Visar 10 av 205 träffar

Ettårskontrollen - och lite andra frågor om uppföljdning

2024-11-16
Glad att ni finns! Jag är 59 år och postmenopausal, med i hög grad fettomvandlade bröst. Min ena cancer hittades vid screening nov 2023. Återkallad 12/12 och då syntes tydlig IDC (kod 5) på nya bilder och ultraljud, mellannålsbiopsi gjordes. Bekräftande första läkarbesök 28/12, operation med bilateral reduktion 15/1 2024. I det som togs bort i andra "friska" bröstet vid reduktionen hittades oväntat en tumör. Det landade i en Luminal A i bröst 1 och en obehaglig överraskning i form av Luminal B i bröst 2 -- bägge var små tumörer, tack och lov. Eftersom LB-tumören inte hittats med mammografi eller ultraljud och jag hade lite andra symptom som kunde indikera spridning blev det en andra op (sentinel) och 2 CT innan de var säkra på att man inte missat något mer. Fantastisk vård och omsorg! Men det blev en stressande resa som håll på fram till juli 2024 för att vara säker på att det inte fanns fler obehagliga överraskningar. Nu undrar jag lite runt uppföljning: 1) När räknas årsdagen inför min första uppföljning? Vid screeningsdagen, vid återkallningen, vid op 1 eller op 2, vid sista stråldagen, eller sista CT? Det skiljer 8 månader på dessa datum...? 2) Hur går ettårskollen till, blir det mammografi och ultraljud och ett läkarmöte vid samma tillfälle? Tar man ca15:3 igen? 3) Jag bor i Skåne, kommer jag ha årliga kontroller med både mammografi och ultraljud hos radiolog på Bröstmottagningen i ytterligare 4 år, eller när åker jag tillbaka i vanliga screeningprogrammet hos Unilabs? 4) Man misslyckades med genexpressionstestet -- kan min läkare ändå få fram nåt relevant prognostiskt värde baserat bara på 2 ggr T1N0M0, med helt olika grad, ER/PgR och Ki67, med tanke på att det var bilateral synkron cancer med olika karaktärer? Predict kan ju inte ta med alla dessa faktorer, men det kanske finns andra prognosverktyg? 5) Jag äter Letrozol och hanterar muskel- och ledvärken någorlunda med hjälp av mycket motion och envishet. Under vilka omständigheter är det rimligt att be om en bentäthetsmätning (i så fall, via VC eller Bröstmottageningen?) Jag äter Kalciopos-D Forte för att kompensera för högdos Omeprazol på grund av kronisk GERD/bråck, och har ingen historia av benbrott, men omfattande degenerativa förändringar i ryggen. 6) Hur ofta bör VC kolla att kolestorolvärdena inte sticker iväg på grund av Letrozol? Mina värden före cancern var normala. Jag vet att "prognosen är mycket god" vid tidig lokal cancer efter op med stora marginaler, strålning och AI-hämmare. Men jag har massor av ärrvävnad i och under bägge bröst som gör det svårt för mig att själv kunna känna skillnad på vilka knölar som är normala eller inte, och jag kan tänka mig att det heller inte är så lätt att för en allmänläkare på VC att bedöma om jag ber om en koll. Jag känner mig mycket otrygg med att alla tumörer verkligen syns vid en standardmammografi -- dels av egen erfarenhet, men också då jag är tredje generationen med BC och alla 3 har haft (inte ärftliga) tumörer i olika storlekar som INTE synts vid screening. Om jag fick önska hej vilt skulle jag få stanna kvar hos Bröstmottagningen och få mammografi och ultraljud med radiolog längre än de 5 år jag tror gäller! Vi vet ju att återfallsrisken kvarstår under många år framöver och jag är inte säker på att orka med biverkningarna av förhoppningsvis skyddande AI-hämmare hur länge som helst. 7) Hur skulle ni resonera kring detta med omfattning och längd på uppföljning både generellt och i mitt fall? 8) Tror ni att tomosyntes (DBT) eller kontrastförstärkt mammografi snart blir tillgängligt som standard, eller kan bli rimligt att begära, för en sån som jag?
Visa svar
Svar:
Hej, jag försöker svara på alla dina frågor så bra som möjligt. 1. Beror på hur din klinik räknar. 2. Är också klinikberoende, men oftast läkarbesök med onkolog. 3. Fråga gärna din klinik, finns skillnader. 4. Absolut, utifrån de 'vanliga' uppgifter såsom storlek, lymfkörtelstatus och ER/PR/HER2/Ki67 får man de viktigaste prognostiska variabler. 5. Det är nog bra för alla som äter aromatashämmare att göra en bentäthetsmätning eftersom de kan öka risken för osteoporos. 6. Finns inga specifika rekommendationer och det är ingen stor risk heller. 7. Det finns stark evidens för antihormonell behandling i 5 år med bättre effekt när man fortsätter med 2 till 5 år till. Diskutera gärna med din onkolog vilken är optimalt för dig. Längre antihormonell behandling har inte utvärderats i kliniska studier, och därför brukar vi inte rekommendera detta. 8. Det kan jag inte svara på tyvärr.
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Återfall

2026-02-23
Hej på er och tack för att ni finns! Jag är mastektomerad vä för en 2 cm stor tumor, ingen spridning till lymfarna och inte snabbväxande. Fick cellgifter och tragglar nu med antihormonbehandling sen ett par månader tillbaka. Först Tamoxifen + Zoladex, men mådde jätte dåligt psykiskt så jag fick göra uppehåll från T och började igår på Exemestan + Zoladex. Jag är 46 år. Jag har stor oro kring antihormonbehandlingen iom alla biverkningar. Det känns som att den gör mig sjukare än själva cancern. Min fråga är: hur stor är risken att jag får ett återfall? Ni kanske inte kan svara på detta men jag testar. Finns det några tabeller eller uträkningar jag själv kan hitta nånstans för att se hur min återfallsrisk ser ut (på ett ungefär)? Tack på förhand! 🌸
Visa svar
Svar:
Hej. Det är inte alltid enkelt att värdera risken för återfall, och vad det egentligen innebär för den enskilda individen. Beräkningen handlar kanske framförallt om att värdera vilken efterbehandling som är aktuell. Det bästa är om du pratar med din läkare/sköterska som kan göra en sådan beräkning (man behöver lite olika detaljer runt själva sjukdomen) men mellan tummen och pekfingret kan man säga att den tilläggsbehandling du får/har fått minskar risken för återfall med ca 5%. Om inte heller AI och zoladex funkar, kan man välja att ge enbart Tamoxifen (utan zoladex), vilket du då kanske tål bättre (om in inte har provat redan).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Återfall

Orolig dotter

2026-02-19
Min mamma (56 år) opererades för ADH/DCIS 2020. Ingen strålbehandling. Går nu på regelbundna kontroller. Jag har inte graden eller storleken i minnet men oron finns ju såklart ständigt där för återfall, och då tänker jag främst på vanlig invasiv bröstcancer. ADH och DCIS respekterar ju gränserna som bröstvävnaden sätter, dvs in situ och kan inte ta sig utanför bröstet. Min egentliga undran är väl egentligen hur en ADH/DCIS blir till en invasiv bröstcancer, när eller ens om det sker, och hur man då i så fall tänker och går till väga. Är dålig på statistiken vad gäller ADH/DCIS.
Visa svar
Svar:
Hej! Det man tänker, och har visst stöd för, är att cellerna gradvis muterar mot allt större avvikelse, dvs normal -> ADH -> DCIS -> invasiv cancer. Det är nog dock sannolikt också så att olika personer har olika bröstvävnad med olika benägenhet att utveckla cellförändringar och cancer. Man vet att ADH och DCIS i många fall inte utvecklas till cancer, men det finns ingen exakt statistik för ofta det sker. Och man vet ju inte heller vad som skulle hända i varje enskild kvinnas fall och vågar därför inte låta bli att operera/följa upp.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Orolig dotter

PAM 50

2026-02-15
Hej! Jag har opererats för bc och i mina papper står att det var en ductal grad II. Ki67 var 13%. Östrogenreceptorer 100% och progresteronreceptorer 80%. 2/3 portvaktskörtlar . Man gjorde en PAM 50 analys och idag fick jag veta att det visat högrisktumör av snälla varianten. Tid bokat för träff med läkare nästa v. Är nu väldigt orolig och undrar om prognos och behandling. Är det självklart med cellgifter? Är 66 år. Har lungsjukdom och är allergisk mot aclasta
Visa svar
Svar:
Hej. Jag vet inte om du med "snälla varianten" menar Luminal A, men tolkar det så. Det kan vara så att cellgifter kan vara ett av de alternativ som kan vara aktuellt, tillsammans med strålbehandling och antihormonell behandling, men samtidigt blir ju beslutet det som ni tillsammans kommer fram till. Tex andra sjukdomar (i ditt fall lungsjukdom) kan göra att man väljer att inte erbjuda cellgifter. Det är svårt att veta.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
PAM 50

Återfall - mastektomi

2026-02-11
Hej! Jag är en kvinna på 30 år med CHEK2 mutation samt tredje generation som fått cancer nu. Fått till mig av min onkolog att risken är väldigt liten för återfall, men aldrig noll! Träffade en annan onkolog på lydiagården och hon sa att jag inte skulle få tillbaka cancern för den har ingenstans att växa då brösten är borta. Jag är kluven just nu, vem ska jag lyssna på? Det är en otrolig lättnad att känna att jag inte kommer få cancer i brösten igen, men samtidigt så säger ”min” onkolog att man aldrig kan säga aldrig. Hade her2 positiv och hormonkänslig tumör, fick cyto innan op och 17 omgångar antikroppar totalt. Känt mig väl omhändertagen hela ”resan”. 💕
Visa svar
Svar:
Hej! Tyvärr är det så att risken inte kommer ned till 0, då det kan komma tillbaka i huden eller bröstkorgsväggen. Risken är dock väldigt liten och minskar avsevärt om brösten är bortopererade.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Återfall - mastektomi

Återfall eller fibros?

2026-02-05
Jag färdigbehandlades för her2 positiv hormonell bc för ungefär 2,5 år sedan. Jag körde cellgifter och sedan mastektomi med direktrekonstruktion. Står på zoladex och tamoxifen nu. Jag har senaste 2 månaderna tyckt att det känns hårt och knöligt i kanten av implantatet, och kan inte minnas om det alltid varit så sen operationen. Någon av förhårdnaderna känns ganska rund och ungefär 1 cm stor, lite ömt. Är det vanligt att det känns så i operationsområdet eller bör jag vara orolig?
Visa svar
Svar:
Hej! Det är väldigt vanligt att man kan känna av ärrvävnad (eller att man känner kanten av protesen) efter en operation, och det är nog mest sannolikt. Men för säkerhets skull bör man alltid kolla upp nytillkomna knölar.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Återfall eller fibros?

Framtiden med DCIS

2026-02-02
Hej, i juli genomgick jag en DCIS-operation med mikroinvasion upp till 0,5 mm. Jag är klar med strålbehandlingen (16) och tar Tamoxifen. Vad är mina förutsägelser för framtiden? Jag är 50 år gammal och har varit i klimakteriet i 2 år. Jag tänker fortfarande på sjukdomen hela tiden och jag kan inte mentalt återhämta mig från chocken. Tack för svaret.
Visa svar
Svar:
Hej. Det finns mycket goda chanser för dig att sjukdomen inte kommer tillbaka i framtiden. Med tiden brukar också de negativa (och ibland chockartade) känslorna med tex oro, minska till förmån till framtidstro.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Framtiden med DCIS

Progesteronets roll

2026-01-19
Jag försöker förstå de olika delarna i min bröstcancerdiagnos. En faktor som inte diskuteras är vilken roll progesteronet spelar. Den endokrina behandlingen är helt inriktad på östrogenet. Har halterna av progesteronreceptorer ingen betydelse? Varför mäter man det i så fall. Jag är 68 år och har hormonkänslig bröstcancer med värdena östrogenreceptorer 90 och progesteronreceptorer 40. Vilken roll har det för återfallsrisken?återfallsrisken?
Visa svar
Svar:
Hej, Svaret på hur progesteronreceptorer har inte så stor plats när man bestämmer förslag på den adjuvanta behandlingen, utan det är östrogenreceptorn som är den viktigaste. Man kan dock använda svar på progesteronreceptorer i kombination med andra biomarkörer som grad och Ki 67 (ett protein som kan uppmätas i celler som delar sig), när man vill bestämma tex om man vill rekommendera kemoterapi till en patient, som del av den adjuvanta behandlingen. Hos den enskilda personen kan man inte säga något om att risken skulle påverkas av att värdet var i ditt fall 40% istället för högre, tycker jag.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Progesteronets roll

Är detta en Luminal A eller B?

2026-01-11
Tumörstorlek: 10,2 mm • Grad: 2 • Lymfkörtlar: 0/3 sentinel node (N0) • ER: 75 % • PR: 100 % • HER2: negativ • Ki-67: 11,7 % • Ålder: 35 år
Visa svar
Svar:
Hej. Det går inte riktigt att svara på. Grad 2 med ett Ki67 mellan 6-29% hamnar mitt-emellan. Om det har betydelse för behandlingsval kan man göra kompletterande tester för att ta reda på detta.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Är detta en Luminal A eller B?

Stor tumör och återfallsrisk

2026-01-03
Hej! Jag diagnostiserades 2024 med her 2 positiv hormonnegativ bröstcancer. Stadium 3. En lymfkörtel bekräftad sjuk vid diagnos. Tumören i bröstet var nästan 9 (!) cm stor men efter neodajuvant behandling och operation visade pad att ingen invasiv cancer fanns kvar, dock cancer in citu kvar. Den sjuka lymfkörteln hade ingen cancer kvar. De plockade totalt ut 9 lymfkörtlar och i 1 av dessa hittades tre områden där det största var 0,3 mm. RCB 1. Fått Kadcyla som nu är avslutad. Strålning 15 gånger. Jag undrar om det är vanligt att en så stor tumör försvinner? Jag är övertygad om att jag kommer dö trots att jag någonstans kan tänka att mitt behandlingssvar kanske var bra och att eventuell mikroskopisk sjukdom i kroppen också borde ha svarat likadant och då minska risk för återfall. Eller är min återfallsrisk väldigt hög? Jag hör om andra som följs upp med CT eller Pet-scan men jag är helt avslutad på onkologen, beror det på mitt behandlingssvar?
Visa svar
Svar:
Hej. När det gäller HER2-positiv bröstcancer kan man få ett precis så bra behandlingssvar som du fått på den behandling som gavs. Precis som du själv tänker så tänker jag också att eventuella cancerceller (mikroskopiska) har svarat lika bra på behandlingen. Det finns alltid en risk att sjukdomen kommer tillbaka, hur stor eller liten den än varit och vilken typ det än var. När vi givit preoperativ behandling (neoadjuvant) kan vi också se hur bra effekt den givna behandlingen var och med bra effekt (som du haft, tex) är risken mindre. Generellt gör vi inga DT eller PET-undersökningar som kontroller. På vissa ställen följs man i 5 år hos onkolog (men oftast inte med regelbundna årsbesök) och med ett avslutande besök efter 5 år (fysiskt/telefon med läkare/sjuksköterska) och på andra ställen har man andra rutiner, tex liknande uppföljning men via kirurgklinik. Det som är viktigt är att veta att man kan höra av sig till någon (tex till någon av ovanstående) vid frågor eller funderingar.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Stor tumör och återfallsrisk

Fråga med koppling till föredrag om mbc 4/12 - HER2-low/ultralow

2025-12-15
Hej! Det talas allt mer om HER2-low och HER2-ultralow hos en stor andel av oss med ER+, detta nämndes även under föredraget. Två frågor: Jag undrar om det finns indikationer på om det är *vanligare med dessa uttryck* hos oss som var relativt unga då vi diagnostiserades med primär ER+ bc? I mitt fall 48 år. (Alltså åldersrelateradfråga.) Jag undrar även man borde ha kollat/kolla detta uttryck hos oss som diagnostiserats med ER+ (primär bc) som unga och som nu endast behandlas med Tamoxifen? Det känns extra viktigt att veta och ev. behandla hos oss unga iom att vi har många år på oss att riskera återfall/spridning...
Visa svar
Svar:
Hej, Jag vet inte vilket föredrag du relaterar till, så jag kan inte kommentera vad som sas då. Läkemedel som ges på indikationen Her2 low eller Her2 ultra low ges för närvarande endast till de som har fått återfall av bröstcancer. De som äter tamoxifen som förebyggade behandling efter bröstcancer är inte aktuella för den behandlingen. Her2 status kollas på alla brösttumörer sedan decennier, och Her2 low betyder att det finns ett visst utrryck av Her2 proteinet, men inte tillräckligt för att man bör behandlas med Her2 riktad behandling efter operation.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fråga med koppling till föredrag om mbc 4/12 - HER2-low/ultralow

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss