Hej! Med det lilla du vet hittills behöver du inte vara orolig (lättare sagt än gjort, jag vet): det låter som om man har hittat en oklar förändring (ingen klar cancer!) och ville ta ett prov för att kunna avfärda den. Det är normalt att man då träffar en kirurg för att få svaret. Det kan ändå mycket väl vara en godartad förändring, oavsett vätska eller inte! Fråga 2 tänker jag behöver du inte grubbla på i det här läget då det likväl kan vara något helt ofarligt, men nej, oftast opererar man inte bort bröstet vid bröstcancer, och cellgifter får man heller inte automatiskt.

Hej! Har du haft mycket problem med mjölkstockningar i ett visst område så är det inte ovanligt att du känner stickningar och ont; vävnaden håller nog fortfarande på att lugna ner sig och läka, och lymfsystemet ser till att det "rensas upp" igen. Känner du ingen knöl i området tycker jag du kan avvakta och försöka med varm massage. Annars hör av dig till din barnmorska eller bröstmottagning, självklart!

Hej! Oftast gör man en kompletterande MR bara i specifika fall, t ex om tumören har lobulärt växtsätt (en typ av tumör), om den har flera härdar, om den var svårupptäckt, eller om det finns oklarheter eller diskrepans mellan mammografi och klinisk undersökning eller ultraljud. MR bidrar till att kartlägga tumören bättre inför operation, men visst finns det en viss risk (det finns inga siffror på den risken så vitt jag vet) att man hittar nya förändringar som man behöver ta prov på - godartade som misstänkta. Men då är du i alla fall mycket väl undersökt!

Hej, det låter faktiskt som nervsmärta, men oklart varför du får det så länge efter operationen. Jag tycker du bör kontakta din onkolog och/eller din plastikkirurg. Om det bekräftas vara smärtor från vävnadsnerver ("neuropatisk smärta") så kan de behöva remittera dig till en smärtklinik.

Hej, stickningarna i bröstet skulle jag säga är vanliga. Om du fått ihållande värk i ryggen som besvärat dig mer än två veckor skulle jag förslå att en läkare får bedöma den saken. Hör av dig till din bröstcancerenhet.

Hej Jag gör en liten ordlista: Kraniell betyder den del som vätter uppåt, åt huvudet till (samma ord som kranium, skalle förstås). Alltså övre delen av bröstet. Patologisk betyder att körteln har ett utseende som inte är normalt. Patologisk betyder ju sjuklig egentligen. Det skulle kunna bero på att den har spridning av cancern i sig. Och jag skulle tro att det i detta fallet ffa är storleken man reagerar på, men det finns andra tecken som ultraljudsdoktorn tittar på också. Man kan inte slutgiltigt säga att den har spridning med mindre än att man tar ett prov på den eller på annat sätt undersöker körteln i mikroskop. Det finns andra orsaken än bröstcancer till att körtlar är förstorade. Mikropapillär är en typ av bröstcancer som man skiljer ut genom att granska den i mikroskop, det är en form av duktal cancer och har i sig inte någon betydelse för prognos eller val av behandling. NHG betyder "Nottingham histologisk grad vilket är ett sätt (som utvecklats av patologläkare i Nottingham) att gradera aggressiviteten hos tumören. Metoden tar hänsyn till delningshastighet och hur avvikande cellernas växtsätt är från normala brötceller. DCIS är ett förstadium till cancer skulle man på sätt och vis kunna säga, som nästan alltid förekommer tillsammans med en cancer, och ibland förekommer ensamt. Att den har grad tre stämmer överens med att cancern har grad tre. Det är en liknande gradering som NHG, men som avser DCIS. Det har i detta fall ingen större betydelse för hur du ska behandlas. ER = estorgene receptor = östrogenreceptor, d v s mottagarmolekyler, eller "nyckelhålsmolekyler" för östrogen. I ditt fall har 95 % av cellerna sådana receptorer i sig (=östrogenreceptorpositiv), vilket gör att tumören ska uppfattas som hormonkänslig och talar om för oss att du kommer att erhålla hormonell behandling. PR är på samma sätt progesteronreceptor, det är en receptor som är litet mindre viktig än östrogenreceptorn, 0 % eller 10 % betyder att den är progesteronreceptorpositiv. Detta kan läggas i vågskålen för att det kan vara lämpligt att erbjuda cytostatikabehandling. Ki67 mäter andelen celler som är i delningsfas. 50-60 % är ett högt värde, och strängt taget ger det samma information som NHG 3. Det blir inte värre av att båda är positiva, man ska mer se det som att man tittar på samma sak med två olika glasögon. Prognosen får du ta med din doktor, man måste veta hur det förhåller sig med lymfkörtlarna i armhålan för att kunna ge ett bra svar. Din ålder spelar även roll. Det skulle inte vara en överraskning ifall du kommer att rekommenderas cytostatika som led i din behandling.

Hej, det är inte så att det är ett ökande problem med endokrin resistens, på det sätt som man ser i fråga om antibiotika. Däremot får vi mer om mer kunskap om saken med pågående forskning. Det, liksom identifikation av specifika mutationer som talar för känslighet för specifika läkemedel kommer också att få betydelse för hur vi väljer behandling i en inte helt avlägsna framtiden. Först i tur står mutation i tumören i en gen som heter PI3K och som har effekt vid spridd eller lokalt avancerad östrogenreceptorpositiv bröstcancer med progress på först linjens hormonella terapi. Dessa fall hoppas vi snart kunna behandla med ett specifikt läkemedel (Alpelisib) som nyligen fått ett positivt utlåtande av det europeiska läkemedelsverket.

Personal får vid enstaka tillfällen ta emot gåvor som inte har något egentligt ekonomiskt värde. Däremot får vårdpersonal aldrig ta emot kontanter eller något som kan omsättas i pengar oavsett värd. Att överlämna en gåva i form av fikabröd, tårta, blombukett, frukt, chokladask eller enklare present är tillåtet. Till gåva räknas även present- eller blomstercheck under förutsättning att denna inte kan lösas in mot kontanter. En exakt gräns förnär en gåva med hänsyn till sitt värde skall betraktas som otillbörlig finns inte, men högst 200 kr kan tjäna som ett riktmärke. Här som så ofta i livet gäller ju att det är tanken som räknas. Vårdpersonal brukar bli glada för att uppskattning oavsett värdet av gåvan. Motsvarande bedömning gäller om en personalgrupp får en gåva dvs. den får motsvara ett belopp om högst 200 kronor per anställd. Även här gäller att det aldrig är tillåtet att ta emot kontanter.

Tyvärr är det inte ovanligt att sexlusten försvinner helt eller delvis i samband med en bröstcancerdiagnos. Diagnosen i sig, den kirurgiska behandlingen, cytostatikabehandlingen och de hormonella behandlingarna var för sig och tillsammans kan bidra till detta. I många fall går det att få tillbaka lusten även under en pågående hormonell behandling. Det låter lovande att du har en förstående man, för ett bra sätt att försöka få tillbaka lusten är att försiktigt och utan press pröva sig fram till vad som känns bra. Det är viktigt att man aldrig utsätter sig för något som känns obehagligt eller gör ont. Vid problem med sköra och torra slemhinnor så finns det idag hjälp att få. Så om detta är/blir ett problem så kan man ta upp detta med sin onkolog/gynekolog. Många kvinnor upplever en förbättring av sexlusten när man slutar med den antihormonella behandlingen men tyvärr inte alla. De är som regel bättre att långsamt pröva sig fram för att hitta sätt att få tillbaka lusten än att vänta ut behandlingen. Jag rekommenderar dig och din man att ni läser broschyren ”Ta hand om din lust” som är kan rekvireras från Bröstcancerförbundet (https://bro.reklamlogistik.se/sv/informationsmaterial/broschyr-ta-hand-om-din-lust.html

Hej Ulla-Britt, tyvärr kan man inte räkna med att kroppen fixar detta. Jag uppfattar inte att det är någon direkt kollision mellan medicinerna troligen är bara det den gamla vanliga "östrogenbristen" som förklarar dina besvär. PÅ Sahlgrenska tror jag att det är bröstcentrum duska vända dig till för att diskutera vad som kan göras för att lindra dina besvär: https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-5/kirurgi-sahlgrenska/enheter/brostcentrum/