Låt mig fundera på flyttfrågan litet. Om du skulle få besvär som talar för att du skulle kunna ha drabbats av Covid-smittan så bör du pausa med kisqali, men inte letrozol. I början är det svårt att veta hur en luftvägsinfektion utvecklar sig, men går det över på ett par dagar är det väl antingen inte covid eller en lindrig form och då går det bra att starta igen med tabletterna, och får du en allvarlig virusinfektion måste du förstås göra ett litet längre uppehåll i din Kisqali. Nu har jag funderat, och jag är ganska övertygad om att ifall jag hade varit du, så hade jag flyttat hem till min familj. Niklas

Hej, jag är ledsen, detta forum riktar sig till diagnosen bröstcancer. Vi som svarar har kompetens inom det området, men inte inom andra cancerområden. Du måste vända dig till en annan instans om du har frågor kring osteogent sarkom. Den sjukdomen behandlas vid ortopediska och onkologiska kliniker vid våra universitetssjukhus.

Hej Hedvig, det är möjligt att din hormonersättning har påverkat tumörutvecklingen etc men i det enskilda fallet går det ju inte att slå fast. Viktigt är att du inte fortsätta ta Femanest nu, och provar Letrozol! Allt gott, Jana

De symtom du har kan inte utan vidare skyllas på letrozol, även om det skulle kunna visa sig att medicinen kan bidra. Du måste höra av dig och diskutera med din bröstmottagning eller vårdcentral. Flera av dina besvär skulle kunna vara symtom tydande på nedstämdhet/depression, men inte heller det kan man förstås utgå ifrån utan en seriös bedömning.

Hej, det är tydligt visat att man genom att ge zoledronsyra minskar risken att vara benskör. MEn det främsta skälet till att vi bröstcancerläkare ordinerar medicinen är att man sett att det även minskar risken att drabbas av allvarliga återfall av bröstcancer. MAn har studerat detta i ett flertal studier, där några visar att man påverkar åaterfallen anda visar inte samma sak. Vad man då har gjort är att man gjort en sk. metaanalys där man slagit samman resultaten från alla studier där man använd sk bisfosfonater i syfte att förebygga återfall och såg då sammantaget att man i gruppen postmenopausala patienter (som slutat menstruera), minskar antalet patienter som avlider till följd av bröstcancer. Ca en av 30 som får sådan behandling kan räkna med att bli botad till följd av tillägget av zoledronsyra, men dessutom har flera nytta genom att de får ett starkare skelett och mindre risk att skada skelettet t ex i samband med att man ramlar. Det är alltså knappast zoledronsyrans "fel" att du skadade dig, Tvärtom kan det ha bidragit till att du inte skadade dig värre. Eftersom vi anser att nyttan avseende återfall i bröstcancer är oberoende av om man är benskör från början (som du verkar ha varit) eller inte, beställer man inte en bentäthetsmätning innan man sätter in zoledronsyra. Däremot vill man att tänderna ska vara i gott skick, då det finns en risk att zoledronsyran i sällsynta fall leder till besvärliga biverkningar på tandbenet. De som drabbas av det är i första hand de som har t ex en infektion i en tandrot, vilket man kan ha utan att veta om det. Man vill därför undvika sådant innan man startar behandlingen. Ser man att man behöver dra ut någon tand skall det göras innan man startar behandlingen med zoledronsyra.

Hmm, jag tror i och för sig att en negativ förväntan avseende biverkningar i samband med en behandling kan leda till att man tål medicinen sämre. Men du är ju inte ensam om att beskriva mycket besvärliga biverkningar. Så det är nog som det är, och du känner säkert "rätt". Hur stor är effekten? Ja det beror faktiskt på hur stor risk för återfall du har. Ju större risk för återfall, desto större nytta av medicinen. Det kan finnas alternativ till tamoxifen, men det är klart att man även vid alternativ behandling kan befara biverkningar. Kanske det kan vara värt att prova i alla fall. Du får tala med din doktor.

De flesta, men inte alla cancertumörer syns på mammografi. Även om det är så så bidrar mammografiscreeningen positivt för de flesta. Man får se det som att mammografi bidrar, men löser inte alla problem. Det kan vara lämpligt att tänka efter om detta innebär att man i uppföljningen ska agera på något annat än det gängse. Ultraljud eller tomosyntes?

Hmm, det är inte riktigt en fråga som lämpar sig för detta forum. Har du feber? Känner du dig sjuk? Du bör ha fått ett telefonnummer att vända dig till på jourtid när behandlingsenheten är stängd.

Ju högre Ki67, desto snabbare tillväxt. Men jag kan inte ange det i millimeter i månaden. Ki67 är dessutom svårt då man inte utan vidare kan jämföra värden från olika patologavdelningar. Man delar in värdena i låga, höga och mittimellan (intermediära), du måste höra med din doktor hur ett värde på 20 % ska uttolkas hos dig. Det är dock med all sannolikhet inte ett mycket högt värde.

Hej, detta är förstås Janas specialområde, men då hon är ansvarig för studien väljer jag att svara. Det finns två perspektiv: studiens och patientens. Vi börjar med patientens perspektiv. De regler som gäller för kliniska studier säger att man ska alltid i första hand se till patientens intresse, och att deltagandet i en studie förstås är helt frivilligt. Du kan när som helst ta tillbaka ditt samtycke utan att behöva motivera det på något sätt. Ingen kan heller tvinga dig att genomgå en operation som du inte vill genomgå. Det innebär inte att du ska få sämre behandling. Studiens perspektiv är att det förstås är ett problem om de som sagt att de vill vara med i studien sen inte genomför den behandling som studien styr dem till. Orsaken till att man har sk randomisering är ju att man inte vet vilken strategi som är den bästa, att axillutrymma eller inte. Och man får inte tillförlitliga resultat i en studie om man istället för randomisering låter patienterna eller doktorn välja vilken behandling som ska ges. Ska försöka svara på dina frågor: 1) Du kommer att bli utesluten ur studien såtillvida att du inte kommer att bidra till att svara på den fråga som studien ställer. Du kan sannolikt dra dig ur studien på olika sätt: antingen säga att du inte vill ha med studien att göra alls, eller att tillåta att man följer upp dig. Oavsett hur du gör så kommer du inte att kunna bidra till studiens resultat. 2) Man genomför studien för att man hoppas att man ska kunna bevisa att axillutrymningen är onödig. 3) Nej 4) Studien är godkänd av etikprövningsmyndighet och läkemedelsverk, vilka har till uppgift att identifiera om det finns denna typer av risker med studien. Deras klartecken gör att man har anledning att tro att denna farhåga är obefogad.