Visar 10 av 5868 träffar
2020-04-25
Hej! Jag har precis fått svar från cytologi att jag har bröstcancer. Nu inför operation anser vårdgivaren att det behövs tas en biopsi också.
Varför behövs detta då det är konstaterat att det är en cancer och risk finns att cancern växer sig större i väntan på biopsisvar.
För vissa typer av bröstcancer är det bättre att ge medicinsk behandling före operationen. Det kan man inte värdera utan en sk nålbiopsi där man får ett vävnadsprov som man kan färga för t ex HER2.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Biopsi inför operation2020-04-24
Hej,
Jag skulle vilja ha era ögon och expertis, och verifiera den rekommenderade efterbehandlingen.
Jag skrevs in hos onkologen idag, torsdag. och fick besked att starta cellgiftsbehandling EC 75 redan nu på måndag. Jag blev lite paff över beskedet om cellgifter, eftersom jag har DCIS med en liten invasiv komponent. Och hade gått i tron om att det skulle räcka med strålning och eventuellt tabletter.
Vore så tacksam om ni ville ge er syn på detta!
Tidigare väsentligen frisk patient, kvinna 40 år, som screeningselekterats p g a mikrokalk vänster bröst, utbredning mammografiskt cirka 60 mm.
Initialt sektor och sentinel node 2020-02-19 samt utvidgad excision 2020-03-26.
I PAD från första operationen ses invasiv cancer NST grad II som mäter 3 mm, ER-positiv 100%, PR 100%, Ki-67 8%, HER2-negativ. Focit är beläget i ett 50 mm stort område, DCIS grad III med comedonekros med tveksam radikalitet kaudomedialt. Tre friska sentinel node. I PAD från utvidgad excision ses två foci med DCIS grad 2 som mäter 6 resp 5 mm, det ena focit växter fram till kraniell resrand vilket utgörs av tidigare sårhåla och således betraktas som radikalt. Det andra focit växer ut i medial resrand och här finns enligt deltagande kirurg som opererat patienten inte mer bröstvävnad att ta.
Pat betraktas som kirurgiskt färdigbehandlad. Kan föreslås adjuvant cytostatika, EC75 x 6, adjuvant endokrin behandling med Tamoxifen samt strålbehandling vänster bröst.
Hej, om det bara är en 3 mm invasiv cancer blir tilläggsnyttan av kemoterapi mycket begränsad, men jag tänker att man känner sig osäker på om man kan förlita sig till att det bara är ett så litet område som är drabbat och hur man ska mäta tumörområdet. Det är iofs korrent att om det finns flera tumörer mäta på den största, men det är alltid litet knepigt i en stor dcis där det ofta kan finnas flera invasiva områden. Det andra som bidrar till att föreslå kemoterapi är förstås din ålder. Å andra sidan är tumöregenskaperna i den invasiva komponenten gynnsamma.
Sammantaget kan jag hålla med om att det inte är självklart att ge kemoterapi i ett sådant läge. Kanske du skulle be om en ny konsultation där man på ett tydligare sätt förklarar resonemanget och beskriver vilken absolut vinst av kemoterapi man förväntar sig.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar ert utlåtande på efterbehandling2020-04-23
En 48 årig kvinna arbetar 100% inom hemtjänsten. I samband med en dusch efter ett träningspass känner hon en knöl i höger armhåla. Hon blir inte speciellt orolig då hon nyss varit på screeningsmammografi och den inte visade något. Men knölen växer och är nu 2cm när hon nu söker på vårdcentralen.
Hur ska patienten utredas? Tänk hela vägen från VC till specialistsjukvård?
Utredningen visar att kvinnan har en lymfkörtelmetastas av adenocarcinom i axillen. Man kan inte finna någon primärtumör i kroppen och således klassificeras tumören som en CUP (cancer of unknown primary). Man finner inte heller några metastaser vid utredningen. Kvinnan är tidigare frisk och har inga symptom från sin sjukdom.
Var skulle du misstänka att primärtumören sitter och hur skulle du behandla patienten utifrån din misstanke?
Finns det möjlighet till kuration (bot) i detta fall?
Hej, jag är ledsen men jag kan inte svara på denna fråga. Jag kan inte ta ställning baserat på de uppgifter som du lämnar. Du måste fråga den utredande och ansvariga läkaren.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Patientfall2020-04-23
Hej!
Jag fick mitt andra barn för sex månader sen och helammar fortfarande. Under våren har jag varit förkyld i omgångar och fick i samband med det två svullna lymfkörtlar på halsen. Jag kollade upp dessa på VC, blev skickad till ÖNH-akuten, skickad vidare för biopsi på punktionsmottagning och fick därefter ett positivt besked av ÖNH. Biopsin visade på lymfadenit och man bedömde att de svullna lymfkörtlarna hade koppling till infektion. De har också gått ner i storlek. När de gjorde biopsin på en lymfkörtel på vänster sida av halsen så kändes det som att det strålade ner till lymfkörteln i armhålan. I samband med det märkte jag att jag hade en förstorad lymfkörtel under armen också (början av februari). När jag pratade med läkaren på ÖNH om detta ansåg han att det hade koppling till infektionen. Man undersökte dock aldrig lymfkörteln. Någon månad senare upptäckte jag plötsligt en lymfkörtel till i armhålan. Jag tänkte att det är lika bra att kolla upp dessa också och har varit på VC och blev för säkerhets skull skickad på UL igår. När jag var på UL märkte jag att läkaren tystnade lite och sa sedan att hon var tvungen att bolla med någon på mammografi. Idag fick jag svar av min husläkare att de tycker att man ska gå vidare med biopsi av den mindre av lymfkörtlarna som tydligen har en förhårdnad och har annan form än vanliga lymfkörtlar. Till saken hör att jag 2017, när jag ammade mitt äldsta barn, också uppmärksammade svullna lymfkörtlar i armhålan efter en bihåleinflammation. Vid UL den gången konstaterades direkt att det inte var något konstigt med lymfkörtlarna och man behövde inte undersöka saken vidare.
Jag tycker inte att jag ser några konstigheter med brösten men det är svårt att känns igen dem på grund av alla mjölkkörtlar. Känner mig dock lite öm i vänster armhåla och det strålar ut lite mot bröstet. Vet inte om det är kopplat till att jag känner så mycket på bröstet. Jag bär även mina barn mycket och joggar med vagnen, så vet inte om musklerna kan vara ansträngda också. Jag har ingen bröstcancer i släkten.
Så nu till mina frågor. Är otroligt orolig nu. Är 37 år och nybliven tvåbarnsmamma. Kan man ha svullna lymfkörtlar under armarna när man ammar? Eller är detta främst vid amningsstart? Kan cancer triggas av amning? Hur orolig ska jag behöva vara i detta läge? Är UL tillförlitlig? Eller ger biopsin ett mer säkert svar? Misstänker de något allvarligt eller är det mer av en rutinåtgärd? Har du någon uppfattning om lymfkörtlarna i armhålan kan vara kopplade till den tidigare infektionen (dock mer än en månad sen förkyld nu). Kan de ha varit svullna hela tiden efter att jag ammade mitt äldsta barn utan att jag har märkt det? Vad betyder det att de har sett en avvikande lymfkörtel? Hur ska man gå vidare enligt dig? Vad gäller inom sjukvården i coronatider? Och återigen, hur orolig behöver jag vara i detta läge?
Hej, det finns ett problem med vissa "riskfaktorer", med de flesta faktiskt. De kan inte användas för att peka ut individer. Bara att säga att t ex antalet bröstcancerfall i en grupp av t ex 1000 eller 10 000 individer som har riskfaktorn är högre än i motsvarande grupp utan riskfaktorn. om 20 av 10 000 är drabbade i "riskgruppen" och 10 av 10 000 i gruppen utan riskfaktorn så innebär det att riskfaktorn leder till en fördubblad risk (eller korrektare - är associerad med - en fördubblad risk) vilket låter obehagligt, samtidigt är det bara 20 (eller egentligen 10 av 10 000) 1 promille i detta påhittade exempel som är drabbade av detta. Vilket inte låter så farligt. En sådan riskfaktor kan vara viktig på gruppnivå men inte på individnivå. Man kan också uppfatta det omvänt, som en "friskfaktor" för de som inte har den. Det finns egentligen ganska få riskfaktorer som är riktigt väsentliga på individnivå. Den viktigaste är att vara kvinna (!) vilket lett till att man bara baserat på den riskfaktorn rekommenderar mammografier från 40 års ålder. En annan användbar riskfaktor är att ha en mutation i en bröstcancergen, t ex BRCA1. Bara baserat på den riskfaktorn kan vi rekommendera riskreducerande bröstoperation.
Riskfaktorer som har med graviditet och amning tillhör den första gruppen. Att amma leder långsiktigt till en riskminskning avseende bröstcancer, speciellt om man har varit gravid tidigt och många gånger. Det är alltså en "friskfaktor" enligt ovan. Det kan dock konstigt nog vara så att det finns en mycket liten riskökning under själva graviditet , innan skyddseffekten träder in. Det senare är ett typiskt exempel på en riskfaktor som för individen är helt oviktig. Hur många gravida och ammande får bröstcancer? Nästan inga. Bör risken att få bröstcancer påverka ett beslut att skaffa barn om man är tidigare bröstfrisk? Naturligtvis inte.
För att nu titta på din situation, uppfattar jag set som ett läge som inte bör hanteras i perspektivet av "riskfaktorer", utan ditt fall måste hanteras som den individ du är och de fynd man gjort. Det är omöjligt att från vår sida ha någon kvalificerad uppfattning om vad det kan bero på i ditt fall och hur orolig du "bör" vara. Oavsett hur det förhåller sig känns det riktigt bra att man vill utreda ordentligt och ta reda på ifall det finns skäl till oro, eller om dina symtom endast är det som kan förväntas under amning. Jag kan inte något förhandstips.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Ökad risk för bröstcancer vid amning ?2020-04-22
Hej! Ang Covid 19: Funderar på om jag tillhör riskgrupp eftersom jag behandlats, opererats, cellgift och strålning av bröstet aug-2018. Äter anatrozol och ska fortsätta behandling i tio år.
Jag arbetar som pedagog på förskola och kan ej skydda mig mot ev smitta i barngrupp. Är hemskt trött och rädd varje dag.
Socialstyrelsen har gått ut med att cancerpatienter som fortfarande behandlas är riskgrupp, jag funderar om jag ev kan få smittbärarpenning då jag ännu ej är "friskförklarad".
Enligt socialstyrelsen gör inte pågående hormonell tilläggsbehandling att man ska behöva befara att man tillhör en riskgrupp att råka illa ut vid covid 19.
Du lämnar inte så mycket uppgifter i din fråga, men jag tänker att du har genomgått radikal kirurgi så att hela tumören och eventuella körtlar opererats bort. Då är du inte sjuk, jag tänker tvärtom att du är frisk. Och det blev du den dag du opererades. Den behandling med anastrozol du får är förebyggande, ungefär som den som har måttligt högt blodtryck och tar blodtrycksmedicin för att minska risken för stroke och hjärtinfarkt, man är inte sjuk i måttligt högt blodtryck. Jag tänker att du ska tänka att du är frisk.
Vad gäller Corona ska du förstås agera på samma sätt som alla andra i samhället för att minimera risk för smittspridning, men du behöver inte vara rädd för egen del vad gäller viruset..
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Tillhör jag en riskgrupp för att smittas av Coronaviruset?2020-04-22
Bli alldeles tokig på att det inte jobbas stenhårt med att vända på alla " stenar" för att förbättra hälsan på rätt sätt och använda naturliga läkemedel istället hållet läkemedelsföretagen på med sina kemiska produkter. Vi som tycker så måste också ha den möjligheten. DET ÄR DAX NU. Anser att läkemedelsbolagen är kriminella som inte forskar på rätt saker.
Jag håller inte med om ditt sista yttrande. Det måste vara läkemedelsbolagens uppgift att ta fram läkemedel som är säkra och effektiva. På det sättet har vi räddat många liv, och förbättrat livskvaliteten för andra.
Andra aktörer har att utveckla kirurgisk teknik, strålbehandling mm. Alla är givetvis välkomna att bedriva forskning för att utveckla metoder som leder till positiva hälsoeffekter, både för de som är friska, men även för de som drabbats av sjukdom. Det är viktigt att man man påvisa effekterna och bieffekterna av sådana metoder på ett bra sätt. Det bästa sättet är att genomföra sk randomiserade studier, där man försöker isolera och mäta effekten av en viss åtgärd. Sådan forskning finns förvisso, även utanför läkemedelsområdet. Nyttan av fysisk aktivitet är ett bra exempel. Du kan ha en poäng att det kan vara svårt att finansiera vissa sådana studier i synnerhet om de inte leder till en möjlighet att genom att sälja en ny medicin tjäna pengar på att sälja en ny och effektiv medicin. Det hade ju inte varit möjligt för en som visat att det är hälsobringande att träna på gym sälja gymkort för 30 000 kr i månaden till exempel, om det varit det hade det varit lättare att i fortsättningen finansiera sådan viktig forskning.
Jag tänker att att du menar att behandling med läkemedel kan ske till kostnaden av ibland svåra biverkningar, vilket ju är extra bekymmersamt i de fall medicinen inte har full effekt. Det är ett problem även om biverkningar förstås också är föremål för forskning. Glöm inte heller att en metod som helt saknar direkta biverkningar kan vara direkt livsfarlig ifall den saknar effekt och får patienter att avstå från behandling med biverkningar, men som har effekt.
Det fanns en berömd apotekare och läkare under början av 1500-talet som hette Paracelcus. Han sade att det inte finns några substanser som inte är giftiga, det är bara en fråga om vilken dos man använder dem i. Vatten t ex, om man dricker 10 liter vatten på ett bräde så utsätter man sig för livsfara. Och även om det det är alldeles sant att "äta bör man annars dör man" så kan man mycket bra genom att äta dålig även äta ihjäl sig. Lagom korvar är bäst, brukade min pappa säga. Det gäller förstås även mediciner.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Alla dessa kemiska preparat.2020-04-21
Jag har fått bröstcancer och påbörjade en dostät cystostatikabehandling den 3 april och ska opereras i augusti, om allt går efter plan. Jag känner en stor oro för att få covid-19 och att jag ska dö av den. Jag håller strikt social isolering, går bara ut med min hund, kan träffa en vän ute på gott avstånd och jag får hjälp med att handla.
Mitt problem är sjukhuset. När jag lägger om min pic-line på vårdcentralen har min sjuksköterska munskydd. Hon är trevlig och pratar jättemycket. När jag är på sjukhuset nekar min läkare och behandlande sjuksköterskor att använda munskydd. De säger att alla som visar minsta symtom stannar hemma och att de har principer som de jobbar efter. Däremot kan de ge mig munskydd och de tipsar mig om att jag kan vända bort huvudet när de lägger om armen och sköter cellgiftspåsarna.
Förra veckan när jag skulle göra datortomografi så rullade en personal med full skyddsutrustning ut en hostande covidpatient från röntgenrummet. Fem minuter senare öppnade de dörren till samma undersökningsrum och sa att jag skulle gå in. När jag frågade om covidpatienten sa de att de hade spritat jättemycket och att jag lika gärna kan bli smittad ute på stan. Jag vägrade att gå in och det visade sig att alla fyra röntgenrum användes för covidsjuka. Även om de hade rätt om att spritning räcker så oroade det mig för mycket. Till slut tog de mig till en helt nybyggd avdelning av sjukhuset där inga covidpatienter vistats.
Det jag skulle behöva hjälp med är konkreta råd. Det är lätt att oro tar över då man inte själv kan bedöma risker. Jag kommer behöva gå på behandling varannan vecka, samt ta blodprov och lägga om pic-line minst en gång i veckan. Hur ska jag tänka?
Ska jag be min snälla vårdcentrals-sköterska som accepterar munskydd att inte prata så mycket?
Ska jag varje gång jag har behandling på sjukhuset be dem använda munskydd, även om de vägrar? Eller räcker det att jag vänder bort huvudet och ber dem att inte prata? Och hjälper det på något vis om jag själv använder munskydd och hur får jag i så fall tag på dem och vad för sort ska man använda?
Tacksam för svar!
Hej
Det är svåra frågor du ställer. Jag kan inte i detta forum ändra aktuella hygienrutiner. Men du kan utan att skämmas be en pratkvarn att lugna sig litet, när hen ska göra sitt jobb. Det går förmodligen snabbare om man inte pratar samtidigt som man lägger om piccline.
PÅ samma sätt kan du väl berätta för din behandlande sköterska att du är orolig . Kanske det kan göra att man anpassar sitt arbetssätt litet. Hur ofta träffar du doktorn. Ibland måste man, men just nu tycker jag att jag sitter i telefon mest hela tiden. Du kan utan vidare be att få ha läkarbesök via telefon. Men hoppa inte över mammografin!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Oro för Corona2020-04-21
Hej! Hur skulle ni råda en patient (jag) som fått 4 EC-behandligar mot aggressiv invasiv HER2-positiv, grad 3 cancer, som vid nästa behandling (om en vecka) ska få Docetaxel-cytostatika samt antikroppar Herceptin och Perjeta, som redan nu känner sig helt nedbruten både fysiskt och psykiskt och som vid senaste läkarbesöket för 4 dagar sedan blev lämnad med teorin att jag nog hade Covid?
Är det ens tillrådligt att ge mig cellgifter om en vecka i detta läge? Om Corona sars-2 viruset sätter sig i lungorna och bryter ner celler och förstör vävnad så lär ju cellgifterna medverka i denna nedbrytning samt minska risken för återhämtning. Har jag fel? Jag vill inte utsätta mig för mer risker i detta läge när jag redan är illa medfaren.
Snälla, vill ni svara snabbt.
Med vänlig hälsning
Covid är ett riktigt elände. Det ställer till så mycket bekymmer. Både reellt och i form av oro. På lång sikt är den dock ett mindre bekymmer än cancern. Covid innebär en viss risk på kort sikt, och ja, du skulle troligen vara mer sårbar om du fick infektionen just som du har låga värden efter din cytostatika. Inom kort hoppas vi få bättre möjligheter att testa, det kommer att hjälpa oss att ta reda på ifall en patient har infektionen, då får man förstås undvika att behandla och göra en paus. Men inte heller det trollar helt bort problemet.
På sikt är det allra viktigast att se till att du får en bra behandling av din bröstcancer. Det måste vara ett mål att ha för ögonen, och du är halvvägs genom den värsta fasen.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Cellgifter och Covid2020-04-21
Hej, jag har i förra veckan varit på en bröstmottagning efter att ha fått en remiss av min husläkare. Anledningen var en böld och jag har också vissa förändringar i bröstet. Det har ändrat form och blivit mindre och fastare, och drar ihop sig väldigt snett vid minsta beröring. Jag läste på lite innan besöket på mottagningen och räknade på en grundlig sk. Tre stegs undersökning, det läkaren gjorde var att känna på själva brösten väldigt ytligt, och bara på själva brösten, ingenting i armhålor och sedan inte heller några frågor om förändringarna utan jag fick därefter bara gå till mammografin och sedan vänta en stund för att igen gå in till läkaren som säger att det bara är fettvävnad och allt såg bra ut. Sedan var allt klart, ingen ultraljudsundersökning, inga följdfrågor, ingenting. Det kändes lite snopet och jag litar inte på att jag fått den bedömning jag har rätt till. Kan ni lugna mig eller berätta att jag behöver söka mer vård? Tack på förhand
Hej Karin,
jag förstår din känsla, och beklagar att du inte känner dig väl undersökt. Lite svårt att läsa ur din beskrivning om de förändringar du skriver om sitter ytligt eller på djupet, dvs i bröstvävnaden. Har du blivit undersökt för en djup bröstabscess (böld), inte en ytlig infektion, och upplever att hela bröstet i sin form blivit förändrad och hårdare? Då tycker jag definitivt du ska undersökas mer än så. Har man bedömt dig ha en abscess/infektion så brukar man alltid göra en kontrollmammografi efter utläkningen, men upplever du att ditt bröstet har blivit annorlunda, mindre och hårdare så tycker jag din husläkare får bedöma på nytt och formulera dessa kliniska fynd i en ny remiss där man specifikt ber om att utesluta bröstcancer. Eller, om du bor någonstans där det finns flera bröstcentra så kan du be om en ny klinisk bedömning vid en annan mottagning.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Undersökning2020-04-21
Hej!
När jag var 13 år upptäckte jag en knöl som satt i vårtgården. Jag var på utredning, gjorde vad jag minns ultraljud och de tog ett prov med nål för att kunna utvärdera cystans innehåll. Den var ofarlig fick jag ett brev om, och den behövde inte heller kollas upp regelbundet stod det. Kollade ändå upp det tre år senare och då fick jag fortfarande svaret ofarlig och behöver inte kollas upp regelbundet. Vid denna undersökning kände läkaren även igenom bröst och armhålor ordentligt och allt såg bra ut. Men, den sitter fortfarande kvar idag, och nu är jag 23 år. Har inte tänkt på den särskilt mycket under åren, men undrar ändå om jag borde kolla upp detta igen? Finns det någon anledning att känna oro att cystan plötsligt blivit elakartad eller att jag fått fler?
Hej! Cystor är ofarliga åkommor som inte blir till cancer, vilket även gäller om du skulle ha fått fler. Så det bästa rådet är att söka om man upplever/känner en förändring, vilket innebär något nytillkommet eller också något som du hade ett tag men som blivit annorlunda. Om du tycker att det varit stabilt alla dessa 10 år tror jag inte du behöver söka.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Cysta i bröstet sedan 10 år tillbaka