Visar 10 av 6056 träffar
2020-05-07
Hej. Gjorde min vanliga mammografi för en månad sedan. Fick idag svar att bilderna ska kompletteras. Har nu kraftig ångest och tänker att jag ska dö. Innebär komplettering att de hittat något?
Har gjort mammografi tidigare så då måste de ju sett en förändring
Hej! Vid första omgången screeningmammografi tar man bara två standardbilder, och om man behöver återkallas kan det betyda att man sett något som är oklart och därför inte kan avfärdas, och som därför behöver belysas med flera bildvinklar och så behöver man eventuellt ta ett prov. Men det betyder inte direkt att det är bröstcancer, bara att de har sett något de behöver titta närmare på!
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Komplettering av bilder2020-05-07
Hej,
jag opererades den 2 april i år. (tårtbit och portvakt). Efter 2 dagar fick jag väldigt mycket vätska i bröstet, det kluckade när jag gick, så jag ringde min kontaktsköterska. Hon ville att jag skulle avvakta i dessa covid-19 tider.
Nu har det gått mer än 1 månad sedan jag fick mina serom, och de har inte gått tillbaka, snarare tvärtom, det har blivit värre sedan jag började äta Tamoxifen. Jag har även fått värre smärta i bröstet och armhålan, och fått utskrivet Citodon som jag ska äta i 2 veckor. Nästa vecka börjar jag med strålbehandlingen.
Kommer mitt bröst att förvärras av strålningen? Blir smärtorna värre under behandlingen? Jag gruvar mig för strålningen eftersom det gör så galet ont i mitt bröst varje gång jag råkar röra i det.
Hej! Det låter som om du har rejäla besvär av dina serom. De är ju i för sig ofarliga, samtidigt ska du inte behöva äta värktabletter för att stå ut med dem. Så mitt råd är att be om en tömning av dessa för att slippa värken - och det kan vara mycket lämpligt inför strålning att tömma också, för serom kan påverka strålplaneringen och ska helst tömmas innan.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Serom och strålning2020-05-06
Hej. Jag är en 48 årig kvinna som Drabbats av bröstcancer feb 2019. Opererats och fått cellgifter och strålning. Har alltid haft regelbundet menstration men det försvann efter första cellgiftbeh i maj 19. Ätit Tamoxifen sedan Nov och nu två månader i rad har fått mens. Är d normal? Behöver jag göra nåt?Med vänlig hälsning, Roya
Hej
jag tror i djupet av mitt hjärta att detta helt enkelt beror på att du har starka äggstockar som hämtat sig efter cytostatikabehandlingen. Jag uppfattar att det är något som liknar din gamla mens som återkommit. Det är vanligt att mensen kommer tillbaka för yngre kvinnor, men i min erfarenhet uppfattar jag det som litet ovanligt när man närmar sig de 50.
Oaktat detta, tycker jag att du ska söka upp en gynekolog för att säkerställa att det inte beror på att det utvecklats t ex en polyp i livmodern som bör undersökas noggrannare. Tamoxifen kan ha den bieffekten.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Tamoxifen och mens2020-05-06
Hej. Jag är 50år o har HER2-positiv, icke hormonell , långsamväxande bröstcancer för andra gången. BC i vänster bröst 2015. BC i högre bröst 2019. Tumören i höger bröst är ca 70mm o i armhålan fanns en makrometastas på 20mm. Min bentäthet är grön/ok o jag äter Kalcium/D-vitamin. Mina tänder är ganska dåliga med många gamla läggningar från barndomen på 70talet. Jag har gjort klart cellgift /dubbelbokad antikropp o nästa steg är operation o sedan strålning. Nu vill min onkolog ge mig Zometa i 3år enligt "vårdprogram". Är detta en bra förebyggande behandlingen mot framtida skelettmetastaser för mig? Vilka studier ligger till grund för denna behandling?
Data kommer från en stor sk metaanalys från 2015 som den välrenommerade gruppen av statistiker i Oxford stått för tillsammans med kliniska forskare världen över inom den sk "Early breast cancer trialists collaborative Group", EBCTCG. Denna grupp har gjort många stora studier som är grund till hormonell behandling, cytostatika och strålbehandling efter bröstcanceroperation. I detta fallet har man samlat in data från 18766 patienter som inkluderats i sk randomiserade studier där man jämfört behandling med skelettstärkande medicin med ingen behandling eller placebo ("sockerpiller").
Man såg i den studien att bland kvinnor som kommit in i klimakteriet då behandlingen startade såg man att de som fått behandling fick färre återfall och i lägre omfattning dog av bröstcancer. Ca 3 % enheter färre kvinnor som var efter klimakteriet hade avlidit efter 10 år. D v s tre av hundra som tog medicinen under 2-5 år (det fanns olika behandlingsscheman inom studien) kan sägas ha blivit botade av denna del av behandlingen. Man såg ingen effekt bland de som fortfarande menstruerar, och ej heller bland patienter som inte hade spridning till armhålan. Därför rekommenderar vårdprogrammet idag sådan behandling till postmenopausala (som slutat menstruera) patienter med körtelpositiv sjukdom.
Man kan räkna mer att ytterligare an andel förebygger utveckling av benskörhet genom denna behandling. Det finns förvisso bieffekter av behandlingen, även allvarliga, men de är ovanliga.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Zometa?2020-05-06
Hej.
Jag är 50år o har för andra gången fått HER2-positiv icke hormonell, långsamväxande BC. Bor i Region Vänstra Götaland. Vill nu ha bästa behandling för att slippa bli sjuk igen. Har fått dubbelblokad o EC o skall nu opereras (masektomin o lymfkörtlar) o sedan strålas. Är uppsatt på Herceptin efter strålning , men detta är dåligt då Kadcyla nu finns som är bättre. Hur skall jag få till ett beslut om att byta ut Herceptin mot Kadcyla för att därmed få bästa möjliga behandling?
Det finns en studie, Katherine, där man studerade patienter med HER2-positiv som hade kvarvarande invasiv cancer (alltså inte bara cancer in situ) i bröstet eller armhålan efter preoperativ kemoterapi med HER2-blockad (trastuzumab eller trastuzumab + pertuzumab). Dessa patienter fick antingen standardbehandling som är trastuzumab efter operationen, eller Kadcyla. Det visade sig att man fick färre allvarliga återfall i gruppen som fick Kadcyla. I den förra gruppen var 77,0 % fria från återfall efter tre år, och 88,3 % i den gruppen som fått Kadcyla. Detta har lett till att det sk NT-rådet rekommenderat landets regioner att behandla patienter med invasiv cancer efter preoperativ cytostatika med HER2-antikroppsbehandling.
Det gäller alltså endast de som vid operationen har kvarvarande invasiv cancer, och bara de som behandlats för HER2-positiv sjukdom. För de som gått i sk komplett remission och inte längre vid operationen har kvar invasiv cancer finns inte kunskap, eftersom studien inte hade med såna patienter. Men det är rimligt att räkna med att prognosen i den gruppen är så pass god att det inte blir bättre med Kadcyla.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Kadcyla?2020-05-06
Hej! Jag fick igår veta att jag har tre cystor i mitt vänstra bröst, som dom inte punkterade. Är det dumt att låta dom vara kvar? En bröstsköterska jag pratade med i telefon idag sa att ibland kan cystorna ha som en kärna i mitten vilket inte lät bra. Hur vet jag om det utvecklas i mina nuvarande cystor? Ska jag söka igen om dom blir större?
Hej, om man har valt att inte punktera dina cystor innebär det just att de ser helt normala ut, dvs utan "kärna i mitten". Sköterskan menar utväxter i cystväggen, kan t ex vara polyper och mycket sällan cancer, men som sagt kan det ju inte ha synts något sådant hos dig. Så du kan känna dig trygg med det, och kan söka igen ifall du upplever att det blir nya knölar eller också om de du känner förändrar karaktär eller blir störande. Även om man tömmer cystor kommer de ofta tillbaka, och man opererar i princip aldrig bort sådant.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Cystor med kärna i mitten?2020-05-06
Är en 67-årig kvinna som nyligen har diagnostiserats med bröstcancer i vänster bröst, storlek 15 mm - Invasiv Duktal. ER 99 %/PgR 95%/Ki67 5 %. Tumören uppvisar histologisk grad 1. Ingen lymfkörtelspridning verkar finnas.
1/ Vid min första kontakt med vården rekommenderades jag en partiell mastektomi med efterföljande strålning och antihormonell behandling. Eftersom jag har SLE (utan inre organmanifestationer) och lungproblematik motsvarande allergisk astma samt förtjockade bronkväggar (får bronkiter även vid mindre förkylningar) så ändrades rekommendationen till partiell mastektomi utan efterföljande strålning alternativt mastektomi.
Hur förändras min överlevnad om jag väljer partiell mastektomi med antihormonell behandling gentemot att jag ändå skulle kunna genomgå strålning?
2/Hur blir min överlevnadsmöjlighet om jag istället för den partiella varianten väljer mastektomi? Kan jag om jag väljer mastektomi slippa att använda antihormonell medicinering då ingen bröstvävnad då finns kvar? Eller får jag en sämre överlevnad då? Har förstått att antihormonell behandling kommer att förstärka de besvär som jag redan har: led- och muskelvärk, torra ögon och slemhinnor mm.
Hej, oavsett vilken kirurgisk metod du väljer så kommer du rekommenderas antihormonell behandling. Tänk så här: kirurgin och strålbehandlingen behandlar lokalt och skyddar därmed främst mot återfall i bröstet (eller bröstkorgsväggen om man tar bort bröstet) men inte mot återfall på andra ställen i kroppen. Antihormonell behandling däremot verkar ju inte bara i bröstet men i resten av kroppen också, dvs det skyddar mot återfall rent allmänt, även i det andra bröstet. Så omfattning av operationen avgör inte vilken medicinsk efterbehandling man får.
Men den typen av tumör du har (liten och "snäll") har du fått valet att ta bort en del av eller hela bröstet, och oavsett inte få strålbehandling. Det beror på att tumören har en låg risk för återfall, vilket ju är bra. Så välj du den operationsmetod som du känner blir bäst för dig, för dina preferenser och aktiviteter. Mer är i det läget inte nödvändigtvis bättre. Men tänk på att tablettbehandlingen inte påverkas av ditt val.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Behövs ingen antihormonell behandling vid val av mastektomi istället för partiell mastektomi?2020-05-06
Hej!
Jag har under cirka 1-2 månaders tid reagerat på smärta i båda brösten. När jag ligger på respektive sida kan jag känna en stor avlång knöl i vardera bröst. Säkert 6-8 cm lång. Är 23 år och har ingen på min mors sida som haft bröstcancer tidigare. Men jag är otroligt orolig. Kan det vara bröstcancer? Har samma typ av avlång knöl i båda brösten på samma ställe. De känns extra tydligt när jag ligger på sidan men om jag står upp känns de inte lika mycket. Vad kan det vara?
Tacksam för svar! :(
Det mest sannolika är som jag bedömer det att detta inte är cancer, men naturligtvis ska du kolla upp detta. Det bästa vore om du kunde få gjort ett ultraljud av dina bröst.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Två stora avlånga knölar2020-05-06
Hej! Jag var idag på mammografi och ultraljudsundersökning. Läkaren sa att han hittade tre cystor i mitt vänstra bröst på ultraljudet. Han berättade aldrig något om vad han sett på mammografibilderna vilket jag kom på efteråt var lite konstigt. Jag har läst att man nästan alltid även gör en biopsi, även när läkaren är säker på att det är cystor. Har jag rätt att begära att få komma tillbaks för ett sådant prov? Jag känner mig fortfarande orolig.
Mvh
Clara
Man kan på ultraljud se tydligt om det är en cysta och vanligen behövs ingen provtagning för att säkerställa det. Om man på mammografierna på samma ställen ser samma förändringar kan man absolut slå sig till ro med det.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Fråga om biopsi vid funna cystor i bröst2020-05-06
Hej. Jag är diagnoserad T2 NO luminal A bröstcancer. 21x13 mm stor invasiv bröstcancer i vänster bröst. Eltongrad1 1, ER 100%, PR 40%,HER2 negativ. proliferation 14%. Inget i lymfan.
Tårtbitsoperation är utförd och 15ggr strålning. Letrozol i 2år och sedan Tamoxifen i 3 år.
Hur stor risk är det för återfall? Jag är 57år gammal.
Borde jag ha fått cytostatika också? Hur mycket större chans till ökad levnad hade det gett?
Jag är orolig för att cancer ev spridit sig via blodet till andra delar i kroppen. Några mer undersökningar vill sjukvården inte bistå mig. Jag läser bla här att flera får MR undersökningar mm. Jag förstår inte hur jag skall märka av ev annan cancer då jag lider av ME/CFS och fibromyalgi, vilket innebär att jag bla har konstant ont och lider av massa olika otrevliga symtom som fluktuerar i och med dessa sjukdomar. Detta gör det omöjligt att veta vad som är vad.
Hej, nej jag tycker inte baserat på den information du lämnar att du borde ha fått cytostatika.
Om man vill styrka detta med den sk predictmodellen ska vi titta på två olika scenarier:
1) för fem år sedan innan du påbörjat din förebyggande behandling : då anger morellen att risken för dig att råka illa ut efter din bröstcancer (=dö inom 10 år) = 9 % vilket med 5 års hormonbehandling minskar till 7 %, d v s 93 % chans till bot. Cytostatika hade gett ytterligare 1 %, vilket man får anse är för litet givet de biverkningar de medför.
2) situationen nu efter fem års framgångsrik uppföljning med hormonell behandling: I detta läge anger modellen att chansen att du kommer att vara långvarigt botad till 96 %. Och att ytterligare 5 års hormonell behandling faktiskt inte adderar någon mätbar nytta utöver det.
Din prognos är således faktiskt bättre idag än den var för 5 år sedan. Det rimliga förhållningssättet är att du är frisk efter bröstcancer. Om det likväl skulle vara så att du tillhör den lilla gruppen som i framtiden kommer att råka illa ut så är det faktiskt så, att det inte kommer att hjälpa dig långsiktigt att identifiera ett eventuellt återfall genom att t ex göra MR undersökningar av skelettet. Det viktiga i en sådan situation är istället att du då kan få en bra behandling, och det finns om det skulle behövas.
Det är däremot viktigt att du går på regelbundna mammografier! Mycket viktigare än än att röntga kroppen om du inte har några nytillkomna besvär.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Risk för återfall