Glöm den tabletten. Och kompensera inte med två. Tabletterna hjälper förstås bara om man äter dem, så så tillvida ska man naturligtvis vara noga och försöka att inte glömma en endaste. Samtidigt är det orimligt att tänka att en enstaka pilla på det sättet som du beskriver gör hela skillnaden. Jag kan lova dig att det händer alla, och säker för de patienter som deltog i de studier som visar att det är en effektiv medicin också. Märker man att man ofta har svårt att komma ihåg, eller hålla reda på om man tagit tabletten skulle jag skaffa en dosett, det är ett finfint hjälpmedel!

Leverproverna behöver utredas. Omöjligt att säga om din känsla i bröstet hänger ihop med leverproverna. Din doktor utreder bådadera. Det är bra.

Man tittar på egenskaperna som tumören har, och ja det kan bli fråga om cytostatika även utan körtelspridning. Såklart ingår det i läkarens och sköterskans pedagogiska uppgift att förklara vad aktuella förkortningar betyder. Men här kommer en kort lista över de viktigaste: Grad (även Histologisk grad, eller Nottingham histologisk grad) avser ett översiktlig beskrivning av olika viktiga egenskaper som sammanfattas till tre nivåer Grad 1-3 där 1 har mest gynnsam och 3 minst gynnsam prognos, och större orsak att ge kemoterapi t ex. ER, Östrogenreceptor (som i engelska Estrogene Receptor) Mottagarmolekyl som sitter i bröstcancer celler i ca 80% av fallen och förmedlar hormonell känslighet. Räknas som positivt om mer än 10% av cancercellerna är positiva vid mikroskopisk undersökning. Kan blockeras med tamoxifen t ex. PgR eller PR, Progesteronreceptor Se ER. Ibland är PR negativ även om ER är positiv, det kan förekomma ffa vid sk Luminal B bröstcancer, hormonkänslig bröstcancer med hög grad och eller Ki67. HER2 är en viktig gen som kan vara amplifierad (finnas i flera kopior) i drygt 10 % av bröstcancerfallen. I dessa fall finns även fler HER2-molekyler på utsidan av cancercellerna och ger möjlighet att behandla med speciella antikroppar som känner igen HER2. Sådan behandling har inneburit sn stor förbättring för patienter med HER2-positiv bröstcancer. HER2 analyseras i en tvåstegsprocedur där man först tittar på mängden HER2-op cellernas utsida med "Immunhistokemo" mängden graderas 0, 1+, 2+ och 3+, där 0 och 1+ räknas som negativa, och 3+ räknas som positiva. Vid 2+ (och ofta även vid 3+) gör man en ytterligare analys som kallas "ish" (in situ hybridisering) där man tittar på antalet kopior av genen för HER2 i cellkärnan på cancercellerna. Ki67 är en markör som är uppkallad efter staden Kiel i norra Tyskland, där den uppfanns. Man mäter med en analys som anger hur stor andel av cancercellerna som håller på att dela sig. Ger litet liknande information som Grad. En hög % anger att cancercellerna delar sig livligt, en låg att cellerna inte delar sig så mycket. Detta har betydelse för prognos och hur benägen man är att föreslå cytostatikabehandling (Kemoterapi). Jag kan inte ange här vad som är ett högt, lågt eller ett mittemellanvärde, eftersom man har olika nivåer för detta på olika patologavdelningar. Hoppas du har nytta av den lilla ordlistan. Ibland tänker jag att det kan vara jobbigt att vara inom sjukvården för att man kan få för sig att man har större kunskaper på cancerområdet än man faktiskt har, eller att man tror att man "borde" känna till en massa saker som man inte gör. OK, om man arbetar som kontaktskörerska inom bröstcancer, eller bröstonkolog så har man ju rätt klart för sig, men annars tänker jag att det är helt orimligt att man själv tror, eller att vi som ska informera tror, att man eg vet ett jota mer om bröstcancerbehandling än vem som helst bara för att man jobbar inom sjukvården. Det kan t o m finnas besvärliga missuppfattningar som det gäller att försöka identifiera. Jag vet ju med mig själv att om jag skulle drabbas t ex av tarmcancer så skulle jag behöva en mycket grundlig genomgång för att vara med på noterna. .

Jobbig situation att leva med. Jag tänker att du tänker rätt. Och så tänker jag på simning! Och kanske styrketräning för att få upp muskelstyrkan. Om badhuset nu är öppet?

Hej, låt mig svara såhär: Finns det något som på riktigt visar att femanelle minskar risken för benskörhet? Det känner jag min mycket osäker på. Finns det på samma sätt något som visar att femanelle ökar risken för återfall efter bröstcancer, skulle inte tro det heller. Man måste alltså hitta ett annat underlag för sitt beslut hur man ska göra. Det finns studier som visar att hormonbehandling med östrogen eller östrogen och progesteron ökar risken för allvarliga återfall. Om Femanelle hjälper mot vallningar så kan man anta att det finns aktiva fytoöstrogener (östrogenliknande växtämnen) i femanelle, och i så fall bör man nog i första hand vara försiktig. Ett litet utvattnat svar alltså. Men kanske vore det synd att sätta din utmärkta prognos på spel för en medicin där man kan undra om den verkligen kan göra skillnad vad gäller beskörhet.

Hej, kloka funderingar. Förekomsten av lymfödem har visserligen minskat, men samtidigt anger kring hälften av kvinnor besvär med armen efter axillutrymning, även utan att det finns en mätbar svullnad. Jag vet inte hur många sjuka lymfkörtlar du hade, och det vore avgörande för att kunna bedöma nyttan av strålbehandling. Det är en mycket omdebatterad fråga huruvida man ska ge strålning mot lymfkörtelregionerna ifall man hittade 1-3 sjuka lymfkörtlar. Hittade man fler än så är evidensen rätt entydig för strålbehandling. Hittade man bara 1-3 kan tilläggsvärdet definitivt diskuteras. Det finns inte väldigt mycket evidens i denna fråga, men t ex AMAROS-studien (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25439688/) visade att det gick lika bra för patienter som bara strålade armhålan efter borttagning av 1-2 sjuka portvaktskörtlar som efter utrymning av lymfkörtlarna (fast utan strålning mot armhålan). Lymfödem var betydligt vanligare efter kirurgi än efter strålning. I Sverige har man inte riktigt anammat dessa forskningsresultat (än), men man öppnar upp för att strålbehandla patienter med sjuka portvaktskörtlar istället för att utrymma armhålan - så om du passar in i den gruppen som i AMAROS så kan du möjligtvis diskutera med din onkolog huruvida man i ditt fall kan avstå strålning som i den studien. Fråga efter evidens och statistik på riskminskning i ditt fall så kan du bättre värdera läget och komma fram till ett beslut!

Hej, klåda utan fler symtom och under så pass lång tid bör inte kunna vara inflammatorisk bröstcancer: då skulle du se hudrodnad, apelsinhud, ofta svullnad eller förhårdnad, och även knölar i bröstet och/eller armhålan. Klådan utan rodnad och utan någon "utveckling" (dvs utan att något symtom tillkommer) låter mer som om du borde kunna söka dig till en hudläkare. Har du däremot förtjockad och/eller röd (apelsin)hud bör man ta en biopsi även om man inte ser något på mammografi.

Hej, vanligtvis är sådana känslor och förnimmelser hormonell aktivitet och sällan något sjukligt. Din husläkare kan beställa mammografi själv på de flesta orter, men annars kan ett bröstcentrum hjälpa dig vidare.

Hej! Det är bra att du inte oroar dig, eftersom bröstcancer i din ålder nästan inte förekommer alls. Däremot är ju bindvävsknölar (fibroadenom) rätt vanliga och känns lite så som du beskriver. Även om dem inte är farliga brukar man rekommendera att man får en undersökning (i din ålder vanligtvis ultraljud) och provtagning för att sätta en diagnos.

Hej! Ömheten kan mycket väl ha med klimakteriet att göra eftersom du samtidigt känna andra symtom. Att mammografin var fin styrker detta. Men: man ska inte bara ignorera det ömma område men i stället ha koll på det (och brösten generellt så klart). För om det ändå skulle utvecklas en knöl där behöver du ju söka vård.