade för stor bröstvolym behövde de i såfall även reducera mitt vänstra så de blev i samma storlek. 
I journalen står att de bedömer att den är 16,5 cm och ingen misstanke på invasivitet. 
Operation 3 oktober. Nedan är från journalen. 
..PAD svar visar på 180 mm stor DSIC grad 2-3 med nekros. Radikaliteten kan inte garanteras medialt. En negativ sentinel node. Reduktionsplastik vänster har inte påvisat något avvikande men det pågår immunhistokemiska analyser som bevakades av läkaren. Kirurgen som opererade säger enligt journal att det inte går att operera mer än de gjort. Konferensen rekommenderade adjuvant strålbehandling mot höger bröstvägg 40 Gy på 15 fraktioner plus boost på 16 GY på 8 fraktioner mot oradikaliteten 
Man kunde se DCIS i mediala skivan som avtar vid nivåsnittet men som inte försvinner helt, varför radikaliteten inte kan garanteras. Kraniala superficiella ytan är 0,2 mm, kaualt 0,7 mm, kraniellt 0,2 mm och 6 mm i djupa ytan. 
Läkaren på strålningen skriver att man får nöja sig med 40,05 Gy i 15 fraktioner. Ingen boost (som planerades först) då det blir ytterst svårt att bestämma vilket område som ska boostas. 
I denna journalanteckning står diagnos: D050 – Lobulär cancer in situ
Jag började min strålning 19 november. Den blev fördröjd pga att såren inte läkte samt extra antibiotika behandling. 
Strålningen tycker jag har gjort mitt högra bröst väldigt hårt, jag är öm, svullen och det smärtar väldigt skarpt ibland. Huden har självklart reagerat och det ändras hela tiden. I armhålan är det ”svart” hud som nu flagar men det mörka sprider sig runt området. 
Jag har under tiden gått hos kurator för att bearbeta alla känslor och har svår stressreaktion på det som händer. Har jobbat 25% sen november. Mår väldigt dåligt för att jag inte orkar något, varken hemma eller på jobbet. 
Vid avslutad strålning så pratade jag med läkaren om att bröstet hårdnat. Han skickar remiss till kirurgen som svarar med att jag har återbesök om 1 år. Jag skickar meddelande till bröstsköterskan som svarar att det är hårt men kommer ändras. 
Det jag fått till mig under resan är att det är inte optimalt att ha gjort en rekonstruktion innan strålning. Det sa kirurgen själv vid beskedet. Men de gör inget innan strålning utan man får se efteråt. De på strålningen sa att det sällan händer att någon har implantat redan vid strålning. Jag har även läst att det rekommenderas att inte göra rekunstruktion förrän efter 2 år efter strålning – och då med eget material. 
Men nu är jag här, med ett hårt bröst, på vissa ställen stenhårt. Det gör ont, svårt att ha kläder på mig – både pga huden men även bröstet. Bröstet är synligt buckligt och konstig i formen.  Jag har bett om hjälp men blivit avvisad. Jag ska börja jobba heltid är tanken 8 januari men jag känner mig inte redo. Är extremt trött, stressad och har mycket besvär. Orkar knappt vara social med min egna familj, har ork några timmar sen behöver jag vila. Jag promenerar varje dag 4 km, sköter min diabetes som fortfarande har skenande blodsocker, troligen pga stressen. 
Vad ska jag göra nu? Ska jag vänta 1 år på att se vad som ev händer mer med mitt implantat och se vad? Det som redan har hänt – borde inte kirurgen se på resultatet efter strålningen? Vilket var strålningsläkarens önskemål.  Kommer det att behöva opereras bort? Bytas ut eller får jag va utan några år? Ska jag bygga nytt med ”eget material” eller blir jag utan bröst? 
Min största oro är också storleken på cancern, 180 mm – verkar va stort. Vad innebär det egentligen och att de inte fick bort allt? På vilket sätt kan det spridas – via vävnad eller blodet eller enbart via körtlar men nu är ju bröstet helt borta. Jag känner stor oro inför detta. 
Jag ska gå på mammografi i 10 år med mitt vänstra men hur kontrollerar men min högra med strålat implantat och risken är mot bröstväggen. Man ska känna på sina bröst men vad ska jag känna efter? Det jag hade kunde inte ens läkarna känna. Nu har jag förhårdnader överallt och i mitt högra är allt hårt. 
Jag är så rädd och känner mig lämnad av vården.

Accepted Answer

Hej!

Det är mycket tråkigt att höra att du inte känner dig omhändertagen och orolig. När det gäller själva tumören är det ändå väldigt positivt att det var DCIS och inte en invasiv cancer, även om den var utbredd. Jag tror att du får lita på kirurgen som säger att hela bröstet är bortopererat. Det finns en risk för återfall men för de flesta kommer det inte tillbaka. Att ha första kontrollen efter ett år ska vara tillräckligt och man har inte sett någon vinst i att kontrollera tidigare.
När det gäller besvären med protesen som blivit efter strålbehandlingen så är det tyvärr en ganska stor risk när man behöver ge strålbehandling efter en protesrekonstruktion. I många fall blir dock resultatet bra och det är då en vinst jämfört med att behöva vänta på en senare rekonstruktion med egen vävnad (efter en strålbehandling kan man inte lägga in proteser om man inte tillför frisk vävnad också. Här har bröstkirurger lite olika sätt att se på det. I ditt fall kan det mjukna lite mer med tiden och det är bra att inte ha för bråttom. Men det kan tyvärr också bli så att du får så mycket besvär att man behöver ta bort proteserna och, om du vill, ersätta med kroppsegen vävnad (som ju då innebär en större operation).

Question 17

Hej 
Är ledsen o orolig… blev kallat till komplettering , för att de kan fastställa bedömningen , till extra mammografi samt ultraljud och provtagning. Betyder detta att de hittade tumör???
Tack

Accepted Answer

Hej!

Många återkallas, och för de flesta innebär det inte cancer. Det innebär att man har sett någon förändring som man vill kolla upp extra. I de flesta fall visar det sig vara godartade förändringar.

Question 18

Jag är en kvinna på 32 år som aldrig varit gravid. I slutet på december upptäckte jag att höger bröstvårta ömmade, kollade och fick då se som en liten rödaktig hård ömmande böld (finneliknande.) Det var som lite gult inuti men den tömde sig aldrig på var eller liknande. Den satt ytligt på vårtgården intill bröstvårtan. Läkte ut fint och minskade i storlek samt slutade ömma och rodna. Mot slutet bildades det skinn över (som det gör i läkningsprocesser.) Undrar lite vad det kan ha varit för något? Har hälsoångest och stark cancerfobi så därför går tankarna ditåt. Önskar svar från läkare/onkolog.

Jag har en liten fråga till. Jag har sett att det forskats på olikstora bröst och att kvinnor som har assymetriska bröst löper större risk att drabbas av bröstcancer, stämmer detta? Mitt högra bröst har ALLTID varit lite större än vänster bröst. Detta är väl väldigt vanligt vad jag förstått? 

Mvh, Mikaela

Accepted Answer

Hej!

Alla har olikstora bröst, men hos några är skillnaden diskret medan den är mer uttalad hos andra. Jag hade inte tidigare hört talas om att det skulle vara en riskfaktor för bröstcancer. När jag googlar ser jag att det finns en studie från 2006, men jag tror inte att man ska fästa så stor vikt vid den. Det är inget man pratar om som risk i bröstcancersammanhang.

Question 19

Hej. 2010 gjorde jag en dubbelsidig mastektiomi och jag fick då implantat. Jag gjorde detta på grund av risken att få bröstcancer som finns i familjen inte för att jag hade cancer.
Jag vill nu förminska brösten. Vart ska jag vända mig för att få hjälp med detta. Det rör ju sig inte om en "vanlig" bröstförminskning. 
Jag bor i Västra Götaland.

Accepted Answer

Hej!

Det kan skilja sig lite mellan regioner, men de flesta har liknande indikationer när det gäller bröstförminskning. Enligt de nationella riktlinjerna ska brösten vara minst 800 ml för att en operation inom offentlig försorg ska vara motiverad, och denna gräns borde ju även gälla efter rekonstruktion. Du kan i första hand höra med kirurgen på bröstmottagningen. Om de inte tycker att riktlinjerna uppfylls behöver du gå via privat plastikkirurg.

Question 20

Hej! 

Hur blir det om man får en bilateral DIEP lambå operation (direktrekonstruktion) och inte har en anhörig/partner hemma efter utskrivningen från sjukhuset?

Jag är orolig över hur det blir, tex under nätterna, om jag kanske inte kan ta upp mig från sängen själv. Hemtjänsten kommer väl inte heller så snabbt och på vilken tid som helst när man måste gå till toaletten.
I vilka fall kan man få korttidsboende?

Mvh

Accepted Answer

Hej. Jag tycker att det är individuellt och är jättesvårt att svara på. Du måste höra med din vårdgivare som är ansvarig för operationen. Lycka till.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Metastas i fettvävnad

Dcis bilateral

Trippelnegativ bröstcancer

Albumin

Kosttillskott

Fundering kring försäkring

Biverkan vid ec 75?

Biverkningar av Letrozol och Kisqali?

Behandling för neuropati

Rosfeber eller inflammatorisk bröstcancer?

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss