Hej inca, jag skulle inte tro att du baserat på behandling för två år sedan har en större risk att råka illa ut. Jag uppfattar att det som ffa gör att man tillhör en riskgrupp är att man har en nedsatt lungfunktion, eller problem med hjärtat, eller om man har ett nedsatt immunförsvar. Individer som tidigare fått cytostatika har återhämtat sitt immunförsvar.

Dina ledbesvär kan mycket väl hänga ihop med exemestan. Pirrandet i fingrar och fötter funderar jag på om det kunde vara något annat. OM du har fått cytostatika skulle det kunna vara en biverkning av paklitaxel eller docetaxel som kan ge upphov till sk neuropati. Men det skulle också kunna ha med exemestan att göra.

Hej Maria, det finns förstås ingen speciell kunskap om den saken. Men jag kan inte tänka mig att tidigare strålning som delvis träffat lungan, skulle göra att man ha ökad risk att råka illa ut vid en coronainfektion.

Hej! Vanligtvis beställer man bilddiagnostik på en knöl, men tiden för när man gör detta kan anpassas utefter ålder, tidsperspektivet (hur länge hade man knölen, har den förändrat sig) och knölens "beteende" samt hur den känns. Så jag tolkar det som om läkaren uppfattade knölen som godartad? Eftersom tre veckor inte är så lång tid att vänta, och läkaren verkar ha en plan för uppföljning/kontakt så tänker jag att du kan följa den rekommendationen men höra av dig till hen tidigare ifall du upplever att knölen blir större eller förändrar sig.

Hej! Såvitt jag vet så ska dessa behandlingar verka enbart lokalt och bör därmed inte ha någon påverkan på din cancerbehandling. Men för säkerhets skull bör du höra dig för med din plastikkirurg som har ett ansvar att ta hänsyn till möjliga kontraindikationer.

Hej, den frågan kan bara Region Uppsala svara på. Ambitionen har säkerligen alla regioner, men om de kan uppnås i rådande situation med covid-19 är en helt annan fråga.

Hej, dina tankar är högst relevanta och jag håller med dig att "onödiga" sjukhusbesök ska undvikas, framförallt för äldre människor. Det är väl där frågan egentligen ligger: hur viktigt anser din mammas onkolog att just denna hjärtundersökning är? Det får vara en individuell bedömning som den läkaren gör som har inblick i förloppet. Så mitt råd är att ta kontakt med sjukhuset direkt på måndag morgon och höra om undersökningen inte kan skjutas på. Det låter i mina öron helt rimligt men utan att ha full kännedom om hela förloppet behöver jag hänvisa dig att ta diskussionen med din mammas läkare.

Hej, med den information du ger och avsaknad av information om ifall portvaktskörteln är frisk eller ej så går det ännu inte att säga huruvida du behöver få någon cellgiftsbehandling. Du får höra vad din behandlande läkare rekommenderar när resultaten från denna nya operation föreligger.

Hej, det är fint att höra att det gått bra för dig efter att i unga år behandlats för en allvarlig bröstcancer. Vi vet att våra patienter som genomgått bröstcancerbehandling på lång sikt har en ökad risk för sk cardiovaskulär sjuklighet, d v s sjukdomar i hjärta och blodkärl. Det är fullt möjligt att ditt blåsljud har med den tidigare strålbehandlingen att göra. Även cytostatikabehandling och hormonbehandling påverkar på sikt risken för hjärtkärlsjukdom, och jag brukar råda mina patienter att på lång sikt vara uppmärksamma på sina riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. (avstå rökning, äta sunt, undvika övervikt och se till att vara fysiskt aktiv). Jag kan inte säkert svara på ifall det i sig påverkar hur man ska utreda ditt blåsljud eller eventuellt behandla dess orsak, men det synes i hög grad rimligt att du berättar om din tidigare bröstcancerbehandling för din kärldoktor. Det är möjligt att man skulle kunna titta extra på detta, genom att ta fram din gamla strålbehandlingsplan och se ifall det område där blåsljudet "sitter" ingick i strålfältet. Generellt är det så, att strålbehandling är en av de medicinska åtgärder i hela sjukvården som är bäst dokumenterad. Med dagens stråldosplanering kan man i detalj ta reda på hur mycket strålning man fått mot en viss punkt i kroppen. Det är kanske inte helt möjligt med den planering so gjordes för 30 år sedan, men man kan säkert ändå få en bra uppfattning om saken. Jag vill också slutligen framhålla att vi är väl medvetna om dessa konsekvenser av onkologisk behandling, och ffa strålbehandling och att man vid planeringen av strålbehandling idag är lika noga med att undvika strålning av känslig vävnad, t ex hjärtat, som att se till att täcka in det område där det kan finnas cancerceller.

Hej Anna, jag kan gissa vad man menar, men det är bättre att du ringer och frågar din kontaktsjuksköterska så att det säkert blir rätt.