Risker
Många undrar över riskfaktorer för att få bröstcancer eller risk för återfall efter behandling. Här hittar du frågor och svar från experter som ger saklig och nyanserad information om risk och återfall.
Hittar du inte det du letar efter?
- | Aina Johnsson
- | Anne Andersson
- | Fredrika Killander
- | Jeanette Bäcklund
- | Maria Edegran
- | Yvette Andersson
Visar 10 av 154 träffar
Hej,
Jag fick vid en undersökning av knöl i mitt bröst veta att jag hade mycket täta bröst och löpte väsentligt högre risk att drabbas av bröstcancer. Har nu några frågor gällande detta;
1) kan jag få undersöka brösten 1 ggr/år istället då risken är så hög?
2) jag har hormonspiral, borde jag ta ut den? Vad finns det för alternativ?
3) jag börjar få lite förklimakteriebesvär. Vad kan jag göra för att minska mina besvär?
Visa svar
Svar:
Vad gäller din fråga om brösttäthet görs mammografier i screeningprogrammet med ordinarie intervall, det vill säga cirka vartannat år, även om man har tät bröstvävnad. Mammografiundersökningen kan vara något svårare att bedöma om bröstvävnaden är tät, men mammografi är ändå fortfarande en bra undersökning, även vid tät vävnad.
Det man kan göra som tillägg är att ta för vana att själv känna över sina bröst regelbundet, cirka en gång per månad brukar vi rekommendera, och att söka vård för bedömning om man upptäcker en ny knöl eller får andra besvär med bröstet.
Hormonspiraler har mest effekt lokalt, och brukar inte ha någon stor påverkan på brösten. Om du funderar över alternativ behandling för klimakteriebesvär och preventionsmedel skulle jag rekommendera dig att i första hand vända dig till din allmänläkare eller gynekolog.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej
Vid min förra mammografi hittades mikrokalk. Nålprov togs och det konstaterades ofarligt. Jag hade dock precis påbörjat en behandling med hormonplåster (Estradot) som jag avslutade direkt när jag fick första mammografisvaret. Efter det har jag inte vågat börja med dem igen, men känner nu att det verkligen skulle behövas. Kan jag göra detta utan att ha större risk än normalt att få bröstcancer, eller påverkar inte uppkomsten av mikrokalk cancerrisken? Eller finns det något annat hormonpreparat som är bättre att ta i mitt fall? Jag har värmevallningar (svettningar) dag- och nattid samt väldigt humörpåverkad, samlar vätska och har fått extremt lätt att gå upp i vikt.
Jag är 49 år och gjorde en hysterektomi 2019 då allt utom äggstockarna togs bort.
Visa svar
Svar:
Mikroförkalkningar i brösten kan man få av många olika skäl. Det vanligaste är att det är godartade orsaker. Det bästa är om du tar kontakt med din läkare, som kan ha mer information om vad man såg vid provtagningen som gjordes, och frågar om det går bra att du börjar med din hormonbehandling igen.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej! Jag undrar hur man ska tänka kring hudförändringar? Jag har sedan ett bra tag tillbaka (svårt att säga exakt men iallafall 1.5/2 år, kan vara mer) haft en lätt färgförändring på övre delen av vårtgården och en bit ovanför på höger bröst. Fläckvis sträcker den sig över kanske 5x5 cm. Har väldigt svårt att säga om det är en rodnad, då det snarare är en mörkare mer lila färg än rött, och inte heller speciellt pigmenterad. Nästan som väldigt smått nät av väldigt tunna små blodådror om man tittar nära. Det finns även små fläckar på vänster bröst av samma sak. Har även fått några större blodådror som dykt upp väldigt synligt under senare år på båda bröst. Har alltid haft olika ojämnheter på brösten så jag har svårt att veta vart gränsen går för vad man ska oroa sig för, med tanke på att man aldrig riktigt blivit lärd vad som är normala förändringar och inte. Har precis
fyllt nitton så har alltid tänkt att det är normala förändringarna i tonåren men har blivit orolig på senaste tiden. Hur brukar sån rodnad se ut, är det något jag behöver oroa mig för?
Visa svar
Svar:
Hej, utifrån det du beskriver och din ålder är detta något som jag tänker inte inte har med bröstcancer att göra. Det är svårt att veta vad dina hudförändringar är förrän man undersökt dig. Rekommenderar att du tar kontakt med din vårdcentral för bedömning.
Jeanette Bäcklund
Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum
Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Jag fick HER-2 positiv bröstcancer när jag var 35 år och undrar om och var man kan få hjälp att göra en ärftlighetsutredning. Jag har tre barn varav min äldsta dotter som är 23 är ganska orolig.
Visa svar
Svar:
Hej, det ser lite olika ut i regionerna. Du behöver få komma i kontakt med en cancergenetisk mottagning. Lättast är nog att vända sig till den enhet som du hade kontakt med när du hade din bröstcancer så kan de vägleda dig, alternativt om du har en kontaktsjuksköterska som kan hjälpa dig.
Jeanette Bäcklund
Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum
Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej! Är 25 år gammal, min farmor har 2 systrar som båda har haft bröstcancer nu har 3 av deras döttrar också fått bröstcancer inom ett lopp av 5år, ytterligare en fixk bröstcancer nu när hon fyllde 50 år, de valde att göra en genutredning som visar att de har en av de ärftliga genanslaget för bröstcancer. Min fråga är hur jag ska gå till väga för att ta reda på om jag har den. Den hade nämligen rekommenderat att vi yngre även skulle börja tidigare med mammografi.
Visa svar
Svar:
Hej. Du kan kontakta cancergenetisk mottagning i den region du tillhör, du behöver då personuppgifter på någon av de som har testat sig, så att de vet vilken familj det gäller.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
ALLA kvinnor över 30 i min släkt, pappas & mammas sida. Pappas sida har alla haft 3'dje stadiet när det upptäcktes.
Mammas sida har alla även livmoder cancer.
Dock har alla med cancer opererat bort den så ingen har för tillfället cancer i brösten eller livmodern.
Min gynekolog misstänker Brca gen & skickade en remiss till de som testar det men fick svar att dem iprincip tyckte att det lät relevant men att de bara testar på någon som har cancer redan.
Är 25 år & än så länge har jag ärvt ALLT från min släkt men fått det mycket, mycket tidigare än alla andra. Har redan fått cellförändringar, yngst i släkten med det oxå.
Gyn har koll på livmodern så där vet jag att det kommer upptäckas i tid.
Undrar om det finns något man kan göra för att få hjälp innan man sitter med 3'dje stadiet cancer om 5års tid.
Tack för allt ni gör.
Visa svar
Svar:
Hej!
När man bedömer risken för ärftlighet för bröstcancer tittar man på hur många nära släktingar som har haft bröstcancer och i vilken ålder de fått cancern. Har man tex tre eller fler som fått bröstcancer vid 50 år eller tidigare finns det sannolikt en ärftlighet. Även andra cancerformer kan ha samband. Vid de vanligaste generna (BRCA) är det framför allt äggstockscancer som man ser, och prostatacancer i ung ålder. Cancer på livmoderhalsen och de cellförändringar som man kan se där beror oftast på virus och är inte i första hand ärftligt.
Läkare på klinisk genetik brukar göra en sammanlagd bedömning av de cancerfall som finns i släkten och utifrån det bedöma om det finns skäl för utredning. Om du tycker att de inte verkar ha gjort en ordentlig bedömning tycker jag att du ska kontakta din läkare igen, så att de kan motivera sin bedömning.
Man kan numera även ta blodprov på friska patienter.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej. Har en fråga som jag hoppas ni kan hjälpa mig med. Har gått in i förklimateriet och har problem med vallningar. Gyn ville ge mig hormoner men jag vägrar pga mamma dog i bröstcancer och 2011 har jag slutat med p piller pga detta. Jag ville fråga ang fytoöstrogen är det ok att jag tar det. Jag har redan börjat med tabletter som heter balans plus och innehåler rödklöver(fytoöstrogen) och mina vallningar är borta. Nu säger folk till mig att jag bör ej ta det heller. Snälla hjälp mig med ett svar man blir inte klok på google och folk runtomkring som ger olika svar. Vet inte vem jag ska fråga.Läkare på vc och gyn bara skrattar åt hälsokost inte villiga att ge svar. Tack mvh A
Visa svar
Svar:
Hej, tyvärr kan jag inte ge ett tydligt besked heller.
Renske Altena
Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej!
Förra veckan var jag på extra mammografi och ultraljud då jag fått ut lite sekret från ena bröstet när jag klämde på bröstvårtan. Tack och lov hittades inga förändringar. Jag passade på att ställa frågan om jag är en av dem som har täta bröst. Röntgenläkaren sa då att jag har relativt tät körtelstruktur. Jag blev livrädd och jag mår nu mycket dåligt av det hela. Jag känner till att risken att få cancer ökar avsevärt och att vanlig mammografi missar cancer i täta bröst. Vad ska jag göra nu? Det finns ju fortfarande inga rekommendationer att vi med täta bröst ska få andra typer av undersökningar/screening. Hur kan jag gå vidare och använda denna vetskap att jag har täta bröst? Kan min vårdcentral skicka mig på årliga ultraljudskontroller om jag får dem att förstå min problematik? (Är fortfarande relativt okänt i vården känns det som). Är det farligt med årliga ultraljudsundersökningar? Vad innebär relativt tät struktur på täthetsskalan? Är det säkert att jag utvecklar cancer eller kan man ha täta bröst utan att det blir cancer? Avtar täthet med åldern? Jag är 46 år och fick barn relativt sent vid 35 och 37 år. Om jag förstår det rätt är sena graviditeter riskfaktorer.
Visa svar
Svar:
Det är vanligt att yngre kvinnor har tätare bröstvävnad. I de allra flesta fall minskar sedan vävnadstätheten när kvinnan blir äldre. Även om man har relativt tät vävnad när man är i din ålder är det inte ovanligt att man har gles vävnad senare i livet. Tät vävnad innebär en viss ökad risk för bröstcancer, och kan också göra det något svårare att se bröstcancern på mammografibilden. Dock är mammografi meningsfullt även för kvinnor med tät bröstvävnad och de flesta bröstcancrar upptäcks vid undersökning, även när bröstvävnaden är tät. Man behöver inte känna sig jätteorolig för att man har tät vävnad, det handlar inte om en så stor riskökning.
Den bästa åtgärden du kan göra är att ta för vana att regelbundet känna igenom dina bröst, vi brukar rekommendera en gång i månaden. Det kan vara bra att ta för vana att göra det efter att mensen slutar. Bröst är ju ofta lite småknöliga. Därför är det bra att känna på dem regelbundet, så att man lär sig känna igen sina bröst. Om man känner någon ny knöl bör man söka vård för en kontroll.
Jag skulle inte rekommendera regelbundna ultraljudsundersökningar av brösten på grund av brösttäthet.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Jag hade her2- positiv cancer 2020 hö , samt 2017 vä. Hade 2017 spridning till flera lymfkörtlar.
Svarade bra på behandling 2017( cellgifter, op, cellgifter, strålning.) Efter det Tamoxifen.
Fick ny cancer 2020, behandling blev op, kaldcyla, strålning, zolydronsyra. Efterbehandling fortfarande med zoladex samt anastrol.
Gjorde sep 22 mammografi vilken var UA, även april 23 mammografi u.a. I juni 23 PET-CT u.a.
Mina bröst har hela tiden efter operationer varit knöliga och mycket ärrvävnad. Efter fått cancer två gånger innan 45 år är man ju alltid lite nojig. Men hur stor är risken att det sen juni utvecklats tumörer? Får ibland ont i brösten o då framförallt det bröst som har mest ärrvävnader och strålskador. Men könner mig dum att vid minsta lilla ringa och boka tid för undersökningar..
Visa svar
Svar:
Hej. Jag förstår att det kan kännas "nojigt" ibland men risken att det sedan juni fram till idag har utvecklats tumörer är inte så stor. Det är förstås alltid svårt att ge garantier men om du gjort mammografi i april och sedan PET-CT i juni tycker jag inte att du behöver vara orolig. Det är ofta svårt att veta när man ska ringa och be om råd och när man kan vänta. Bröst är ofta knöliga av naturen och efter en operation kan det bli ännu svårare att veta vad som är vad. Om brösten känns knöliga på samma sätt kan man känna sig trygg men om det förändras och känns annorlunda är det sällan fel att ringa och fråga om råd. Opererade bröst kan ofta göra ont en lång tid efteråt, ibland flera år.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej
Jag är 44 år gammal. För snart tre år sedan operades jag för Her2- bröstcancer (tårtbit) som efter operation visade sig vara levande Her2+. Metastaser i portvakten fanns men inte i övriga lymfkörtlar. Därefter fick jag 17 kadcylabehandlingar och blev strålad.
Jag går sedan drygt ett år sedan på zoladex (tjatat mig till det) och sedan snart tre år på Tamoxifen. Sedan ett halvår har jag ont i ryggen och höfterna. Så pass att jag fick tid för DT-röntgen. Men innan jag kunde gå på röntgen så var jag 12 dagar på Bali. Där släppte ryggontet så jag avbokade min röntgen när jag kom hem. Nu efter två veckor är smärtan tillbaka.
Borde jag be om en ny röntgen?
Jag har redan nu röntgats 4 gånger med DT + strålbehandling med booast sedan 2020. Hur vettigt är det att åter igen få en DT-röntgen? Jag pratade med min onkolog om min oro kring detta men han var oförstående. Hur ser ni på saken? Varför kan jag inte få en magnetröntgen istället?
Sedan undrar jag om jag borde få zelodronsyra med tanke på att jag går på zoladex?
Tack för hjälpen!
Visa svar
Svar:
Som du påpekar är datortomografi en metod som innebär att patienten utsätts för strålning. Tekniken i maskinerna har successivt utvecklats vilket gör att stråldosen kan hållas ner. Upprepade undersökningar innebär precis som du säger att man utsätts för mer strålning. Därför är det viktigt att inför varje undersökning göra en bedömning av vilket behovet man har av undersökningen så att den inte görs i onödan. Man kan till exempel fundera på om tidigare genomförda undersökningar räcker för att svara på det man vill få reda på med undersökningen. Den bedömningen görs av din behandlande läkare.
När remissen kommer till röntgenavdelningen görs det som regel ytterligare en bedömning av att undersökningen bedöms vara berättigad, det vill säga att nyttan med undersökningen bedöms större än risken för patienten. Detta är en förutsättning för att undersökningen ska genomföras.
Om din behandlande läkare bedömer att det finns behov av att göra en ny datortomografi med anledning av dina smärtor förefaller det klokt att följa det rådet.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Fråga våra specialister
- Drabbad eller närstående? Fråga oss!
- Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
- Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
- Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
- Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
- Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.
Våra specialister
Du får svar av överläkare, kontaktsjuksköterskor eller kurator.
Aina JohnssonKurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Anne AnderssonÖverläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Fredrika KillanderÖverläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Jeanette BäcklundKontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum
Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Maria EdegranÖverläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Yvette AnderssonÖverläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Vad funderar du kring?
Skickar fråga