Hej, stickningarna i bröstet skulle jag säga är vanliga. Om du fått ihållande värk i ryggen som besvärat dig mer än två veckor skulle jag förslå att en läkare får bedöma den saken. Hör av dig till din bröstcancerenhet.

Hej Jag gör en liten ordlista: Kraniell betyder den del som vätter uppåt, åt huvudet till (samma ord som kranium, skalle förstås). Alltså övre delen av bröstet. Patologisk betyder att körteln har ett utseende som inte är normalt. Patologisk betyder ju sjuklig egentligen. Det skulle kunna bero på att den har spridning av cancern i sig. Och jag skulle tro att det i detta fallet ffa är storleken man reagerar på, men det finns andra tecken som ultraljudsdoktorn tittar på också. Man kan inte slutgiltigt säga att den har spridning med mindre än att man tar ett prov på den eller på annat sätt undersöker körteln i mikroskop. Det finns andra orsaken än bröstcancer till att körtlar är förstorade. Mikropapillär är en typ av bröstcancer som man skiljer ut genom att granska den i mikroskop, det är en form av duktal cancer och har i sig inte någon betydelse för prognos eller val av behandling. NHG betyder "Nottingham histologisk grad vilket är ett sätt (som utvecklats av patologläkare i Nottingham) att gradera aggressiviteten hos tumören. Metoden tar hänsyn till delningshastighet och hur avvikande cellernas växtsätt är från normala brötceller. DCIS är ett förstadium till cancer skulle man på sätt och vis kunna säga, som nästan alltid förekommer tillsammans med en cancer, och ibland förekommer ensamt. Att den har grad tre stämmer överens med att cancern har grad tre. Det är en liknande gradering som NHG, men som avser DCIS. Det har i detta fall ingen större betydelse för hur du ska behandlas. ER = estorgene receptor = östrogenreceptor, d v s mottagarmolekyler, eller "nyckelhålsmolekyler" för östrogen. I ditt fall har 95 % av cellerna sådana receptorer i sig (=östrogenreceptorpositiv), vilket gör att tumören ska uppfattas som hormonkänslig och talar om för oss att du kommer att erhålla hormonell behandling. PR är på samma sätt progesteronreceptor, det är en receptor som är litet mindre viktig än östrogenreceptorn, 0 % eller 10 % betyder att den är progesteronreceptorpositiv. Detta kan läggas i vågskålen för att det kan vara lämpligt att erbjuda cytostatikabehandling. Ki67 mäter andelen celler som är i delningsfas. 50-60 % är ett högt värde, och strängt taget ger det samma information som NHG 3. Det blir inte värre av att båda är positiva, man ska mer se det som att man tittar på samma sak med två olika glasögon. Prognosen får du ta med din doktor, man måste veta hur det förhåller sig med lymfkörtlarna i armhålan för att kunna ge ett bra svar. Din ålder spelar även roll. Det skulle inte vara en överraskning ifall du kommer att rekommenderas cytostatika som led i din behandling.

Hej, det är inte så att det är ett ökande problem med endokrin resistens, på det sätt som man ser i fråga om antibiotika. Däremot får vi mer om mer kunskap om saken med pågående forskning. Det, liksom identifikation av specifika mutationer som talar för känslighet för specifika läkemedel kommer också att få betydelse för hur vi väljer behandling i en inte helt avlägsna framtiden. Först i tur står mutation i tumören i en gen som heter PI3K och som har effekt vid spridd eller lokalt avancerad östrogenreceptorpositiv bröstcancer med progress på först linjens hormonella terapi. Dessa fall hoppas vi snart kunna behandla med ett specifikt läkemedel (Alpelisib) som nyligen fått ett positivt utlåtande av det europeiska läkemedelsverket.

Personal får vid enstaka tillfällen ta emot gåvor som inte har något egentligt ekonomiskt värde. Däremot får vårdpersonal aldrig ta emot kontanter eller något som kan omsättas i pengar oavsett värd. Att överlämna en gåva i form av fikabröd, tårta, blombukett, frukt, chokladask eller enklare present är tillåtet. Till gåva räknas även present- eller blomstercheck under förutsättning att denna inte kan lösas in mot kontanter. En exakt gräns förnär en gåva med hänsyn till sitt värde skall betraktas som otillbörlig finns inte, men högst 200 kr kan tjäna som ett riktmärke. Här som så ofta i livet gäller ju att det är tanken som räknas. Vårdpersonal brukar bli glada för att uppskattning oavsett värdet av gåvan. Motsvarande bedömning gäller om en personalgrupp får en gåva dvs. den får motsvara ett belopp om högst 200 kronor per anställd. Även här gäller att det aldrig är tillåtet att ta emot kontanter.

Tyvärr är det inte ovanligt att sexlusten försvinner helt eller delvis i samband med en bröstcancerdiagnos. Diagnosen i sig, den kirurgiska behandlingen, cytostatikabehandlingen och de hormonella behandlingarna var för sig och tillsammans kan bidra till detta. I många fall går det att få tillbaka lusten även under en pågående hormonell behandling. Det låter lovande att du har en förstående man, för ett bra sätt att försöka få tillbaka lusten är att försiktigt och utan press pröva sig fram till vad som känns bra. Det är viktigt att man aldrig utsätter sig för något som känns obehagligt eller gör ont. Vid problem med sköra och torra slemhinnor så finns det idag hjälp att få. Så om detta är/blir ett problem så kan man ta upp detta med sin onkolog/gynekolog. Många kvinnor upplever en förbättring av sexlusten när man slutar med den antihormonella behandlingen men tyvärr inte alla. De är som regel bättre att långsamt pröva sig fram för att hitta sätt att få tillbaka lusten än att vänta ut behandlingen. Jag rekommenderar dig och din man att ni läser broschyren ”Ta hand om din lust” som är kan rekvireras från Bröstcancerförbundet (https://bro.reklamlogistik.se/sv/informationsmaterial/broschyr-ta-hand-om-din-lust.html

Hej Ulla-Britt, tyvärr kan man inte räkna med att kroppen fixar detta. Jag uppfattar inte att det är någon direkt kollision mellan medicinerna troligen är bara det den gamla vanliga "östrogenbristen" som förklarar dina besvär. PÅ Sahlgrenska tror jag att det är bröstcentrum duska vända dig till för att diskutera vad som kan göras för att lindra dina besvär: https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-5/kirurgi-sahlgrenska/enheter/brostcentrum/

Hej Irca, det är inge problem att få den knölen undersökt. Har aldrig varit med om att en cysta spruckit vid mammografi. Det är förstås mycket viktigt att du får den nya knutan ordentligt utredd! Man kan inte utgå från att det är en cysta bara för att du hade det på den andra sidan. Ring till 1177 och ta reda på hur du kommer till i din region.

Hej Evaman, de besvär du beskriver är vanliga och jag blir inte speciellt orolig, mer än för att det är tradigt för dig att gå och ha ont. Jag tänker att du kommer ha ett läkarbesök inom kort ett år efter diagnos, det är bra. Det bästa vore troligen även att du får en bedömning och hjälp av en sjukgymnast. Det kan du få via din vårdcentral.

Hej, jag tror inte att dessa preparat påverkar den hormonella balansen eller effekten av Letrozol.

Hej Lena, det är alltid svårt att göra förutsägelser om framtiden, så det vågar jag mig inte på, men så mycket kan jag säga att trötthet under strålningen är vanligt och övergående. Kom ihåg att orsakerna till trötthet kan vara väldigt många. Det spelar förstås stor roll vad som är den direkta orsaken, men samtidigt är det så att man i de flesta fall inte riktigt kan exakt förklara vad som är den utlösande orsaken. Personligen tror jag inte i första hand att strålningen i sig är den vanligaste orsaken till tröttheten, utan att det mer handlar om den situation man befinner sig i som leder till trötthet. Rådet är att finna balans mellan aktivitet och vila, och att beväpna sig med ett mått av tålamod. Vallningarna är ett resultat av "östrogenbrist", där Anastrozol sänker nivån i botten, vilket är gynnsamt för att förebygga återfall efter bröstcancer, men också det som leder till besvär. Du skriver inte om du före bröstcancern var menstruerade, i i så fall är det inte helt säkert att anastrozolen är den största boven, det kan vara så att det faktum att äggstockarna förlorat sin hormonproduktion är den huvudsakliga orsaken till vallningarna. Hur intensiva dessa besvär är och hur långe de håller i sig är mycket olika, så inte heller där kan jag ge en riktig prognos. Det kan dock bli bättre om man har litet tur, och har man inte den turen finns det knep man kan försöka för att lindra besvären. Om det är så besvärligt att du funderar på att avbryta din behandling, vill jag starkt anbefalla dig att kontakta din bröstkirurgiska eller onkologiska enhet innan så man får möjlighet att fundera på vilka mått och steg man kan vidta för att underlätta för dig att fullfölja behandlingen först!