Visar 10 av 6183 träffar

Fatique hjärntrötthet

2020-10-20
hHej! Jag har att en botande behandling av HER 2 possitvbröstcanser. Cellgifter, herseptin och strålning. Jag blir inte av med min hjärntrötthet och fattige. Har fått jobb och fått säga upp mig på grund av att jag inte orka, jag kläms jag vill så gärna orka och klara mig. Så fort jag får press på mig så blir det mycket sämre. Sitter nu i en knivig situation hur resonera ni läkare kring detta kan man få hjälp att få intyg på att man har blivit drabbad. Jag vill jobba med klarar inte stressen och pressen längre, så tråkigt. Med vänlig hälsningar,Camilla
Visa svar
Svar:
Jag tänker att du behöver hjälp med din rehabilitering. Det är väldigt tydligt att olika personer drabbas olika hårt av den typ av biverkningar du anger. Det är viktigt att du får hjälp och en kompetent bedömning. Den hjälp du ska få måste anpassas till dina behov. Jag vet inte hur rehabiliteringen är organiserad där du kommer ifrån, du måste vända tillbaka till din onkologenhet och be dem att hitta rätt!
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fatique hjärntrötthet

Cellgift

2020-10-20
Jag har precis avslutat min cellgifts behandling. 6 gånger. Det jag inte förstår är att jag ska ha Trastuzumab 17 gånger var tredje vecka. Jag trodde cellgiftet dödade alla celler i kroppen. Men så är det tydligen inte. Blir man aldrig av med sin cancer. Just nu snurrar det bara runt i huvudet. Hur lång tid kan det ta för en östrogencell att växa och söka näring ? Ska även äta Letrozol. Hoppas jag kan få en förklaring
Visa svar
Svar:
Hej, jodå man kan visst bli av med sin cancer! De flesta blir faktiskt det, antingen genom sin operation, eller som ett resultat av den medicinska behandlingen. Såhär tänker jag. Om du först blivit opererad för en HER2-positiv och hormonkänslig bröstcancer är du frisk. Men det finns också en risk för allvarligt återfall, som kan vara större eller mindre t ex beroende på ifall det fanns spridning till lymfkörtlar eller inte. Den risken kan man minska genom att ge olika typer av onkologisk behandling såsom cytostatika, trastuzumab, hormoner, bisfosfonat och strålning. Man väljer behandling beroende på hur tumören såg ut. Jag tänker att man kan göra en liknelse med högt blodtryck. Den som har högt blodtryck är frisk men har en risk att drabbas av t ex stroke och hjärtinfarkt. Alla med högt blodtryck får inte stroke eller hjärtinfarkt (de flesta får det inte), och andelen som gör det minskar ifall man tar blodtrycksmedicin som sänker blodtrycket. Det är på liknande sätt med t ex cytostatika eller trastuzumab. Klart färre drabbas av återfall om man tar sådan behandling jämfört med om man inte gör det. Tyvärr är inte medicinen perfekt. Några drabbas ändå av återfall och många får biverkningar. Om man lägger ihop plus ( de som blir botade) och minus (de som inte blir botade trots behandlingen och konsekvenserna av biverkningar) av behandlingen får man ändå säga att summan hamnar på plus eftersom en andel av de som fick behandlingen på så vis blir friska.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Cellgift

Insjuknandeålder vs risk för återfall

2020-10-19
Finns det någon sådan statistik, eller är det irrelevant? Behöver kanske justera en och annan plan..
Visa svar
Svar:
Det är ffa tumöregenskaperna som bestämmer prognosen. Vissa aggressiva tumöregenskaper är vanligare hos yngre. Det finns de som menar att åldern är en nackdel i sig (om man är riktigt ung eller gammal).
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Insjuknandeålder vs risk för återfall

Lobulär invasiv stadie II - prognos

2020-10-19
Hej, Min mamma på 70 har nyligen fått sin cancerdiagnos, en lobulär invasiv tumör på 44 mm samt en cancer på 18 mm i lymfkörteln, datortomografin visar inte på ytterligare spridning till kroppen. Läkaren sa att cancern är 100 % ER/PR och Ki67 är 38% och stadie II. Hon erbjöds två olika behandlingsalternativ: (1) Mastektomi direkt och sen cytostatika eller (2) cytostatika först för att se om tumören krymper och sedan mastektomi (eller delvis operation). Vi valde alternativ 2 då vi tänker att det är bra att mota cancern direkt och se hur den reagerar. Vi vet ju inte vad som är mest fördelaktigt och överläkaren (kirurg) lät oss bestämma. Men efter vårt val var han väldigt bekräftande. Jag frågade om prognos och då sa han att den bästa prognosen får man om man lyckas krympa cancern, vilket inte säger jättemycket då vi inte vet prognoserna för det heller. Har förstått att kombinationen lobulär och invasiv är ovanlig så svårt att hitta information på nätet. Läkaren sa dock att vi inte skulle vara alltför oroliga då det "inte är en mycket aggressiv cancer". Men vad är egentligen prognoserna för den här typen av cancer? Och gör vi rätt i att börja med cystostatika?
Visa svar
Svar:
Jag tänker att detta är en sådan bra situation där man kan göra rätt på flera olika sätt. I alla fall på de två som ni erbjudits, och jag tror inte att man kan säga vilket som leder till bäst prognos, jag tror faktiskt den blir exakt samma. Men, om man opererar direkt kan det vara så att man inte kommer undan med mindre än en mastektomi och axillutrymning, där man vid preoperativ behandling eventuellt under goda omständigheter (god respons) skulle kunna klara sig med ett bröstbevarande ingrepp. Vilket ju har fördelen att din mor slipper hålla på med en bröstprotes. Det är svårt att ge en exakt prognos eftersom vi inte vet hur många körtlar i armhåla som är sjuka, det ser ut som en, men det kan faktiskt vara betydligt fler. Prognosen präglas till viss del av det faktum att man som 70-åring riskerar att råka ut för annat elände än bröstcancer. Åldern tar ut sin rätt. Jag vågar mig inte på en siffra, för den kommer att vara felaktig mest sannolikt. Trots det jag skrev om åldern finns en bra chans att den förebyggande behandlingen tillsammans med operationen ska kunna hantera dn mors cancer.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Lobulär invasiv stadie II - prognos

verkan av Caelyx

2020-10-18
Finns det någon erfarenhet om hur lång tid en behandling med Caelyx (Dox-peg) tar på sig för att ge någon uppfattbar verkan? (har metastaserad hormonell bröstcancer) Är det så att det kan ta många behandlingar? Har uppfattat det som att Caelyx är en cytostatika som ”ligger och puttrar” hela tiden mellan behandlingstillfällena. är tacksam för tidigare svar fr Niklas Loman - men vill gärna ha ett förtydligande på ovan. vänlig hälsning Maria
Visa svar
Svar:
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
verkan av Caelyx

CA15-3 markören

2020-10-18
Går det att säga något om hur snabb/långsam CA15-3 är på att återspegla vad som sker i kroppen vad gäller cancerns förlopp? är tacksam för tidigare svar fr Niklas Loman - men vill gärna ha ett förtydligande på ovan. vänlig hälsning Maria
Visa svar
Svar:
Jag kan inte bättre än jag redan svarat.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
CA15-3 markören

Tamoxifen och migrän

2020-10-17
Hej Jag behandlas nu med hormonellbehandling och skall vara ”klar” 2025. Jag fick tidigare Zoledronsyra, Zoladexinjektioner var tredje månad i tre år samt Exemestan dagligen. Jag bytte Exemestan mot Tamoxifen i april i år Pga biverkningar (diarréer muskelvärk...). Innan jag blev sjuk 2015 (op, cytostatika o strålning) så hade jag problem med migrän flera gånger i månaden. När allt detta startade kom den mycket sällan. Nu är den tillbaka igen. Minst två -tre gånger i veckan. Jag har inte gjort någon förändring i livet, förutom till det bättre, gått ner 20% i arbetstid. Sömnen har dock blivit sämre. Kan detta bero på Tamoxifen?
Visa svar
Svar:
Hej, det jobbigt med migrän tänker jag. Huvudvärk står på den långa listan över biverkningar av tamoxifen, vilket inte tvunget måste betyda att det är orsaken till din migrän. Andra orsaker måste kanske uteslutas. Sättet att ta reda på ifall det är tamoxifen är att ta bort tamoxifen ett tag (två månader t ex) och sedan sätta dit det igen. Försvinner migränen då och kommer tillbaka vid återinsättning skulle jag vara benägen att skylla på tamoxifen. Men. Man vill ju också att du ska kunna ta din behandling. Och om zoladex och exemestan var värre skulle jag i första hand satsa på att försöka hantera migränen på allra bästa sätt. Kanske med hjälp av en specialintresserad neurolog.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tamoxifen och migrän

svårt att svälja vid strålning

2020-10-17
Hej, Jag har fått problem med att svälja under min strålning för bröstcancer. Strålningen sker i över axillen, då det fanns en lymfa av 19 med cancerceller i. Efter 11 av 15 ggr har strålningar påverkat min förmåga att svälja. Har väldigt ont vid sväljning. Jag har fått rådet att krossa en Alvedon och blanda den med grädde och svälja ca 30 min innan jag ska äta. Funkar så där. Emellanåt blir det bara flytande föda. Nu till min fråga, kan dessa problem kvarstå efter strålningen slut? Är det en strålningsskada eller en biverkning?
Visa svar
Svar:
Det är troligen en biverkning. Det kan vara så att en liten del av matstrupen kommit med i det fält som du får framifrån och bakifrån mot området över nyckelbenet, fossa suplaclavicularis. Det kan leda till en övergående strålreaktion i matstrupen. Det går över efteråt och leder inte till någon skada.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
svårt att svälja vid strålning

CA15-3 och Caelyx

2020-10-17
Har (vad jag vet) hormonreceptiv bc. gått in i ny behandling nu: Caelyx (Dox-peg). har fått den vid två tillfällen - men cancermarkören CA15-3 fortsätter starkt öka. är rädd att min cancer har muterat/att behandlingen inte har nån verkan. Undrar om det kan behövas många behandlingar med Caelyx för att den ska ha någon god inverkan? Får den en gång i månaden. Undrar om CA15-3 snabbt återspeglar vad som sker i kroppen? Hur känslig är den markören? Jag tror att CA15-3 är en giltig markör för mig - för den har stigit med över 150% sen i april - medans det tog två DTM för att se att metastasering har ökat i levern och även tillkommit i lungsäcken. Alltså tror jag att den är mer "att lita på".
Visa svar
Svar:
Hej Internationella guidelines är tydliga med att man inte ska tolka effekt av behandlingen endast med ca15-3. Ca15-3 måste tolkas tillsammans med utfall på röntgen och klinisk undersökning/bedömning. Jag gissar att du ska genomgå en röntgenundersökning inom kort. Du måste ge dig till tåls tills man kan bedöma även den. Det händer att man ser att en patient mår prima och har en helt stabil bild på röntgen. De fallen är alltid litet knepiga, men Ca15-3 rekommenderas inte ensamt fälla avgörandet. Det är ju såklart mer betryggande om värdet sjunker, så jag kan förstå din oro. Om du i övrigt mår väl hade jag sett till att få en rtg efter behandling nr tre.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
CA15-3 och Caelyx

En halv Letrozol

2020-10-17
Har blivit ordinerad en halv Letrzol i ett par veckor och sedan ta en hel pga att jag haft mycket biverkningar av både Tamoxife och Exemestan.. Det är ju svårt att ta en halv tablett då det inte finns någon skåra. Tack på förhand.
Visa svar
Svar:
Ja, det är ett litet okonventionellt råd som jag uppfattar syftar till att möjliggöra för dig att ta den homonella behandlingen. Det är inte tänkt att man ska dela dem. Och jag tror inte man vet så mycket om effekten vid andra doser än 2,5 mg. Rekommendationen måste vara att du ska landa på en tablett om dagen, man kanske kunde ta en tablett var annan dag till att börja med istället för att äta "smulor"?
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
En halv Letrozol

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss