Prognos
Prognos är en bedömning av förväntat utfall vid behandling av bröstcancer. Prognosen baseras på flera faktorer, såsom tumörens storlek, spridning till lymfkörtlar och andra organ, och det allmänna hälsotillståndet. En tidig upptäckt av bröstcancer ökar chansen till en positiv prognos och framgångsrik behandling. Experterna svarar på vanliga frågor om prognos och återfall vid bröstcancer.
Hittar du inte det du letar efter?
- | Aina Johnsson
- | Anne Andersson
- | Fredrika Killander
- | Jeanette Bäcklund
- | Maria Edegran
- | Yvette Andersson
Visar 10 av 205 träffar
Hej,
Jag är 39 år och har fått diagnosen är Her2-positiv, ER-negativ bröstcancer metastaserad till lymfkörtlar i vänster axill samt fossa supraclav. På DT ses omfattande växt i lymfkörtlarna men ingen fjärrspridning.
Mammo + ulj utan tecken till primärtumör.
TxN3M0. Är det en sämre prognos då man inte kan hitta primärtumören? Det står i journalen att det är stor risk för palliativ behandling men generellt sett en god prognos för detta. Vad innebär det egentligen?
Visa svar
Svar:
Hej, eftersom HER2+ ER- bröstcancer brukar svara jättebra på medicinskt behandling med HER2-antikroppar och cellgifter tycker jag att du har goda chanser att bli av med den här bröstcancern och inte drabbas av ett återfall i framtiden!
Renske Altena
Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej på er och tack för att ni finns! Jag är mastektomerad vä för en 2 cm stor tumor, ingen spridning till lymfarna och inte snabbväxande. Fick cellgifter och tragglar nu med antihormonbehandling sen ett par månader tillbaka. Först Tamoxifen + Zoladex, men mådde jätte dåligt psykiskt så jag fick göra uppehåll från T och började igår på Exemestan + Zoladex. Jag är 46 år.
Jag har stor oro kring antihormonbehandlingen iom alla biverkningar. Det känns som att den gör mig sjukare än själva cancern. Min fråga är: hur stor är risken att jag får ett återfall? Ni kanske inte kan svara på detta men jag testar. Finns det några tabeller eller uträkningar jag själv kan hitta nånstans för att se hur min återfallsrisk ser ut (på ett ungefär)?
Tack på förhand! 🌸
Visa svar
Svar:
Hej. Det är inte alltid enkelt att värdera risken för återfall, och vad det egentligen innebär för den enskilda individen. Beräkningen handlar kanske framförallt om att värdera vilken efterbehandling som är aktuell. Det bästa är om du pratar med din läkare/sköterska som kan göra en sådan beräkning (man behöver lite olika detaljer runt själva sjukdomen) men mellan tummen och pekfingret kan man säga att den tilläggsbehandling du får/har fått minskar risken för återfall med ca 5%. Om inte heller AI och zoladex funkar, kan man välja att ge enbart Tamoxifen (utan zoladex), vilket du då kanske tål bättre (om in inte har provat redan).
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Min mamma (56 år) opererades för ADH/DCIS 2020. Ingen strålbehandling. Går nu på regelbundna kontroller. Jag har inte graden eller storleken i minnet men oron finns ju såklart ständigt där för återfall, och då tänker jag främst på vanlig invasiv bröstcancer. ADH och DCIS respekterar ju gränserna som bröstvävnaden sätter, dvs in situ och kan inte ta sig utanför bröstet. Min egentliga undran är väl egentligen hur en ADH/DCIS blir till en invasiv bröstcancer, när eller ens om det sker, och hur man då i så fall tänker och går till väga. Är dålig på statistiken vad gäller ADH/DCIS.
Visa svar
Svar:
Hej!
Det man tänker, och har visst stöd för, är att cellerna gradvis muterar mot allt större avvikelse, dvs normal -> ADH -> DCIS -> invasiv cancer. Det är nog dock sannolikt också så att olika personer har olika bröstvävnad med olika benägenhet att utveckla cellförändringar och cancer. Man vet att ADH och DCIS i många fall inte utvecklas till cancer, men det finns ingen exakt statistik för ofta det sker. Och man vet ju inte heller vad som skulle hända i varje enskild kvinnas fall och vågar därför inte låta bli att operera/följa upp.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej! Jag har opererats för bc och i mina papper står att det var en ductal grad II. Ki67 var 13%. Östrogenreceptorer 100% och progresteronreceptorer 80%. 2/3 portvaktskörtlar .
Man gjorde en PAM 50 analys och idag fick jag veta att det visat högrisktumör av snälla varianten. Tid bokat för träff med läkare nästa v. Är nu väldigt orolig och undrar om prognos och behandling. Är det självklart med cellgifter? Är 66 år. Har lungsjukdom och är allergisk mot aclasta
Visa svar
Svar:
Hej. Jag vet inte om du med "snälla varianten" menar Luminal A, men tolkar det så. Det kan vara så att cellgifter kan vara ett av de alternativ som kan vara aktuellt, tillsammans med strålbehandling och antihormonell behandling, men samtidigt blir ju beslutet det som ni tillsammans kommer fram till. Tex andra sjukdomar (i ditt fall lungsjukdom) kan göra att man väljer att inte erbjuda cellgifter. Det är svårt att veta.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej!
Jag är en kvinna på 30 år med CHEK2 mutation samt tredje generation som fått cancer nu. Fått till mig av min onkolog att risken är väldigt liten för återfall, men aldrig noll!
Träffade en annan onkolog på lydiagården och hon sa att jag inte skulle få tillbaka cancern för den har ingenstans att växa då brösten är borta. Jag är kluven just nu, vem ska jag lyssna på?
Det är en otrolig lättnad att känna att jag inte kommer få cancer i brösten igen, men samtidigt så säger ”min” onkolog att man aldrig kan säga aldrig.
Hade her2 positiv och hormonkänslig tumör, fick cyto innan op och 17 omgångar antikroppar totalt.
Känt mig väl omhändertagen hela ”resan”. 💕
Visa svar
Svar:
Hej!
Tyvärr är det så att risken inte kommer ned till 0, då det kan komma tillbaka i huden eller bröstkorgsväggen. Risken är dock väldigt liten och minskar avsevärt om brösten är bortopererade.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Jag färdigbehandlades för her2 positiv hormonell bc för ungefär 2,5 år sedan. Jag körde cellgifter och sedan mastektomi med direktrekonstruktion. Står på zoladex och tamoxifen nu.
Jag har senaste 2 månaderna tyckt att det känns hårt och knöligt i kanten av implantatet, och kan inte minnas om det alltid varit så sen operationen. Någon av förhårdnaderna känns ganska rund och ungefär 1 cm stor, lite ömt. Är det vanligt att det känns så i operationsområdet eller bör jag vara orolig?
Visa svar
Svar:
Hej!
Det är väldigt vanligt att man kan känna av ärrvävnad (eller att man känner kanten av protesen) efter en operation, och det är nog mest sannolikt. Men för säkerhets skull bör man alltid kolla upp nytillkomna knölar.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, i juli genomgick jag en DCIS-operation med mikroinvasion upp till 0,5 mm. Jag är klar med strålbehandlingen (16) och tar Tamoxifen. Vad är mina förutsägelser för framtiden? Jag är 50 år gammal och har varit i klimakteriet i 2 år. Jag tänker fortfarande på sjukdomen hela tiden och jag kan inte mentalt återhämta mig från chocken. Tack för svaret.
Visa svar
Svar:
Hej. Det finns mycket goda chanser för dig att sjukdomen inte kommer tillbaka i framtiden. Med tiden brukar också de negativa (och ibland chockartade) känslorna med tex oro, minska till förmån till framtidstro.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Jag försöker förstå de olika delarna i min bröstcancerdiagnos. En faktor som inte diskuteras är vilken roll progesteronet spelar. Den endokrina behandlingen är helt inriktad på östrogenet. Har halterna av progesteronreceptorer ingen betydelse? Varför mäter man det i så fall. Jag är 68 år och har hormonkänslig bröstcancer med värdena östrogenreceptorer 90 och progesteronreceptorer 40. Vilken roll har det för återfallsrisken?återfallsrisken?
Visa svar
Svar:
Hej,
Svaret på hur progesteronreceptorer har inte så stor plats när man bestämmer förslag på den adjuvanta behandlingen, utan det är östrogenreceptorn som är den viktigaste. Man kan dock använda svar på progesteronreceptorer i kombination med andra biomarkörer som grad och Ki 67 (ett protein som kan uppmätas i celler som delar sig), när man vill bestämma tex om man vill rekommendera kemoterapi till en patient, som del av den adjuvanta behandlingen.
Hos den enskilda personen kan man inte säga något om att risken skulle påverkas av att värdet var i ditt fall 40% istället för högre, tycker jag.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Tumörstorlek: 10,2 mm
• Grad: 2
• Lymfkörtlar: 0/3 sentinel node (N0)
• ER: 75 %
• PR: 100 %
• HER2: negativ
• Ki-67: 11,7 %
• Ålder: 35 år
Visa svar
Svar:
Hej. Det går inte riktigt att svara på. Grad 2 med ett Ki67 mellan 6-29% hamnar mitt-emellan. Om det har betydelse för behandlingsval kan man göra kompletterande tester för att ta reda på detta.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej! Jag diagnostiserades 2024 med her 2 positiv hormonnegativ bröstcancer. Stadium 3. En lymfkörtel bekräftad sjuk vid diagnos. Tumören i bröstet var nästan 9 (!) cm stor men efter neodajuvant behandling och operation visade pad att ingen invasiv cancer fanns kvar, dock cancer in citu kvar. Den sjuka lymfkörteln hade ingen cancer kvar. De plockade totalt ut 9 lymfkörtlar och i 1 av dessa hittades tre områden där det största var 0,3 mm. RCB 1. Fått Kadcyla som nu är avslutad. Strålning 15 gånger.
Jag undrar om det är vanligt att en så stor tumör försvinner?
Jag är övertygad om att jag kommer dö trots att jag någonstans kan tänka att mitt behandlingssvar kanske var bra och att eventuell mikroskopisk sjukdom i kroppen också borde ha svarat likadant och då minska risk för återfall. Eller är min återfallsrisk väldigt hög?
Jag hör om andra som följs upp med CT eller Pet-scan men jag är helt avslutad på onkologen, beror det på mitt behandlingssvar?
Visa svar
Svar:
Hej. När det gäller HER2-positiv bröstcancer kan man få ett precis så bra behandlingssvar som du fått på den behandling som gavs. Precis som du själv tänker så tänker jag också att eventuella cancerceller (mikroskopiska) har svarat lika bra på behandlingen. Det finns alltid en risk att sjukdomen kommer tillbaka, hur stor eller liten den än varit och vilken typ det än var. När vi givit preoperativ behandling (neoadjuvant) kan vi också se hur bra effekt den givna behandlingen var och med bra effekt (som du haft, tex) är risken mindre. Generellt gör vi inga DT eller PET-undersökningar som kontroller. På vissa ställen följs man i 5 år hos onkolog (men oftast inte med regelbundna årsbesök) och med ett avslutande besök efter 5 år (fysiskt/telefon med läkare/sjuksköterska) och på andra ställen har man andra rutiner, tex liknande uppföljning men via kirurgklinik. Det som är viktigt är att veta att man kan höra av sig till någon (tex till någon av ovanstående) vid frågor eller funderingar.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej!
Det talas allt mer om HER2-low och HER2-ultralow hos en stor andel av oss med ER+, detta nämndes även under föredraget. Två frågor:
Jag undrar om det finns indikationer på om det är *vanligare med dessa uttryck* hos oss som var relativt unga då vi diagnostiserades med primär ER+ bc? I mitt fall 48 år. (Alltså åldersrelateradfråga.)
Jag undrar även man borde ha kollat/kolla detta uttryck hos oss som diagnostiserats med ER+ (primär bc) som unga och som nu endast behandlas med Tamoxifen? Det känns extra viktigt att veta och ev. behandla hos oss unga iom att vi har många år på oss att riskera återfall/spridning...
Visa svar
Svar:
Hej,
Jag vet inte vilket föredrag du relaterar till, så jag kan inte kommentera vad som sas då. Läkemedel som ges på indikationen Her2 low eller Her2 ultra low ges för närvarande endast till de som har fått återfall av bröstcancer. De som äter tamoxifen som förebyggade behandling efter bröstcancer är inte aktuella för den behandlingen. Her2 status kollas på alla brösttumörer sedan decennier, och Her2 low betyder att det finns ett visst utrryck av Her2 proteinet, men inte tillräckligt för att man bör behandlas med Her2 riktad behandling efter operation.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Fråga våra specialister
- Drabbad eller närstående? Fråga oss!
- Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
- Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
- Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
- Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
- Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.
Våra specialister
Du får svar av överläkare, kontaktsjuksköterskor eller kurator.
Aina JohnssonKurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Anne AnderssonÖverläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Fredrika KillanderÖverläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Jeanette BäcklundKontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum
Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Maria EdegranÖverläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Yvette AnderssonÖverläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Vad funderar du kring?
Skickar fråga