Visar 10 av 1549 träffar

Återfallsrisk

2021-03-16
Hej Jag fick bc sommaren 2020. Enligt biopsin var min bc Her2 negativ, ER100, ki 40 och enligt ul 25 mm stor invasiv cancer. En MR gjordes också och då syntes en 7,5cmx5 cm stort fält. Jag var då 41 år. Jag fick under hösten 3 doc och 3 Ec90. Jag upplevde inte att knölen krympte nämnvärt och påtalade det till onkologen. Efter andra Doc så verkade det som om att två nya sateliter på några millimeter hade tillkommit enligt ul så jag ifrågasatte om den sista dosen Doc skulle ges. Det skulle den. Efter sista Doc kände jag att bröstet stramade, strålade mot nyckelbenet och jag kände en knöl vid lymfkörteln. Det hade jdg inte gjort tidigare. Jag sa det till kirurgen och han klämde på mig men kände inget. Jag opererades innan jul, tårtbit och portvakt. 5 v senare fick jag reda på att de fann en metastas på 2,1mm och flera micrometastashärdar i lymfkörteln. Dessutom var tumören 20mm och nu Her2 positiv, grad 3. ER100, PR 20. Tillväxthastigheten hade sjunkit till 4%. Några sateliter sa de ingenting om. En lymfkörtelutrymning gjordes och nu har jag fått svar att de var rena. Jag har påbörjat Kadcylabehandling (fått två doser) och påbörjade Tamoxifenbehandlingen vid jul. Strålning av bröst och armhåla ska jag påbörja nu på onsdag. Jag har nu förstått att min prognos att överleva har sjunkit avsevärt när jag hade kvarvarande cancer i bröstet och i portvaktlymfkörteln vid operation. Hur ser min prognos ut nu? Enligt Katharinastudien av Kadcyla så är tre års överlevnaden 88% men är det tillämpbart på mig då jag inte har fått något herceptin under cyton? Jag har gjort två CT av bålen, nu efter svar på pad och även i höstas, samt en CT och en MR av huvudet i höstas. Inga tecken på metastaser. Sateliterna vet jag inte om de finns kvar i bröstet. Bör jag ta det vidare på något sätt? I somras samtidigt som jag upptäckte knölen så kände jag en knöl i bakhuvudet som orsakar tryckkänsla. Detta tog jag upp med onkologen och ct och MR gjordes då. Nu med positiv lymfkörtel och HER2 positiv bc känns det än värre med bakhuvudet. Nu har jag tinnitus vilket jag inte hade tidigare. Dock verkar onkologen anse att tidigare utredningar räcker. Tycker ni det med?
Visa svar
Svar:
Hej Jag vågar mig inte på några %-utfästelser i ditt fall. Dock är det ju så att du faktiskt har svarat på din kemoterapi. Man får uppfatta nedgången av ditt Ki67 värde som ett behadnlingssvar, som är förenat med en bättre prognos än vid ett konstant Ki67-värde. Vidare är det så att den prognostiska betydelsen av att inte ha uppnått komplett remission är klart mindre vid en hormonkänslig bröstcancer än en receptornegativ, det gäller både med och utan HER2. Jag anser att det var rätt att fullfölja kemoterapin. När det gäller "satelliterna" skulle jag fästa ett större avseende vid den mikroskopiska bedömningen än vid ultraljudet. När det gäller din prognos tänker jag att det viktiga är att inte uppfatta att situationen är sämre än den är, hopplös eller så. Så kan man inte säga att det är. Långt därifrån! Jag kan däremot inte ha någon stark uppfattning om man bör göra om rtg av huvudet eller inte.
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Återfallsrisk

Prognos och frågor om Tamoxifen

2021-12-19
Har några frågor och som min(a) beh läkare inte kan svara på. Kanske ni kan hjälpa mig? Fick BC besked i april, 40 år gammal. Op 210617 med vänstersidig mastektomi och ALND (endast 2 lgl), där PAD påvisat IDC med DCIS, tumörstorlektotalt 50 mm, invasiv delar 40 resp 21 mm. ER/PR 100%. BRE 8/grad 3. Ki67 36%/22%. HER2/neu IHC: 1+ båda. Metastas i 1 av 2lgl undersökta vid axillutrymning. TNM: pT2N1. Behandling ECx3 och Paclix9, SB 2,67/4,05 Gy med SIB till 48Gy. Tamoxifen i 5-10år med GnRH-analog i 2 år. Zoladex även under cyt-behandling. Hur ser återfallsrisken ut sett till min prognos? Hur stor skillnad gör den endorkrina beh för återfallsrisken, vet man ngn procent? Hur blir skillnaden med både Tamoxifen och Zoladex i jmf med endast Tamoxifen? Stämmer det att Tamoxifen minskar risken för benskörhet och hjärt-kärl sjukdom? Också, hur vet man om man tillhör den 1/3 kvinnor och som har den gen som påverkar nedbrytningen av Tamoxifen? Det borde ju då påverka effekten?! Känns inte lockande att äta en tablett som generar ohyggliga biverkningar för utebliven eller otillräcklig effekt. TACK för att ni finns! <3
Visa svar
Svar:
Hej, hoppas jag kan ge litet svar. Det är inte så lätta frågor du ställer. Jag kan inte ange återfallsrisken, men jag kan uppskatta sannolikheten att vara i livet efter 10 år, med behandling är den i storleksordningen 77 %, med full behandling, som skulle kunna inkludera även en bisfosfonat, i alla fall om du inte planerar graviditet. Den hormonella behandlingen bidrar med 12 % av dedär 77%, det skulle jag säga understryker att detta är e viktig behandling som förstås medför jobbiga biverkningar. Effekten av den hormonella behandlingen blir lägre om man utesluter zoladex, i alla fall om du återfått äggstocksfunktion efter din cytostatika. Om äggstocksfunktionen inte återkommit bidrar inte zoladex, men i så fall har du troligen precis samma biverkningar av att äggstockarna sover som de du får av zoladex. Effekten av tamoxifen är litet komplicerad, kanske kan man säga att för den postmenopausala kvinnan (som inte menstruerar) är tamoxifen gynnsamt för skeletthälsan, medan för en premenopausal kvinna som menstruerar så är det litet ogynnsamt för benhälsan. Jag skulle tro att det är på samma sätt vad gäller hjärtkärl sjukdom, men dessa effekter är med all sannolikhet mycket lägre än nyttan av medicinen i sin återfallsförebyggande effekt. Det finns vad jag vet inte någon test man kan ta som visar att man bryter ner tamoxifen på ett sätt som gör att man förlorar effekten av medicinen. Sammanfattningsvis vill jag förstås peppa dig att stå ut med medicineringen i syfte att minimera risken för återfall, som tyvärr inte är mycket liten. Man kan tänka sig att lägga till zoledronsyra till din behandling, men det kanske du glömde skriva bara. Det är bra också på det sättet att det minskar risken för negativ påverkan på skelettet.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Prognos och frågor om Tamoxifen

Hej.

2023-08-27
Vore tacksam om du kunde svara så fort som möjligt så jag får eran åsikt om min behandling. Jag fick lobulär BC 2013,HER 2 negativ .7 cytostatika Ec o Docetaxel+ 3 Avastin.Spridning till skelett 2017 under hormonbehandling , Tamoxifen o Letrozol.Därefter Xgeva o Capecitabine ,mer spridning till tarmbenet i Juni-21 , strålning,byte till Faslodex/Ibrance i Juni/Juli -21. Metastaser på äggstockarna o äggledarna i Mars -22, bortopererad privat April -22 .DT i Augusti -22, ytterligare spridning i skelett o mjukdelsökning dorsalt om levern, byte till Paclitaxel, mjukdelsökning försvann helt. I Oktober -22,orbital metastas (strålad Mars -23). I Januari -23 byte till EC 60 p.g.a progress orbital metastas. Mars -23, 2 metastaser i levern, byte till Halaven. I Juni -23 syns en 3 mm stor metastas i hjärnan o ytterligare 1 mm stor i Augusti -23,strålkniven . Får hudmetastaser på ryggen vid lambå ärr o vänstra armhålan i Juni -23.Biopsi på hudmetastaserna visade ER 65%,PGR0%,Ki 67 10%,HER 2 kvot 1.01. Läkaren avvaktar med behandlingsbyte trots nytillkomna hjärn och hudmetastaser, stigande Ca 15-3, pendlar mellan 80 och 99, alla andra prover bra jämt.Tog en second opinion privat, läkaren föreslog Cisplatin, ensamt eller med Gemcitabine som tillägg (fast det är mot TNBC), mycket biverkningar , men kan ha bra effekt.Min tidigare läkare föreslog Exemestan+Afinitor i Augusti -22.Min nuvarande läkare har pratat om Verzenios+Exemestan, fast Ibrance/Faslodex inte hade önskad effekt p.g.a metastaser i äggstockarna o äggledarna. Har även läst om elektrokemoterap mot hudmetastaser kan vara mycket effektivt. Jag vore tacksam om jag får eran åsikt om den fortsatta behandlingen även om det blev lite långt skrivet. Mvh
Visa svar
Svar:
Hej, det är en lång resa och en hel del olika behandlingar du har varit med om hittills. Det är extremt svårt för oss att ge en exakt rekommendation när vi inte kan ta del av all information, och bland olika möjligheter finns oftast inte en rätt eller en fel behandling. Beslutet styrs av möjlig effekt men också risk för biverkningar. Oftast är det klokt att försöka behandla hela sjukdomen när man har spridd bröstcancer genom en medicinsk behandling, men ibland kan lokala behandlingar ges när vissa metastaser växer snabbt och ger specifika symtom. Alla har rätt till en second opinion inom offentliga sjukvården, och du skulle du kunna fråga din onkolog att hjälpa dig få en second opinion från ett annat sjukhus som har erfarenhet med behandling av bröstcancer. Ibland finns det även forskningsstudier man kan delta i.
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hej.

Fundering kring TNBC spridning och återfall

2025-01-14
Jag är 48-årig kvinna som i början av oktober fick diagnosen bröstcancer. Här kommer information från min journal. Genomgick mammografiundersökning som visade högersidig tumör. Gentest negativ. Sektorresektion den 19/11 där PAD visar fokal duktal cancer. 17 mm grad III. Ingen in situ komponent. Ingen vaskulär inväxt. Bröstpanelen är trippelnegativ. Ki67, 31%. En benign SN. Insättes på adjuvant dostät EC 90, 4 kurer följt av Docetaxel alternativt tillägg av Karboplatin, 3 kurer. Strålbehandling. Jag genomförde första kuren av EC90 utan problem den 23/12 men när det var dags för kur 2 (7/1) så visade min ALAT värde 2,37 ukat/L (alla andra prover var ok) och onkologin bestämde att skjuta upp behandlingen med 2 dagar. Jag tog nya prover två dagar senare som visade ALAT värdet - 2,35 ukat/L och ASAT - 0,87 ukat/L. Så nu är kur 2 uppskjuten ytterligare till 14/1 vilket blir 3 veckor sedan första, alltså inte dostät. Jag blir väldigt tacksam om ni kan svara på följande frågor: 1. Betyder det att min cellgiftsbehandling blir av sämre kvalitet eftersom det inte kunde genomföras en dostät behandling? Blir risken för spridning större? 2. Vad ska man göra om ALAT och ASAT inte blir bättre? 3. Finns det något sätt att beräkna hur stor risken för spridning och återfall är? 4. Ökar risken att jag får andra typer av cancer på grund av att jag redan har bröstcancer? 5. Hur stor är chansen att jag överlever 5 år? Tack så mycket!
Visa svar
Svar:
Hej. Det är inte helt ovanligt att levern påverkas av cytostatikabehandlingen och då måste vi invänta att den återhämtar sig innan man kan ge mer behandling. Oavsett om du kan få dostät behandling eller inte, planeras en bra behandling med god kvalitet. Ibland är det så att efter den första kuren stiger levervärdena, men sedan reagerar inte levern på samma sätt vid nästa behandling så huruvida det går att ge dostät eller inte får tiden utvisa. Det vanliga är att levervärdena blir bättre men om det inte sker får man kanske utesluta annan orsak till påverkade levervärden - finns det någon annan medicin, tex, som också bidrar? Det finns ändå många faktorer som talar för en ganska god prognos för din del, men att räkna ut exakt prognos är inte helt enkelt, men man kan grovt räknat säga att drygt 10% får återfall inom 5 år, vilket också innebär att knappt 90% inte får ett återfall. Överlevnaden efter 5 år är ungefär densamma, dvs runt 90 %, där även död av annan orsak räknas in. Frågan om risk för annan cancer kan jag inte svara på annat att den inte är särskilt stor utifrån det du berättat.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering kring TNBC spridning och återfall

Orolig för bröstcancer

2025-03-04
Hej! Jag är 34 år och Den 20/1 fick jag tid hos husläkare då jag känt en liten knöl i vänster bröst. Både jag och husläkaren hade svårt att hitta och känna den i början. Jag blev remitterad till mammografi och 2 veckor senare fick jag tid. Ytterligare en vecka senare den 18/2 kom svaret och det står såhär i min journal ” Utlåtande: 2025-02-11, 09:46 MAMMOGRAFI KLINISK - MAMMOGRAFI MED TOMOSYNTES, Vänster (DX 3 , SIN 3) Parenkymtäthet enligt BIRADS: c. Måttlig Måttligt tätt bröstkörtelvävnad med enstaka upptill 10 mm stora cystliknande förändringar bilateralt. Motsvarande markerat på bilder område för utpekat palpationsfynd lateralt i vänster bröst, ca 2 cm från mamillen ses en 6 mm stor ospecifik förtätning, i första hand benign, dock kompletterande ultraljudsundersökning för närmare bedömning önskas. I sned sidoprojektion i höger bröst, dorsalt i mamillplanet, ses ett ca 20 mm stort område med mikroförkalkningar. Fibrocystiska förändringar? För att utesluta avvikande morfologia av kalk och närmare bedöming planeras kompletterande bildtagning med en ny bra framdragen lateralt CC, en RML, konförstoringar samt ultraljudsundersökning.” Jag är livrädd att de hittat något farligt då det står ”i första hand” benign. Betyder det att de sett något som ändå tyder på att de inte är helt säkra eller varför kallas jag på ultraljud? Varför står det ospecifik förtätning? Brukar man inte kunna se om tex är en cysta eller fibroadenom på mammografin? Vill också påpeka att mitt bröst är mer svullet nu och knölen känns större och jag hittar den direkt när jag känner, är det normalt att en godartad knöl växer så fort och bröstet även svullnar? Blev ännu mer orolig när de hittat mikroförkalkningar i mitt andra bröst. 20 mm är det ett kluster då som jag förstått är cancer? Är livrädd och så orolig!! Har fått ny tid 10/3 vilket är om 2 veckor, är inte risken att ev cancer blir värre när det går så lång tid?
Visa svar
Svar:
Hej. När man skriver "i första hand" är det så man menar. Det går inte alltid att med mammografi/tomosyntes säga kategoriskt att det är benignt. Även ospecifik är precis det man menar, ibland går det inte att säga att det "förmodligen" är ett fibroadenom eller cysta. Sedan kan det också vara att olika undersökare beskriver saker lite olika. Mikroförkalkningar behöver inte betyda att det är cancer men det är bra att de tar prov från området, då får du veta. Jag kan förstå att det känns jobbigt att vänta men ur ett cancerperspektiv (vilket vi ju inte har några belägg för att det är) är inte några veckor avgörande för prognosen. Varför bröstet känns svullet är svårt att veta, men om det är rött, varmt och svullet kanske du kan be någon inom sjukvården titta på bröstet.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Orolig för bröstcancer

Återfall i spridd bröstcancer

2019-10-01
Jag har just fått diagnosen spridd bröstcancer sedan några månader. Jag har ätit Letrozol 2 och sedan Tamaxiofen 6 år, men på grund av att jag bröt revbenen och det gjorde mig så orolig så fick jag en Ct vilket visade förändringar i lungan ( mindre förändring) Ny scanning med Pet/ct och då kom nya fynd skelett metastaser 3 ( ev ytterligare 2 men de syns knappt) tyvärr hittade man även en väldigt liten förändring i levern också som bekräftats med ultraljud 1-2. Det är HER2-negativ med Ki-67 på 12% alla andra prover är bra och CA 15-3 ligger på 22 dvs normal. Min behandling är Zometa, Letrozole, Kalcipos och nu kommer man sätta in Ibrance . Jag förstår på något sätt att nu när det fanns i levern också så är läget väldigt mycket sämre, men ändå bra med det låga tillväxt värdet. Jag undrar har det faktum att de 2 små i levern gjort att min överlevnads tid blir mycket kortare och i så fall varför? För läkaren säger att om det bara varit skelettet och lungorna hade det varit mycket bättre, vad betyder det för mig? ( tid möjligt överlevnad ) Har en tilläggsfråga, är det faktum att jag nu får Ibrance kommer det att göra att jag int kan arbeta på grund av infektionskänslighet? Jobbar 50% just nu och det har fungerat, men vi är i en grupp med många småbarnsföräldrar mm.
Visa svar
Svar:
Hej Du kan fortsätta arbeta halvtid så länge du orkar- det är bara bra för dig. Du är inte speciellt infektionskänslig med den medicinering du nu erbjuds. Visserligen har du levermetastser men dom verkar vara mycket små. Det är sant att det är sämre att ha levermetastser men det är bra att dom är små. Du har en långsamväxande tumör och har god chans att må bra i många år med den behandling som erbjuds och det finns många andra alternativ till behandling. MVH Elisabet Lidbrink
Elisabet Lidbrink

Elisabet Lidbrink

Överläkare och onkolog, Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Återfall i spridd bröstcancer

Funderingar kring strålbehandling

2020-04-16
Hej! Opererades 23/10-2019 för: Ospecificerad lokalisation av cancer in situ i bröstkörtel. Vidare står: Mellannålsbiopsi visade DCIS grad III. Histologi (PAD): DCIS grad 3. Komedonekros. Tumörstorlek: Totalt extent 45 mm Radikalitet: Ja, med 0,1-0,2 mm som minsta avstånd mot ventrala ytan. Dorsalt 2mm. Minsta marginal: Se ovan Lymfovaskulär invasion: Nej Efter operation och notering vid bröstkonferens: REKOMMENDATION Förnyad kirurgi : Ja, bröstbevarande alternativt direktrekonstruktion. När jag återkom till sjukhuset för återbesök tyckte läkaren att det var bättre att avvakta ny operation och istället ge strålbehandling. Jag var positiv till detta då jag inte önskade att genomgå en operation till. Det beslutades om 15 strålningsbehandlingar. Idag när jag nästan 6 månader efter operation är på förberedande besök inför att strålbehandlingen ska starta (23/4) får jag besked om att behandlingstillfällena kommer att bli 5 styck men med högre strålningsdos. Jag blir undrande över denna ändring och vill fråga om det är vanligt att dra ner på behandlingstillfällena utifrån 1. typ av tumör 2. tid sedan operation och att man vid första konferensen förordar reoperation 3. Är det praxis med kortare behandlingstillfällen med högre stråldoser Det är möjligt att jag undrar och oroar mig i onödan men ville ändå ställa frågorna. Tack för återkoppling!
Visa svar
Svar:
Hej Gunilla, detta rör sig om en covidanpassning. Man är oroad på våra strålbehanldingsavdelningar, där många redan har långa väntetider (vilket du är ett exempel på) för vad som kan komma att hända i händelse av att man får många sjukskrivna medarbetare. Det skulle kunna ställa till det rejält om man inte kan fullfölja planerade och pågående behandlingar. Man har därför bedömt att den kortade behandlingen med högre dagsdoser är ett likvärdigt alternativ till den längre behandlingen och att man inte på samma sätt riskerar att få problem halvvägs genom behandlingen.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring strålbehandling

Fundering efter biopsin

2020-06-09
Hej, Jag genomgick igår en undersökning efter det att jag tillbakakallats efter tidigare mammografi. Är bröstcanceroprererad på höger sida 2017, portvakten var ren, tumörens yttre lager var in situ. Alltså en bra prognos, ingen såg mig vara en patient med hög risk för återfall, ärftlighet 0 står det i journalen. Nu hade man sett ett knappt 1 cm stort område på ultraljudet som var svårtolkat så att även en grovnålsbiopsi genomfördes. Ska få svar på detta den 17 juni. Äter Tamoxifen sedan 3 år och är nu livrädd för att jag ska ha fått cancer igen i det andra, kan det verkligen vara så att man kan få cancer i det andra bröstet trots Tamoxifen? Förstår att det i och för sig kan vara en variant som inte är östrogenberoende men hur vanligt är det att en kvinna drabbas av 2 olika typer? Kan inte för mitt liv känna någon knöl själv. Vänster bröst opererades också 2017 för att minskas i storlek till det cancerdrabbade. Kan knutor relaterade till operationen uppkomma 3 år senare? Har litet hopp om att det ska vara något annat än cancer då det i all info jag läser inte står mycket om alternativa förklaringar för någon som är över 50 år.
Visa svar
Svar:
Hej Anna. Så mycket har jag förstått av alla er patienter, att det är påfrestande att vänta på besked efter gjorda undersökningar. Det verkar närmast vara att likna vid tortyr. Man vill förstås veta så fort som möjligt så man kan ställa in sitt liv på det som eventuellt väntar, och man kan säkert göra sig tusen obehagliga tankar på det värsta under tiden. Man behöver få veta, och det behöver du också i denna situation, tyvärr har jag inget annat att erbjuda än att du måste vänta till 17/6. Som du beskriver det är det långt ifrån säkert att det är cancer, det kan mycket väl vara något annat, men vad hjälper det att gissa? Jag hoppas för din skull att tiden fram till 17/6 går kvickt. Synd bara att det är den kanske vackraste tiden ute på året, hoppas du ändå kan njuta av det.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering efter biopsin

Prognos för endast svagt hormonkänslig tumör

2020-07-13
Hej, Jag Är 57 år, behandlades 2018 för bröstcancer grad 3, Er 20, Pr 0, HR2neg, Ki67 90%, ca 2,5 x 3 cm, ingen spridning till lymfkörtlarna. Fick neoadjuvant 6 x TAC-behandling, bröstbevarande op (Tumören satt under mamillen , även bröstvårtan togs bort) och 16x strålning. Har nu ätit Tamoxifen i två år och har mycket vallningar och svettningar, stelhet i leder och viktuppgång. Håret är så tunt att skalpen lyser igenom, har som en manlig ”krans” och nästan inget uppe på huvudet. Min tumör gick helt tillbaka av cellgifterna. Jag är så tacksam att jag är cancerfri men känner mig väldigt obekväm och okvinnlig i min kropp (men inte pga av brösten, utan pga håret och biverkningarna). Min fråga är: hur mycket nytta gör Tamoxifen för mig med den låga grad av hormonkänslighet? Hur ser återfallsrisken ut?
Visa svar
Svar:
Knepig fråga. Gränsen för att vara hormonreceptorpositiv går vid 10 % i Sverige och Norge. Vi anser inte att det finns nytta av hormonbehandling om man endast har så litet receptoruttryck. I andra länder ger man behandling till alla med minst 1 % ER! De flesta har antingen 0, 1-2% eller 80-100 %, det är ganska få mitt emellan. Kunskapsläget är litet oklart för dessa, upp till 10 % är talar det mesta för att de i allt väsentligt liknar de som har 0%, men för de som är 20 % är det svårare att veta. Man kan överväga att färga om så att det inte är fel på analysen, men det är det oftast inte. Troligen är nyttan lägre av hormonbehandling för en patient som haft en tumör med 20 % östrogenreceptor jämfört med en som hade 80-100 %. Baserat på att du svarade så bra på behandlingen och gick i komplett remission, är din prognos utmärkt, men du får ta ett snack ansikte mot ansikte med din doktor för att komma överens om vilket som är rätt väg för dig. Det korrekta rådet är att du i första hand bör fortsätta med din hormonella behandling,
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Prognos för endast svagt hormonkänslig tumör

Funderingar runt strålning

2020-10-28
Hej! Jag genomgår nu strålbehandling i förebyggande syfte. Har blivit opererad och cytostatika behandlad. Jag har två funderingar. Varför strålbehandlas hela bröstet och inte bara stället där tumören satt? Den andra funderingen har med biverkningar att göra: 1. Det har börjat strama lite i och bli lite ömt i armhålan där tre lymfkörtlar togs bort (inga cancerceller hittades där och ingen strålning ges där). Är det vanligt? Jag har inte känt något konstigt där sedan det läkt efter operation. 2. Efter flera behandlingar har det kliats i huden i ansiktet runt käkben och haka, ungefär på samma sätt som när jag träffar katter, vilket jag är allergisk mot (kliniskt testat). Kan man reagera allergiskt mot något i strålningen? Eller kan det sätta igång någon allergisk reaktion på något sätt? Och mot vad? Elöverkänslighet? 3. Det har kommit som en förhårdnad bakom operationsärret på bröstet - bidrar strålningen till det? Har inte känt det tidigare. Tack för svar.
Visa svar
Svar:
Hej, Vid en bröstbevarande operation tar man bort alla tumörceller med en marginal omkring. Trots detta kan det finnas enstaka celler i omgivningen, mest sannolikt i närheten av operationsområdet. Man har studerat möjligheten att begränsa den bestrålade volymen i bröstet på det sätt du antyder och i vissa fall kan man göra en sådan strålbehandling. Min uppfattning är dock att skillnaden inte blir mycket stor, vilket beror på att man för att nå ett område mitt i bröstet t ex, måste man stråla genom vävnaden på ömse sidor om tumörområdet. I höjdled leder denna teknik dock till en litet minskad volym som strålas. 1) Ja, som du beskriver det uppfattar jag det som vanliga besvär, det är förstås viktigt att det inte finns tecken till infektion. Tror inte att det har med strålningen att göra. 2) Nej man kan inte reagera allergiskt på strålningen. 3) Det låter i första hand som postoperativa förändringar. Det kan vara en vätskeansamling (serom) som ju kan kännas som en hård boll. Det brukar minska succesivt, men det kan ta tid.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar runt strålning

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss