Hej, det vanligaste är en mjölkstockning eller inflammation. Du kan visa upp eller beskriva (via telefon) det för barnmorskan, de är väldigt duktiga på sådant!

Hej, det låter bra: komplett remission avser i detta fall att all invasiv bröstcancer är bortbehandlad, det är toppen. Förstadium (duktal cancer in situ = DCIS) fanns kvar: Detta är väldigt vanligt eftersom förstadium inte förväntas svara bra på någon cellgiftsbehandling, då cellerna i det inte delar sig snabbt. Din efterbehandling låter korrekt.

Neuropati är en sk kumulativ biverkning, till skillnad från t ex påverkan på de vita blodkropparna som är en akut biverkning. I det senare fallet får man en påverkan på bildningen av nya vita blodkroppar i benmärgen i samband med behandling som sedan syns som en nedgång i värdena i blodet efter ca 14 dagar, varefter antalet vita återgår till det normala. Neuropati funkar annorlunda, det är mer som om kroppen "minns" varje dos medicin som man gett och så småningom när man fått en viss sammanlagd dos märker man av symtom som beror på att nerverna fått en påverkan till följd av att nervernas inre "skelett" skadas av behandlingen. Nervernas förmåga att läka denna skada är mycket lägre än möjligheten för blodbildningen att återhämta sig, därför kvarstår i princip besvären även efter det att man avslutat behandlingen. I praktiken upplever jag dock att det ändå finns en viss läkningsförmåga som gör att det kan bli litet bättre med tiden, och besvären kan t o m försvinna så att man inte märker dem om de inte hunnit bli för uttalade. Men det tar ganska lång tid, räkna med månader till något år. Det viktiga är att man håller koll och inte fortsätter med behandling som leder till neuropati (t ex paklitaxel) om besvären börjar bli alltför påtagliga.

Hej, den oro du beskriver upplever jag att du delar med många. Det viktigaste är att du fått en bra behandling och att du nu är frisk efter bröstcancer. Det är behandlingen som påverkar hur stor risken för återfall är. För naturligtvis finns det en risk för återfall, som dock kommer att sjunka tydligt när det gått 3 år efter din diagnos av trippelnegativ bröstcancer, du är väl ungefär halvvägs dit, gissar att diagnosen ställdes i slutet av 2018, eller början av 2019. Hur ska man följa upp? Mammografi är viktigt för att upptäcka om det skulle uppstå en ny bröstcancer, det är samma sak efter bröstcancer som för de som inte tidigare haft bröstcancer. Men när ska man röntga kroppen? Det finns idag ingen kunskap som talar om för oss att utfallet på sikt blir fördelaktigt för den minoritet av patienter som drabbas av ett allvarligt återfall om man hittar återfallet på röntgen istället för när man upptäcker det på annat sätt. Detta är orsaken till att man inte rutinmässigt beställer t ex CT-undersökningar under uppföljningsfasen vid vissa tidpunkter. Man ska komma ihåg att det inte är så att det saknar biverkningar att utföra t ex en CT-undersökning. Men detta innebär förstås inte att man inte ska röntga alls. Om man har symtom eller besvär som skulle kunna tyda på återfall ska man förstås ta reda på vad besvären beror på, då är det ofta lämpligt att genomföra en röntgenundersökning som ett led i utredningen. Det är också lämpligt att genomföra en sådan undersökning t ex inför ett större kirurgiskt ingrepp, t ex om man ska göra en rekonstruktion.

Hej, det låter inte farligt i den bemärkelsen att det skulle vara något elakartat. Under bröstvårtan samlar sig ibland lite gånginnehåll och stoppar till det så det blir ömt, som en inflammation. Om det kommer någon klar eller blodig vätska från bröstvårtan däremot bör du söka, annars kan du avvakta lite och se om det hela går över av sig självt.

Hej, det låter tyvärr som ganska typiska strålbiverkningar i kombination med ärrbildningar i bröstet. Du kan försöka massera bröstet (se till att lymfan kan få hjälp att ta sig mot armhålan) och testa om värme eller kyla lindrar. Om bröstet däremot är rött och svullet och påtagligt varmt bör du kontakta din läkare. Annars brukar liknande besvär kunna hålla i sig ett tag (månader), men blir oftast mindre med tiden.

Hej, imponerande hur du har hållit igång, grattis! Jag tänker att gym i Stockholm kan se väldigt olika ut, och att det också kan spela roll när på dygnet man vistas där. Eller prova ett av de många fina utegym? Jag skulle tro att det är bra att dels checka av med dina behandlande läkare (efter en mastektomi brukar man få råd kring fysisk aktivitet), dels att kolla med tillgängliga gym när man kan bäst undvika folk och vilka hygienrutiner de har. Lycka till!

Hej, om bröstet är allmänt knöligare men inte uppvisar någon specifik knöl låter det inte alarmerande. Om det blir en påtaglig svullnad och/eller rodnad, eller också tydliga knölar är det bra att söka vård.

Svår fråga. Jag tänker att man måste uppfatta att man tillhör en riskgrupp som cancerpatient under behandling. Men även om det är så så uppfattar jag inte att det innebär att man är lika känslig hela tiden. Skulle du bli sjuk i covid får man förstås pausa med behandlingen för att undvika att sätta ner immunförsvaret och exponera dig för risken att covid ska ställa till med stort elände. Jag uppfattar att många är sjuka ett par tre veckor, och efter det bör man kunna sätta igång igen. Det är klart att det skulle vara olyckligt om du blev sjuk mycket länge som man hör att somliga råkat ut för, det skulle skjuta upp behandlingen och kanske förhindra att den kan genomföras som tänkt. LÅt oss hoppas att det inte blir så, och det är väl strängt taget det din fråga handlar om. Rekommendationen måste vara att du bör hålla dig på din kant i relation till dem utanför familjen, så som 70+arna lever. Men sambon? Jag vet verkligen inte. Ni får känna efter vad som fungerar tänker jag. Skulle han bli sjuk vore det förstås bra om ni kunde sära på er. Om han inte är sjuk skulle jag tycka det var svårt att tänka mig att isolera mig från min fru i motsvarande situation (att den ena flyttar ut tillfälligt). Ni kanske kan sova i olika sovrum? Riktigt svår fråga, som jag inte kan ge ett generellt svar på.

Tack Anna, ingen orsak, jag förstod det.