Frågor & svar

Hej, här kommer förmodligen en konstig fråga .Jag är 59 år och opererades för bc för drygt ett år sedan .( tårtbit ) Strålning och tamoxifen utan problem, inte ens trötthet. Tycker dock att min hy har blivit lite sämre men ” fick höra” att man skulle vara försiktig med ansiktsbehandling och kosttillskott ( magnesium). Vet ej om detta enbart gällde i samband med strålningen. ? jag älskar att jogga och träna men tycker det är jobbigt med att nu få acne liknande utslag. Jag har aldrig gjort en ansiktsbehandling förut , men börjar fundera på att göra en ( i samråd med en hudterapeut ) . Eller finns det någon risk ?

Om man då är 60+, tidigare opererad pga åderbråck x flera och inte besvärsfri. Är man då inte kandidat för förebyggande blodproppsbehandling?

Hej Jag undrar hur Brintellix fungerar ihop med Tamoxifen, påverkar de varandra?

Hej, Min mamma har fått besked om att hon har invasiv bröstcancer grad 2 med diffust växtsätt, tumören är 13x12 mm och livet har vänts upp och ner. De sa på mammografin att tumören ej spridits till lymfan men vid senaste besöket sa de att de inför operation behöver ta fler tester för att kolla vilket gör mig orolig. Läkaren kunde inte svara på vilka behandlingar som kommer att behövas utan säger att man får besked om det efter operationen. Vi vet inte heller när operationen ska ske, om några veckor är vad vi vet. Nu till frågan, vad är det egentligen som avgör när man behöver cellgifter eller strålbehandling eller båda delarna? Min mamma är 70 år och är så rädd att hon ska behöva gå igenom cellgiftsbehandlingar eftersom man mår så dåligt av dem.

47 år har under 1,5 års tid gjort 34 cellgiftsbehandlingar. Neoadjuvant behandlad EC dostät x 4 och Docetaxel dostät x 4. Sedan modifierad radikal mastektomi och axillutrymd. 11 utav 22 lymfkörtlar med metastaser. Därefter varje vecka under 12 veckor adjuvant Trastuzumab, Pertuzumab, Carboplatin, Paclitaxel. Sedan var tredje vecka 14 omgångar med Kadcyla. Lokalt avancerad högersidig cancer mammae som visade sig också vara HER2-positiva, hormonreceptorpositiva och högproliferativa. Från metastaser i lymfkörtlar ER 95%, PR 95%, HER2-negativ och Ki-67 32%. I bröstet en tumörutbredning på 115 x 50 x 80 mm. På PAD ett stort DCIS grad 3, 100 x 80 mm med riklig intravaskulär tumörväxt och snäva resektionsmarginaler. Multiplasma och rester av invasiv carcinom grad 2. 11 av 22 lymfkörtlar med metastas. Bedöms som RCB 2. ER 100%, PR 50%, Ki-67 2% och HER2 2+, positiv enligt SISH. Jag vet att återfallsrisken är speciellt hög nu ca 2 år efter diagnosen. Men har ni någonsin mött patienter med så stor tumör och spridning till 11 lymfkörtlar som klarat sig, inte fått överfall och fått leva länge?

Hej! Jag har varit på UL och i min journal står det att jag har antagligen en komplexcysta och en annan cysta också, de vill ta biopsi på dem. Min fråga är, vad betyder egentliga komplex cysta? Det står att det är heterogen förändring och är regelbunden. Jag är orolig om varför de väljer att ta biopsi om det inte är något farligt. Tack

Hej! Jag fick förklarat till mig vad en komplexcysta är. Jag undrar om hur ofta biopsi från en komplexcysta visar något malignt? (komplexcystan har fått denna förklaring efter UL: heterogen regelbunden förändring utan doppler, 11mm).

Hej! Fick för några dagar sedan ont i vänster bröst. Inte gjort ont när jag tycker på det och känner inga knutor eller något annat ”annorlunda” men smärtan gör mig orolig att det skulle vara något allvarligt. Är snart 26 år gammal. Smärtan har flyttat på sig lite till och från men har mest ont precis ovanför bröstet/benet precis vid armhålan. Smärtan känns inte av när jag rör mig eller har bh men mest när jag ligger i olika lägen. Kan nästan kännas som ”träningsvärk” i känslan, lite ömt/värkande. Hade tänkt avvakta och se om det blir värre men behöver jag söka vård direkt? Allvarligt?

Hej jag har tagit bort båda brösten mastektomi pga canser. Operationen jordes 1 feb och högra sidan är ser okej ut medan vänster är extremt svullet och blå/svart. Spänner och gör ont ser ut som ett mindre bröst och svullnad går även under armen på sidan. Står inte ut. De försökte för 1 v sedan tömma men var svårt.Blev lite bättre någon dag men är värre nu. Fått penicillin men verkar inte hejda serom. Varför e jag svart/blå och hur ska jag bli av med detta?

I början på december blev jag helt smärtfri. Då hade det gått 20 månader sedan bröstbevarande kirurgi och axillarutrymning samt 14 månader sedan avslutad strålning med alla tänkbara biverkningar. Glädjen varade ett par veckor tills jag i julhelgen fick lymfödem på underarmen. Träffade läkare i början på januari som konstaterade lymfödem med pitting och efter ca två veckor skrev remiss till lymfödemmottagning. Då hade jag redan fixat tid själv hos sjukgymnast som hjälpte mig med armstrumpa. Väntetid till lymfödemmottagningen är tre månader. Svullnaden gick ner ganska snabbt och armen mår hyggligt med daglig kompression och 5 km löpning varannan dag. Jag undrar 1. om lymfödemet hade kunnat undvikas om jag fått mer sjukgymnasthjälp efter strålning, 2. Varför det är så ont om resurser för eftervård på ett universitetssjukhus, 3. Hur stor är risk för återfall/ny cancer kopplat till lymfödem? Och om sådan risk ökar om man vistas i varmt och soligt klimat? Jag önskar bara att kunna göra så mycket som möjligt av det jag kunde före bröstcancern.

Invasiv duktal cancer grad1. Oreo adenoid cystic typ. ER2, PR0, proliferation 3, HER2 neg. 23mm. Haft smärta vä bröst 8 år, feb 2019 uppsöktes bröstcentrum för smärtan och påtalat vid varje mammografi. Upptäckte knöl ärtstor början okt 22. Mammografi och biopsi mitten januari 23 op planerad 22 feb, tårtbit - bröstbevarande och SN. Får inget svar om smärtan som accelererat efter sommaren och om det har med tumören att göra. Är en nervsmärta som tidigare var beröringssmärta och gick att leva med. Nu helt ohållbart!

Hej, jag vet att yngre bröst är knöliga men hur vet man vad som är vad? Stryker jag lätt över brösten så är de inget konstigt. Men ju mer jag börja klämma och pilla med fingrarna känns de som bubbelplast varav de är lite större knutor på ena stället men mindre på andra. De är mjuka och samma konstisens som bubbelplast. Jag känner de bara mellan två fingrar när jag ”letar och trycker” mig fram i brösten. Är de normalt? Vet att man ska känna efter mens osv men det är alltid såhär. Ska tillägga att jag är 23 år, gjort ultraljud förra året u.a.

Hej, Jag har utretts i flera veckor angående bröstcancer. Har en lesion i höger bröst med enstaka mikrokalk. Gjorde först mammografi ultraljud och finnålsbiopsi. Den biopsi blev misslyckad. Fick göra en grovnålsbiopsi. Svaret är ductala proliferationer. Åtgärd ingen åtgärd patienten ska göra mammografi enligt sedvanlig rutin. Jag frågade sjuksköterskan som ringde vad det är jag har för något men hon sa bara att det såg fint ut. Den här knölen bekymrar mig ändå. Den gör ont och jag har svårt att använda bh.

Jag upptäckte en knöl i ena bröstet för ca 2 år sedan. Mammografi och ultraljud genomfördes och läkaren uppgav att allt såg normalt ut, men att han också ville göra en biopsi eftersom han tydligt kunde känna knölen i bröstet. Jag gick hem och inväntade tid för biopsi och fick efter några veckor ett brev från remitterande läkare på VC att de skulle ”stänga” ärendet eftersom svaret på remissen var bra och att ingenting onormalt hade hittats. Jag kontaktade då avdelningen som genomfört undersökningen och mammografin för att fråga varför det inte blivit någon biopsi, eftersom det var beskedet jag fått av läkaren på plats. Jag fick då till svar att det inte fanns något att undersöka vidare. Jag kontaktade avdelningen ytterligare en gång då jag hade svårt att släppa känslan av att det blivit någon miss på vägen, men fick återigen till svar att det inte fanns någon anledning att göra en biopsi. Jag har sedan dess haft svårt att släppa detta helt och har därför försökt att ha lite koll på knölen för att se om den förändras. Vad jag kan känna är knölen oförändrad i storlek och den är fortfarande rörlig, precis som tidigare. Bör jag kontakta VC igen och kräva en biopsi? Min oro är att det blivit en miss eller att mitt ärende har blandats ihop med någon annans, jag förstår annars inte varför läkaren helt plötsligt skulle ändra åsikt när han var så tydlig med att en biopsi skulle göras. Finns det en risk att det kan vara en tumör, även om den inte ändrat storlek på två år? Jag är 35 år och har 2 barn.

Imorgon är det 4v sedan jag genomgick en mastektomi. Min andra. Symmetriskäl - 2017 tog jag bort vänstra bröstet pga cancer. Tyvärr drabbades jag denna gång av flera komplikationer. Den första var en blödning som krävde reoperation inom samma dygn. Hade bara varit hemma ngr timmar innan jag fick söka akuten. Nästa komplikation kom dygnet efter att dränet plockats bort: infektion som krävde antibiotika. Har dessutom behövts tömmas 4x på serom. Mina infektionsprover (CRP, leukocyter) är nu normala igen och Hb närmar sig. Dock är jag trots avslutad Dalacinbehandling fortfarande subfebril. Bröstkirugen säger sig inte ha någon förklaring men det känns väldigt olustigt. Inga virusbesvär som halsont eller snuva o hosta, bara en temperaturhöjning (37.8-38.0) som följer kort efter att jag stigit upp på morgon. Jag känner mig inte sjuk, bara trött. Vad råder ni mig till? Är det bara att vänta ut och tänka att kroppen jobbar på högvarv eller finns det något annat som bör undersökas?

Jag var väldigt tveksam till direktrekonstruktion med medicinskt silikon vid min bröstcancer operation med mastektomi, och tog upp min oro och tvivel med min bröstkirurg o sköterska. Dels var jag nedsatt sen många år, och under utredning för ME/CFS (tidigare kallat kronisk trötthetssyndrom) ME har bla autoiumuna drag vilket jag tydligt berättade.. Jag har även flera födoämnesallergier. Jag har även läst om kvinnor som blivit sjuka av sina silikon bröstimplantat. Jag tog upp allt detta och undrade om jag verkligen var en lämplig kandidat. Min bröstkirurg sa att "man reagerar inte på sjukvårdens "top noch" medicinska silikon" och han var väldigt drivande och övertygade om att direktrekonstruktion skulle vara det bästa för mig.. både psykiskt för att slippa vakna enbröstad efter operationen, samt för att slippa bli snedbelastad i ryggen som enbröstad. Två smärtsamma veckor efter min operation med mastektomi och direktbröstrekonstruktion sprack op.ärret upp med en stor glipa och det rann ut massor med gul sårvätska, och död svart vävnad fick klippas bort längst op.ärret. Jag hade under hela tiden tagit min förskrivna antibiotika samt noga följt alla råd. Så två veckor efter operationen fick implantatet opereras ut, och det visade sig sen vara en stark autoiumun reaktion som fick en allvarlig autoiumun reumatisk bindvävssjukdom Systemisk skeleros att bryta ut. Jag står nu på hög dos immundämpande medicin då mitt immunförsvar efter detta blivit överaktivt o angriper bindväven. Det finns flera dokumenterade fall både med cellneckros vid direktrekonstruktion pga svårare läkningsprocess, samt flera fall då autoiumuna sjukdomar som tex Systemisk skleros har brutit ut... Varför upplyser man inte mer om riskerna med direktrekonstruktion? Det är ju faktiskt ett främmande material som kroppen som ska acceptera, samtidigt som mastektomi såret ska läka! Mycket begärt av en cancerangripen kropp.. Läser efteråt att det ju ändå räknas som en form av högrisk ingrepp.. Jag förstår överhuvudtaget inte hur kirurgen kunde med all presenterad fakta om mitt nedsatta allmäntillstånd, känslighet och min oro och tvivel kunde tycka att jag var en lämplig kandidat för direktrekonstruktion med medicinskt silikon? Hur hans riskkalkyl såg ut? och att jag skulle slippa bli snedbelastad i ryggen (har c-kupa) o ev må sämre psykiskt enbröstad skulle uppväga ev. risker med komplikationer för en nedsatt känslig patient som dessutom utreds för en sjukdom med autoiumunitet det förstår jag inte! Man är i ett väldigt utsatt omskakat tillstånd o måste kunna lita på att sjukvården fattar det bästa och säkraste alternativet för patienten! En direktrekonstruktion är ju faktiskt inte en medicinsk nödvändighet så borde ju bara förekomma när patienten har bättre hälsoförutsättningar samt själv insisterar på det! Jag tror detta med tiden kommer uppdagas hur olämpligt riskmässigt och hälsomässigt det är med direktrekonstruktion med medicinskt silikon! Synd om alla kvinnor som under tiden inte upplyses om riskerna, och riskerar att få onödigt lidande och komplikationer som cellneckros som leder till en operation till med explant, autoimuna reaktioner och autoimuna sjukdomar. I USA tex upplyser de bättre om riskerna, men där riskerar ju läkaren att bli stämd vid ev svårare komplikationer... Tänkvärt och värt debattering..

Hej! Vad innebär när läkaren misstänker att en förändring är en komplexcysta och vill ta biopsi? Är komplexcystor farliga? Kan de vara maligna? Går det att ta biopsi på en cysta?

Tack för den snabba svaret, så det de kommer göra är att de försöker tömma cystan och sedan ta biopsi? Jag förstår bara inte hur man kan ta biopsi på något som är vätska. Är det omkring liggande vävnaden de tar biopsi på?

Hej! Jag har förstått att olika cytostatika har olika effekt på cancerceller, och att man kombinerar olika preparat för bäst effekt. Jag är nyfiken på verkningsmekanism för Docetaxel och EC (som i sig är ju en kombination av två preparat). Anledningen till att jag frågar är att jag har fått tre kurer av Docetaxel 100 (full dos först och de andra två på 80%) och tre EC90 (full dos först och två resterande på 80%) och väntar på operation. Tumören har svarat bra och har blivit aningen mindre och betydligt glesare. Redan efter den fjärde kuren (första EC) började mitt hår komma tillbaka på riktigt och hela kroppen blev så småningom precis som innan cytostatika med avseende på den snabbväxande cellerna. Brösten har nog också blivit lite tätare igen, efter att ha varit riktigt mjuka efter docetaxel. Jag ska opereras snart och bara hoppas att inte heller min tumör "rest huvudet" och börjat växa igen under dessa veckor sedan första EC och fram till operation nästa vecka. Är det så att docetaxel är hårdare på de snabbväxande cellerna än EC? På vilket sätt är de tänkta att påverka cancercellerna? (Min cancer är duktal invasiv luminal B, ÖG100%, PG0%, HER2+ neg. Ki67 21. Ingen synlig spridning till lymfkörtlar.)

Hej Niklas! Jag har lite funderingar hur min prognos ser ut, jag är 33 år och jag har varit ganska orolig över att jag hade en makrometastas. Enligt min läkare så svarar hon: Enligt PAD-utlåtandet så rör det sig inte om någon periglandulär växt. Vad menas med det? Ur min jornal: Pat opererad med vänstersidig sektorresektion och sentinel node. Man finner då ej radikalt exstirperad invasiv duktal cancer på 25 mm, BRE 6, grad 2-tumör, ER 100 %, PR 100 %, Herceptest 1+, Ki-67 global på 17 %. I axillen en makrometastas av en uttagen lymfkörtel. Här finns indikation för adjuvant cytostatikabehandling och konferensen beslutar om att börja med EC x 3 följt av veckovis Paklitaxel x 9 och under tiden erbjuda cancergenetisk screening avseende bröstcancerpanel följt av endokrin terapi i form av Tamoxifen i kombination med Zoladex och förlängd endokrin terapi efter fem års behandling. Som sagt, hur ser prognosen ut för mig?