Frågor & svar

Hej! Jag har opererat bort en bit av mitt bröst pga dcis grad 3. Jag är så otroligt orolig av mig och har varit i hela mitt liv och skulle vilja ta bort mina båda bröst. Får inte hjälp hos mitt bröstcentrum eftersom att de inte anser att min oro ger rätt till detta. Jag har fått remiss att höja mina serotoninhöjande tabletter. Jag känner att jag behöver söka mig privat men jag vet inte vart. Jag har frågat någon men de säger att jag behöver en remiss och det får jag inte av mitt bröstcentrum. Jag känner mig fast och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Vart kan jag vända mig?? Jag behöver vägledning.

Hej, Jag är 46 år och har påbörjat behandling av Invasiv cancer NST, NHG 2. Största mått 10 mm invasivt. DCIS kärngrad 2. Extent 10 x 9 mm. R0. ER 100%, PR 100%, Ki-67 15% i medeltal. HER2-negativ. Sentinel node: 1/3 positiva körtlar + ITC i en annan körtel. Jag funderar över om jag borde operera bort mina bröst och äggstockar (pga hormonproduktion) för att minska risk för återfall. Jag har väldigt små bröst och täta bröst. Jag har också cystor i brösten vilket försvårar självundersökning. Tumören syntes inte heller på mammografiundersökningen. Väldigt orolig då det var spridning till lymfkörtel. Funderar även över om man inte borde operera bort fler lymfkörtlar. Vänliga hälsningar Sara

Hej! Jag vet ju att CYP2D6 hämmare ex sertralin som jag tar 100 mg dagligen inte ska kombineras med Tamoxifen. Kan inte hitta något om detta vad gäller Anastrazol. Har således hormonberoende bröstcancer och har börjat med Anastrazol 1 mg för 3 veckor sedan. T. Sertralin har jag tagit ett tag vilket fungerar bra mot mina psykiska besvär. Finns det något hinder för att jag fortsätter med dem? Läste i fass att det inte fanns studier på andra CYP hämmare men jag kan ha tolkat det fel.

Hej! Jag avslutade för ungefär ett halvår sedan behandling mot en mycket aggressiv tnbc. Tumören var 11 mm men med ki67 90% och spridning till en av tre lymfkörtlar. Spridningen syntes inte vid magnetröntgen och jag opererades därför innan jag fick cellgifter. Jag känner mig nu ”felbehandlad” eftersom onkologen säger att man sannolikt hade gett cellgifter först om man känt till spridningen. Nu kan jag ju inte heller få capecitabine som kanske hade blivit aktuellt annars. Jag är 43 år och förlorade min mens i början av behandlingen och jag har inte fått tillbaks den. Jag undrar om jag borde få Zoledronsyra? Min onkolog svarar bara att det kan hända att mensen kommer tillbaks. Jag har dock haft klimakteriebesvär och känner mig rätt övertygad om att den inte gör det. Borde jag ligga på mer om Zoledronsyra? Jag har små barn och är livrädd för återfall och förstår inte hur jag ska kunna hitta tillbaks till ett liv utan ständig ångest. Det enda positiva besked jag fått är att jag hade rikligt med t-celler i operationsområdet. Kan det ha någon reell betydelse? Jag läste också att återfallsrisken i någon liten studie hade visat sig vara något lägre vid behandling med desloratardin. Jag äter det under sommaren pga allergi men har nu fortsatt att äta det även under vintern. Kan det göra någon skada?

Hej, jag är en kvinna på 44 år som gick på min första mammografi i år. Efter ett par veckor kom det hem en lapp där det stod att de behövde komplettera för en säker bedömning och jag fick åka till sjukhuset två veckor senare. Väl där tog de nya bilder på ena bröstet och sedan blev det ultraljud. De tittade länge och väl från armhålan och runt hela bröstet, de och var fantastiskt snälla och trevliga, frågade om jag varit förkyld (vilket jag precis hade varit, plus jobbig pollenallergi) och läkaren som utförde ultraljudet konstaterade att det var en lite svullen lymfkörtel och en liten cysta i det bröstet de kollade upp. Hon sa att det inte var något mer de behövde göra och jag fick åka hem. Jag blev så lättad att jag glömde ställa en enda fråga. Nu har jag blivit orolig, jag har aldrig ens reflekterat över mina bröst före mammografin men nu tänker jag på det hela tiden och är jätteobservant på om det gör ont eller spänner lite. Min fråga är, hur säkert är kompletterande bilder plus ultraljud? Kan jag släppa det tills vidare och lita på att det inte är något fel? Tack för er tid. <3

Hej, Tack för att ni finns. I början av min BC-resa (Her2+ hormonell Ductal) presenterades en plan om cellgifter, antikroppar, op, strålning och tamoxifen. Efter flera avvikelser på resans väg ändrades även rek av Tamoxifen till Anastrazol och Zoladex. Detta då det skulle vara effektivare. Jag var inte i klimakteriet när jag började resan och är det ff inte. Nu 47 år. Tagit Zoladex i 8 mån och Anatrazol i 5. Östradiol är nere under 70 men Östradiol känsligt vill inte ner under 10. Onkologen föreslår nu ett byte till Tamoxifen pga att det känsliga östradiolet ligger över 10. 1. Känner mig rådvill. Vilken behandling är bäst för mig och hur kritiskt är just nivån 10? Hjälper inte behandlingen när jag ligger strax ovanför? Hur lång tid brukar det ta att pressa ner äggstockarna? 2. Har även myom och är rädd att dessa växer av Tamoxifen? Och även för risken för blodpropp och förhöjd risk för livmodercancer? 3. Om jag byter till Tamoxifen behåller man Zoladexen då? 4. Kan jag göra något för att hjälpa kroppen ta upp Zoladex och Anastrazol bättre? 5. Vad hade ni rekommenderat?

Hej, I slutet av september så upptäckte jag en liten ärtstor knöl i min vänstra armhåla och gick till läkaren. Jag blev skickad på svf remiss till mammografi men där kunde man inte se något konstigt och allt var bra. Några veckor senare kände jag en knöl i höger bröst istället och gick tillbaka till läkaren igen men blev nekad mammografi denna gången. Så jag bekostade en privat mammografi istället och man undersökte båda brösten och armhålorna med ultraljud, och man sa att knölen i höger bröst förmodligen var en fettknuta och allt var normalt i armhålorna. Jag har inte kunnat släppa min oro kring att ingen har kunnat säga VAD detta är för något så jag gick till en annan läkare som också kände knölen i höger bröstet och skickade en remiss till mammografi där det gjordes ultraljud. Knölen i höger bröst visade sig vara en fettknuta med hjälp av ultraljud och röntgen. Dock hittade läkaren en förstorad lymkörtel i vänster armhåla så det togs mellannålsbiopsi på den. Nu undrar jag om lymkörteln i armhålan kan ha missats både första och andra gången jag kollat upp brösten? Vad kan isåfall ha hänt på 2 månader med ex spridning? Kan två läkare ha missat lymfkörteln i armhålan eller har den kommit efteråt? Jag har inte varit sjuk sen i början av året så det beror inte på infektion. Jag får svar på biopsin om ca 2-3 veckor sa läkaren, jag har sån fruktansvärd ångest över om det är bröstcancer..

Hej, i oktober fick jag diagnosen TNBC med Ki-67 43%. Relativt liten tumör, eller tre små, med ett större område DCIS på 65 x 35 x 20 mm. Jag har fått neoadjuvant enligt Keynote 522, pak/carbo 12ggr, med pembro var tredje vecka där tumören minskade något. Sen EC90, efter första dosen tappade jag ögonfransar, bryn osv. Efter dos två så börjat håret växa igen, efter dos 3 har jag känt av tumören, vilket jag även gjorde innan diagnos och nu har MR bekräftat att den växer. Mina frågor är, hur vanligt är det att tumören växer under neoadjuvant behandling? Vad är risken att cancerceller har spridit sig via blodet istället för till lymfkörtlarna? Hur spelar mitt Ki-67 värde på 43% in i prognosen för framtiden? Även om det är vanligats att den sprider sig till lymfkörtlar först så finns det ju alltid en risk att den kan ta en annan väg. Jag har förstått att risken för återfall är lika stor med en mastectomy eller lumpsectomy, men två i min närhet som nyligen gått bort i TNBC båda fick återfall efter lumsectomy som sen blev mastectomy. Så jag undrar nu när jag fått det relativt dåliga beskeded att tumören inte svarar på den neoadjuventala behandlingen om det kanske inte är smartast med en mastectomy från början?

Hej! En undran, jag har ätit antiöstrogen i 5 år (T. Anastrozol i 4 år och nu T. Exemestan 1 år). Jag har läst att man kan ta sin medicin (Exemestan) var annan dag, halveringstiden är 27 timmar. Jag har ont/stel i höft har gränsen för benskör och tappat mycket av mitt hår, begynnande starr. Nu känner jag också en nästäppa och det känns som svullen tunga, ingen svampinfektion, jag har annars ingen allergi. Jag funderar starkt på att sluta efter 5 års medicinering. Jag är 70 år fick en östrogenberoende tumör när jag var 31 år 1985, hade 1 lymfkörtel med ca av 7 st som togs bort. Då fick jag cytostatika, tablett Sendoxan. och mastektomi. 2019 fick jag tumör i andra bröstet 15 x 15 mm stor duktal cancer NHG 3, radikalt op. CMA visar ER 90%, PR 25%, Ki67 80% och HER2 negativ tumör. I sentinel node biopsi 4 friska körtlar. De tog tårtbit men jag ville inte göra strålning varvid jag fick min önskan igenom med mastektomi med expanderimplantat för att slippa strålbehandling. Har ingen genetisk ärftlighet. Ska jag våga göra tablett uppehåll efter 5 år och inte 10 år? eller varannan dags medicinering?

Hej, Jag opererades för hormonell bröstcancer oktober 2022, förra veckan fick jag besked om att jag har metastaser (små) i ryggraden. Mitt problem är att jag har stora problem med mina slemhinnor i underlivet. Under cellgiftsbehandlingen fick jag ständiga UVIer, de avlöste varandra tills jag fick antibiotika (jag tror det hette Furadantin) i förebyggande syfte. Jag tog en varje kväll. Jag hade också Hiprex, Blissel 2ggr/vecka, Repadina 3 ggr/vecka samt Lactal Balans 2 ggr/vecka. Dessutom smorde jag med Bepanthen eller Locobase. Plus att jag drack mycket. Allt utom förebyggande antibiotika var jag tvungen att fortsätta med efter cytostatikan för att slippa UVIer. Och nu har alltså spridd cancer konstaterats och jag sattes på en behandling av Kisqali och Fulvestrant. Efter 6 dagar kom så UVIn som ett brev på posten och jag fick pausa Kisqali och tar nu Selexid. Min fråga är om det inte finns någon motsvarighet till Kisqali som inte är så aggressiv mot slemhinnorna i underlivet, alternativt något effektivt hjälpmedel att ta för att skydda slemhinnorna. Jag kommer inte att klara Kisqali utan att få ständiga UVIer och är nu jätteorolig för det här. Finns det något att göra? Min läkare verkar inte känna till något, och det kanske inte heller finns. Men det måste ju finnas fler än jag som har besvär med slemhinnorna i underlivet, det kan inte vara så jätteovanligt. Så att man försökt hitta en lösning menar jag. Vad kan ni råda mig till i det här fallet? Det känns fruktansvärt jobbigt att inte kunna ta en behandling pga biverkningar när jag vet att cancern är spridd. Det känns skrämmande. Mvh Bibi 72 år

Fick bröstcancer för ca ett år sedan. Tumörbildande DCIS grad tre (mätandes 6 cm) med nekros samt microinvasioner i hela tumörområdet. Varken förstadium eller microinvasioner var hormonkänsliga (ER och PR 0%). För DCIS var HER2: 3+ (HER2 och KI67 kunde inte mätas på invasiva foci). Opererad med LICAP samt re-operation då operationen inte var radikal. Har också fått strålning. Jag har nu fått rekommendation av gynekolog om Mirena hormonspiral pga blödningsrubbningar. Bröstmottagningen har i remissvar angett att det inte finns kontraindikation för hormonspiral. Trots det känner jag en kraftig olust att sätta in en hormonspiral och har flera funderingar. Bedöms det ok med hormonspiral för att min bröstcancer inte var hormonkänslig? Har jag enbart en förhöjd risk att få samma sorts cancer? Är risken för en hormonkänslig bröstcancer i så fall på samma nivå som för en kvinna som inte haft cancer? Är min oro obefogad? Jag undrar också över DCIS. Jag förstår att histologisk grad, ung ålder, HER2-positivitet, utbredning (större än 5 cm) och microinvasioner är faktorer som är sämre. Men påverkar det risken för återfall eller ny cancer? Om ja, är det då i huvudsak en ökad risk för samma ”sort”?

I somras kände jag en klump/knöl i mitt vänstra bröst djupt inne vid typ revbenen. Sedan kände jag den inte igen (glömde även bort den), fram tills för 3 veckor sedan då jag upptäckte den igen. När jag samma dag tittade på brösten i spegeln såg jag en tydlig indragning precis bredvid/ovanför vänster bröstvårta. Jag blev genast väldigt orolig och kontaktade vårdcentralen dit jag fick komma nästkommande dag. Läkaren där kunde inte känna den klump jag känner utan trodde det var ett revben eller en muskel men skickade en remiss för mammografi ändå eftersom att jag känner något. Indragningen kunde hon inte se alls. I efterhand har jag upptäckt att det beror på att den endast syns när huden är helt slät. Så fort den styvnar lite syns indragningen inte alls. Jag har alltid haft ganska platta bröstvårtor, vilket även gjorde det lite krångligt med amningen i början när min snart 4-åring föddes. Jag har 2 barn varav den yngsta fortfarande ammar. Vänster bröst är dock det bröst som det ammas minst på och det är en tydligt skillnad i storlek på brösten. Jag tror att det alltid sett ut som indragningar runt bröstvårtorna när jag legat ner när jag var yngre, men jag kan inte minnas att jag någonsin sett det när jag lyft armen förut. Jag är så rädd just nu att det ska vara cancer och att mina barn ska behöva växa upp utan mig. Det jag undrar över är dock om det kan finnas naturliga orsaker till att det finns en indragning på bröstet? Tex om sådant kan ske pga graviditet och amning eller om det är så att det alltid är cancer när man har en indragning? Jag undrar dessutom om det är positivt att den inte syns när huden styvnar eller om det bara döljer det då.

Hej! Jag har ätit letrozol och fått zoladeximplantat sedan sommaren 2022. Nu har jag pratat med en läkare på Onkologen och han sa att jag kunde få zoladex var tredje månad istället för var 28:e dag. Toppen, tänkte jag, men nu såg jag att ni svarat här att zoladex var tredje månad inte är godkänt för kvinnor utan för män, samt att det inte är säkert att östrogenproduktionen trycks ner tillräckligt med detta tremånadersimplantat jämfört med enmånadersimplantatet (svaren var från 2021). Läkaren (som var en överläkare) menade att det hänt mycket sedan jag fick bröstcancer och att det inte skulle vara någon sämre effekt med detta tremånadersimplantat. Han nämnde dock ingenting om att detta var ett implantat för män och inte för kvinnor. Hur ska jag ställa mig till detta? Kan jag lita på att tremånadersimplantatet är lika effektivt som enmånadersimplntatet? Eller borde jag ringa och be att få nytt recept på implantat var 28:e dag? Jag kan samtidigt känna att det känns väldigt konstigt om en överläkare på Onkologen rekommenderar något som inte är lika bra... Vad säger ni?

Hej, Jag var 35 år vid insjuknande. Tumören var ca 5 cm och ”Biopsin vänster bröst visar invasiv NST närmast NHG2. ER 80%, PR 80%, Ki-67 25% och HER2 3+ vidare utbredd DCIS med ställvis komedonekros.” Jag har även CHEK2. Behandlades med cellgifter, operation, strålning och trastzumab (phesgo). Efterbehandlingen är enbart Tamoxifen. Jag uppfattade min första läkare som att vi testar om tamoxifen är ”tillräckligt” och sen ser om zoladex behövs. Inga prov har tagits för att mäta östrogenet i blodet. Jag har fått tillbaka mens sedan cellgifterna och den är regelbunden. Jag har nästintill inga biverkningar av tamoxifen. Jag funderar mycket kring om tamoxifen är tillräcklig efterbehandling och upplever att de läkare jag frågat efteråt antingen inte förstår frågan (och tror jag vill slippa tamoxifen) eller bara säger att tamoxifen är tillräckligt utan att förklara varför. Kan ni snälla förklara för mig varför det är okej att ha mens när min tumör var ”trippelpositiv”? Har jag inte då för mycket hormoner i kroppen? Eller hur bedömer man behov av zoladex? Jag vill absolut inte få återfall.

Jag gick på mammografi och fick svar att allt såg bra ut. 3 veckor senare har jag en knöl i vänster bröst och ringer till bröstenheten. Jag blev avvisad besök då jag nyss varit på mammografi och de bad mig avvakta. Knölen är fortsatt kvar efter 2 veckor till och jag ringer igen och kräver en tid. Jag får vänta 4 veckor till pga brist på personal under sommaren. Jag får sen komma på ett besök och bli inbokad på ett till besök för ultraljud och biopsi. Svar kommer ca 1 mån senare och jag har bröstcancer. Efter beskedet blev jag inbokad snabbt för operation och fick sen vänta ca 7 veckor för behandling. Vid frågan hur cancer kunde missas av mammografin fick jag till svar att den ser inte alltid cancern eller spridningen. Frågan nu är, vid koller för bröstcancer känner jag mig absolut inte säker att få mammografi då den missade min cancer. Kan tillägga att det här är andra gången jag får cancer, då jag haft sköldkörtelcancer som 12 åring. Opererade bort hela sköldkörteln vid 13 års åldern. Jag läser även i min bröstcancer grupp att flera kvinnors cancer missats av mammografin och även spridningen av cancern , alla nekas annan undersökningsform än mammografi. Varför är det på detta vis? Flera försöker söka vård i andra länder då de är livrädda att cancern kommer tillbaka och missas igen. Man ska väl inte behöva söka vård utomlands pga att vården här nekar cancer patienter alternativ undersökningsmetod?

Hej! Jag har funderingar kring vitaminer/ antioxidanter. Op för Duktal ca för ett år sedan. 1 metastas av 9 borttagna lymfkörtlar i axill. Cellgifter samt strålning efter det. Stå nu på tbl Letrozol samt Ribociklib. Enl op bröstkirurg stod jag på riskbedömning 2. (Men läste någonstans i journalen efter op kommentaren "hög risk" efter ytterligare analysering av det bortopererade som blev skickat till och utfört av annan enhet.) Lyssnade häromdagen på en onkolog och en bröstkirurg som var gäster i SR P4 extra. Bröstkirurgen nämnde att bl.a C-vitamin påskyndar tumörtillväxt. Denne bröstkirurgen nämnde även E-vitamin. Jag lägger på både rönnbär och svarta vinbär på min fil varje morgon. Äter även mycket sötmandel och vissa andra nötter ibland för att motverka kramp i benen. Eftersom sötmandel innehåller mycket E-vitamin blir jag fundersam. Efter det läste jag på kring forskning om detta, både utfört hos US KS samt även en stor amerikansk. Dessa forskningar avser visserligen intag av vitaminer i form av kosttillskott, ffa påvisades hög risk hos rökande lungca-pat.Men även inom bl.a. bröstca, magca . Så nu ställer jag mig plötsligt frågan om även mitt intag av minst ett tiotal sötmandlar, 3 st rönnbär (vinterhalvåret), samt ett högre antal svarta vinbär dagligen gör mer skada än nytta i mitt fall, även fast dom inte är i form av kosttillskott... Tack på förhand!

Komplettering till svar om Dcis 20191001 2019-10-24 Hej! Tack för ditt svar gällande min fråga om Dcis och ev risker för återfall. Du ville att jag skulle förtydliga svaret från PAD. Tog kontakt med sjukvården igen som sa att de uppmätt celler i körtelgångar, cellerna var spridda och hade inte bildat ngn tumör. Förstod det som att mätte man upp området där första sjuka cellen fanns och till den sista sjuka cellen fanns så var området ca 40 mm. Ingen tumör bildad och inga receptorer är tagna på cellerna. Borde det funnits receptorer? Hade man mätt upp cellerna på rad hade de blivit ca 10 mm tillsammans. Extent var 50 mm. SVAR: Hej Nu hittar jag inte ditt tidigare brev - Skicka bägge breven igen så skall jag svara MVH Elisabet Lidbrink Dcis 2019-10-01 Hej! När jag var på mammografi sensommaren 2018 fann man mikroförkalkningar på bilderna. Efter biopsi lutade det åt Dcis. Opererades med bröstbevarande operation i slutet av oktober, därefter strålning 15 ggr. PAD visat dcis 10 mm grad 3 med nekros, extent 50 mm. Frisk sentinel node. Enligt min kontaktsköterska så ( fattade jag det som) var de sjuka cellerna ca 10 mm när man lade samman dessa. Min oro nu är för återbesöket som kommer ske i höst, hur vanligt är det med återfall när man haft denna prognosen? Har förstått att skulle det återkomma i samma bröst som dcis eller invasiv cancer så opererar man bort bröstet. Min far har under året fått besked om att han har prostacancer, den var redan spridd när den upptäcktes. Så mina tankar handlar mkt om ev spridning o återfall.... SVAR: Hej Du har mycket mycket god prognos- det var ju endast DCIS. Var själva DCIS tumören 10 mm ? Extent 50 mm? Återkom med tydligare uppgift från patologen så kan jag svaa lite utförligare. MVH Elisabet Lidbrink Dcis 2019-10-01 Hej! När jag var på mammografi sensommaren 2018 fann man mikroförkalkningar på bilderna. Efter biopsi lutade det åt Dcis. Opererades med bröstbevarande operation i slutet av oktober, därefter strålning 15 ggr. PAD visat dcis 10 mm grad 3 med nekros, extent 50 mm. Frisk sentinel node. Enligt min kontaktsköterska så ( fattade jag det som) var de sjuka cellerna ca 10 mm när man lade samman dessa. Min oro nu är för återbesöket som kommer ske i höst, hur vanligt är det med återfall när man haft denna prognosen? Har förstått att skulle det återkomma i samma bröst som dcis eller invasiv cancer så opererar man bort bröstet. Min far har under året fått besked om att han har prostacancer, den var redan spridd när den upptäcktes. Så mina tankar handlar mkt om ev spridning o återfall.... SVAR: Hej Du har mycket mycket god prognos- det var ju endast DCIS. Var själva DCIS tumören 10 mm ? Extent 50 mm? Återkom med tydligare uppgift från patologen så kan jag svaa lite utförligare. MVH Elisabet Lidbrink Komplettering till svar om Dcis 20191001 2019-10-24 Hej! Tack för ditt svar gällande min fråga om Dcis och ev risker för återfall. Du ville att jag skulle förtydliga svaret från PAD. Tog kontakt med sjukvården igen som sa att de uppmätt celler i körtelgångar, cellerna var spridda och hade inte bildat ngn tumör. Förstod det som att mätte man upp området där första sjuka cellen fanns och till den sista sjuka cellen fanns så var området ca 40 mm. Ingen tumör bildad och inga receptorer är tagna på cellerna. Borde det funnits receptorer? Hade man mätt upp cellerna på rad hade de blivit ca 10 mm tillsammans. Extent var 50 mm. SVAR: Hej Nu hittar jag inte ditt tidigare brev - Skicka bägge breven igen så skall jag svara MVH Elisabet Lidbrink

Undrar min mammas diagnos. Står i journalen: "HER2 score 3+, Elston score 8, ER 1%, PR0%, Ki-67 69%, FISH visar amplifiering. Elva mm invasivt duktalt carcinom. Ser också DCIS grad 3 med nekroser varför sjukdomens totala utbredning blir 22x16mm". Ingen spridning till lymfkörtlar. Blir behandling med cellgifter och hela kitet. Vad betyder begreppen? Enligt läkaren är tumören borta, men varför då cellgifter? Är det för att tumören var så aggressiv? Mormor dog i bröstcancer tidigt, vad är risken för mig? Är denna typ ärftlig?

Hej Aina, läste dit svar om lång HRT och känner igen min situation. Min läkare tog upp "risker och fördelar" med fortsatt HRT efter 7 års behandling. Vad jag mins handlade risker om påverkan på livmoderns slemhinna, ej bröstcancer. Hen fortsatte skriva ut Evorel och Gestapuran i 4 år till för att jag klagade på blodvallningar och störd sömn. Vari består mitt ansvar, att jag borde ha vetat bättre, respektive läkarens att inte rekommenderade andra sätt att hantera klimakteriska besvär, utan fortsatte skriva ut Östrogen?

Hej, Jag är 62 år (längd 169 och ca 58 kg, två barn första vid 32 års ålder) och valde den 17/5 att göra en mastektomi på mitt vänstra bröst. I journalen finns många förkortningar som jag var alltför spänd för att fråga om på mitt besök efter operationen. Spaltar upp lite info här; Invasiv ductal cancer DCIS grad 3 Tumörstprlek 5 mm varav 8 mm invasiv del. Vad betyder detta; Radikalitet: Ja BRE/NHG: 5/grad 1 LVI: nej ER 100% PR 80% KI-67 11% (Vet att under 20% är bra) Her2/neu IHC: 1+ "portvakten" (1st) togs bort - ingen spridning (Igll:1 SN Med mestastas:0) TNM:pTb NO Mx Jag ska äta aromatashämmare i 5 år sa doktorn. Jag fick Anastrozole utskrivet. Naturligtvis har jag Googlat på detta, och det är inte trevliga biverkningar. Tydligen väldigt vanliga också. Tamoxifen verkar ungefär likadant. Jag har alltid mått dåligt vid låga halter av östrogen. Tex vid amning och även delar av menopaus. Jag förstår att ni inte kan råda mig i mitt beslut. Men jag undrar; Hur stor är min chans till överlevnad i BC om jag äter medicinen (Anastostrzol) mot att jag inte gör det. Och hur långt fram i livet kan man sia om det? Vet man något om återfall i BC eller annan cancer när det gäller "min" cancer? Blir det någon skillnad om jag tar en mindre dos? Eller måste "alla" ta samma dos? Jag menar att vi är alla olika vad gäller vikt och längd. Mvh Karin