Spridd bröstcancer

Vid spridd bröstcancer, även kallad metastaserad bröstcancer, har cancern spritt sig till andra delar av kroppen. Spridd bröstcancer går att bromsa men inte att bota. Framgångsrik forskning har gett oss nya behandlingar, vilket lett till förbättrad överlevnad och livskvalitet. Experterna svarar på frågor om spridd bröstcancer.

Ställ en fråga
Visar 10 av 108 träffar

CA 15-3

2025-11-13
Hej! Jag får behandling för spridd bröstcancer. Alltid haft låga värden men kan CA 15-3 värdet flukturera lite från gång till gång? Alltså gå upp och gå ner och gå upp?
Visa svar
Svar:
Hej. Ja, Ca 15.3 kan gå lite upp och ner mellan provtagningarna. Vi brukar titta på trenden över tid samt om det är en tydlig ökning av värdet.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
CA 15-3

Neuroendokrin bröstcancer

2025-11-05
Undrar över neuroendokrin bröstcancer med spridning till lymfkörtlar och behandlingar, överlevnad . Har man rätt till en mrt av andra delar av kroppen.
Visa svar
Svar:
Hej. Val av avbildningsmetod (tex DT eller MRT) avgör behandlande läkare tillsammans med röntgenavdelningen. Det beror på så många faktorer och här får man nog lita på deras bedömning. Att "ha rätt" till en viss undersökning kan man nog säga att man oftast inte har.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Neuroendokrin bröstcancer

Stråla levermetastaser

2025-11-05
Jag har HER2-positiv, östrogenkänslig bröstcancer med metastaser enbart i levern. Jag svarade bra på Docetaxel tillsammans med Trastuzumab+Pertuzumab men efter 8 omgångar var kroppen slut och biverkningarna många. Under den tiden fick jag regress helt i bröstet och stor regress i levern där jag har flera metastaser. Sedan fick jag underhållsbehandling med östrogenhämmare och fortsatt med min antikropp. Dock blev det progress i levern igen efter 8 månader. Nu kör jag på med cellgifter men nu Paklitaxel istället och planen är att köra detta så länge jag orkar. Ännu vet vi inte hur jag svarar. Dock undrar jag över möjligheterna till strålning istället. Jag minns inte vad det heter men jag har läst om en sorts strålning som ska vara väldigt pricksäker så att inte frisk vävnad skadas. Jag har frågat min onkolog när jag skulle kunna gynnas av detta men hon menar att det finns för mycket bra behandlingar för mig för att ta till strålning i levern. Dock tycker jag att cellgiftsbehandling också sliter mycket på kroppen. Finns det strålbehandling som kan behandla mina metastaser, och hur mycket ”skada” kan strålning göra om man jämför med cellgifter? Jag hade i alla fall velat ha det som alternativ när ingen av dom standardbehandlingarna fungerar längre.
Visa svar
Svar:
Hej. Det är inte någon lätt fråga att svara på. Det finns inte några säkra data på hur bra och långvarig effekt strålbehandling mot levermetastaser har. Idag pågår en studie där man studerar nyttan av tidig strålbehandling av enstaka metastaser i max 2 organ. Strålbehandling av levermetastaser från bröstcancer görs (möjligen) i undantagsfall, och enbart på enstaka kliniker. Oftast är det inte möjligt att ge en meningsfull strålbehandling då antalet metastaser ofta är för många och behandlingen då inte gör nytta utan kanske hellre skadar levern. Att strålbehandla utan att frisk vävnad tar någon som helst skada går inte. Jag är benägen att hålla med din onkolog om att den medicinska behandlingen kan göra större nytta för dig.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Stråla levermetastaser

Probiotika och Ibrance

2025-10-22
Hej! Jag har spridd bc och behandlas med Ibrance och Letrozol sedan min diagnos för fyra år sedan. För att stötta min mage skulle jag vilja testa probiotika. Kan jag göra det eller är det något jag ska undvika?
Visa svar
Probiotika och Ibrance

Kan pet-scanning ge mer vägledning?

2025-09-29
Jag har spridd tnbc, till skelett, lungor och lymfkörtlar. Sedan nästan ett år har paklitaxel har sjukdomen varit stabil. I juli började vissa av lymfkörtlarna växa och jag fick byta till Trodelvy. Efter tre veckor med full dos fick jag infl tunntarm och för en vecka sedan tömdes hö lungsäck på 2 l vätska. Jag har totalt fått 4 cykler. Nu ska jag få cellgift kplatin istället. Jag har en bra läkare som är tydlig, jag tycker dock info om DT resultat är luddiga. Jag har efterfrågat pet men inte fått gehör. Det anses inte ge en bättre bild. Efter de sista månaderna är jag nu orolig och vad medför bytet till nytt preparat. Är det bara ett halmstrå eller kan ske bli stabil igen. (
Visa svar
Svar:
Hej. Ofta tycker inte jag att PET-DT tillför något vid behandlingsutvärdering och då brukar jag inte välja det. Vid andra tillfällen kan jag behöva ytterligare utredning och då kan tex PET-DT vara ett alternativ, men det finns även andra metoder jag kan vilja välja istället. Har du frågat din läkare om att få resultaten förklarade mer tydligt? Det kanske inte är röntgensvaret på DT som egentligen är luddigt, utan ibland kan det vara jag som läkare som kan låta luddig. Jag förstår inte riktigt om man byter från Trodelvy för att du fick inflammation i tarmen och vätska i lungan, eller om det var för att man tycker att det har blivit mer sjukdom. Det kanske är det som också var luddigt för dig? När man byter till Karboplatin är ju förhoppningen att du ska ha ett bra svar även av den behandlingen, det finns inget i det du skriver som motsätter det. Jag ser det inte som ett halmstrå utan en tanke på att ge en bra behandling som kan göra nytta.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kan pet-scanning ge mer vägledning?

behandlinglinjer vid spridd bc

2025-09-28
hej. jag har kronisk Bröstcancer med spridning till skelettet, lever och lymfkörtlar. Jag mår för det mesta bra. men vid varje återbesök var 3:e månad senaste året har det ändå visat sig att jah fått progress. jag har provat antihormonella behandlingar som tamoxifen, Anastrozol, kisqali som levern inte tålde. Ibrance, fulvestrant. sen gick jag över till cytostatika i feb/mars i år. Först cx terapi. Fick liten ökning på ca 15-3. Då ville doktorn byta till enhertu efter 3 mån. den hjälpte inte så då blev det Abraxane i 3 mån och nu har jag precis börjat med Epirubicin. innan bytet blev jag sjuk. Vätska I lungan, uvi samt en bäckenfraktur som jag antagligen gått med sen i juli utan att få hjälp. Så jag var inneliggande i en vecka på sjukhuset. Jag mår bra nu förutom smårta från frakturen som ska strålas. i samband med att min läkare pratade om byte av behandling regim. Tog han upp att det kanske är dags att övevöga att avbryta med behandling. Jag blev helt förskräckt! Jag är inne på linje 4 är inte det lite väl tidigt? Mina värden är bra. jag kan andas igen efter att ha tappat lungan på vätska. Jag bad om att få göra en biopsi på levern då man aldrig gjort någon biopsi sedan spridningen vilket jag har gjort nu och väntar på svar. Antibiotikan har hjälpt mot uvi. Jag känner mig inte alls redo för att lägga mig ner och dö. Jag känner mig alldeles för frisk! Jag har haft långvarig smärta I höften- hela sommaren vilket jag påtalat flera gånger utan att få gehör förrän nu. Och röntgen svaret visade på fraktur samt att mina levermetastaser har ökat i storlek. men leverfunktionen är bra. Hur många behandlingslinjer finns det. jag har laminal b, her 2 minus 100 % östrogen känslig bröstcancer. Vilket får mig att undra varför man ens provade Enhertu. Men onkologen menade att jag var väldigt her2 låg då det fanns en chans att det skulle gå. Har jag något att säga till om själv innan man avbryter behandling? Jag känner mig inte trygg och överväger om jag ska be om en second opinion om detta kommer upp igen. Men jag vet inte hur jag ska gå till väga. vänligen Anna
Visa svar
Svar:
Hej. Jag förstår att det börjar snurra massa tankar i huvudet när man haft ett sådant samtal. Först kan jag säga att Enhertu har blivit godkänt även för HER2-låg sjukdom, dvs tumörcellerna uttrycker HER2 på cellytan men det är inte tillräckligt mycket för att säga att den är positiv. Jag tycker att det är bra att man gjort en biopsi på levern för att se om det fortfarande är "samma" sjukdom eller om det öppnar upp för annan behandling. Hur många behandlingslinjer som finns går inte riktigt att svara på, bland annat måste man ta ställning till vilken behandling man tidigare fått, hur man svarat på behandling, tumörbiologi och till viss del även samsjuklighet. Jag kan tänka mig att anledningen till att din läkare börjar tänka i banorna att inte fortsätta med behandling är att man inte hittat någon behandling som verkar fungera på din sjukdom. Även sådana samtal är viktiga att ha, så att det inte, när det är dags att inte ge mer bromsande behandling, kommer som en chock. Att vara ärlig och inte ge falska förhoppningar är viktigt, även om det också förstås är tufft.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
behandlinglinjer vid spridd bc

Fråga om bentäthetsmätning och MR

2025-09-03
Jag är 57 och har varit sjuk ii lite mer än 5 år. Jag har bla behandlats med Zometa, Letrozol och cdk4 hämmare. Ingen gång under behandlingstiden har jag gjort bentäthetsmätning eller MR röntgen. Vilken information skulle såna undersökningar kunna ge? Och hur skulle den informationen kunna påverka min onkologs fortsatta behandlingsval? Jag har hitintills inte haft någon fraktur men senaste året har skelettsmärtorna varit svåra och påverkar min vardag mycket trots smärtlindring.
Visa svar
Svar:
Hej. Bentäthetsmätning används för att värdera om det finns benskörhet eller början till benskörhet i skelettet. Vid behandling med aromatashämmare, tex letrozol, ökar risken. Om det finns sk osteopeni eller osteoporos är behandlingen som rekommenderas tex zoledronsyra, som du ju redan får, eller iallafall har fått. Det är inte ovanligt att vi pausar zometabehandlingen när det gått ett par år eftersom zometa lagras in i skelettet och blir kvar där i flera år. Därför brukar vi sällan göra bentäthetsmätning om vi "ändå" ska ge tex zometa oavsett vad den visar. Beroende på var du har ont kan det kanske vara av värde med röntgen av just det området, särskilt om du har metastaserad sjukdom, val av röntgenmetod beror på var det onda sitter och vad tidigare röntgen har visat. Jag kan inte svara på om just MR är den undersökningsmetod som är bäst i ditt fall. Det går inte heller att svara på vad en undersökning skulle leda till behandlingsmässigt, det beror på vad undersökningen visar.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fråga om bentäthetsmätning och MR

smärtlindring vid skelettmetastaser

2025-09-02
Hej. Jag har bc spridd till skelettet och får dålig hjälp med smärtlindring. Jag har domningarvibframsida lår pga metastaser I ländryggen. Dessa har jag nyligen strålat men har mycket ont i ländrygg, och bäcken som strålar ner i benen. Jag har även domningarvi underkäken och man har hittat metastaser även där. Jag får kortison, oxycontin depot ipren och Alvedon. Klarar mig i kanske 4 timmar sen är det lång väntan på att kunna fylla på med Alvedon och Ipren. Jag har även fått oxynorm snabbverkande. Men blir enbart yr och illamående utan smärtlindring. Jag har tagit upp detta flera gånger med onkologen men känner att ingenting händer. De säger att Alvedon och ipren är första linjens behandling och därefter oxycontin och oxynorm. Men om det inte hjälper? Det måste väl finnas annan smärtlindring? Hjälper opiater ens mot nervsmärta? Det kanjubinte bara finnas oxycontin och oxynorm att tillgå. Jag kan varken sova eller äta på grund av smärta och blir både isolerad och deprimerad av situationen. Jag orkar snart inte mer.
Visa svar
Svar:
Hej Anna, Jag läser att du inte har det bra, och förstår att du inte känner dig lyssnad på vilket jag verkligen beklagar. När det gäller smärtlindring finns flera saker man kan testa; det kan handla om dos/ vilket opioidpreparat man använder/ ibland kan man komplettera med metadon vid nervsmärta/ vilka tidsintervall man använder. Ibland kan man ha nytta av kortison under en period. Det finns också preparat mot nervsmärta. Jag vill stötta dig att ta kontakt med onkologen igen, och kanske be om att få träffa en smärtläkare? Eller om onkologen kan prata med en smärtläkare?
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
smärtlindring vid skelettmetastaser

interleukin-6 (IL-6) som en avgörande signalmolekyl för att väcka vilande cancerceller i lungorna

2025-09-02
Hej, en studie blev "offentlig" i veckan gällande vilande cancerceller och risk för att metastaser bildas i lungorna efter Covid eller annan luftvägsinfektion. Det stod också att dödligheten för cancerpatienter ökade med 50% om man haft Covid. Skulle någon av er på ett lättfattligt sätt förklara vad man kommit fram till och vad som gäller (det man läser i tidningar är ju inte alltid helt rätt).
Visa svar
Svar:
Hej, Jag har inte hittat så mycket om det här men en studie som publicerades i somras, handlar om din fråga. Om man har haft bröstcancer kan cancerceller ligga kvar någonstans i kropppen "sovande", det kallas tumor dormancy. År efter det första insjuknandet kan tumörcellerna bli mer aktiva, och man vet inte egentligen varför. I studien hade de gjort försök på möss, och deras teori uppfattar jag vara att en virusinfektion kan påverka immunförsvaret lokalt, och få tumörcellerna att gå in i en mer aktiv fas. Hur man som tidigare cancerpatient, eller från sjukvården, ska tolka data ligger längre fram i tiden.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
interleukin-6 (IL-6) som en avgörande signalmolekyl för att väcka vilande cancerceller i lungorna

Paklitaxel

2025-06-10
Tror jag skrivit förr men inget svarMin dotter har spridd bröstcancer Hon fick Kriqali men det hjälpte inte hon blev sämre Nu har börjat med en behandling som hetet Paklitaxel fått en omgång o mått bra efter Nu vill jag veta omdet är en bra behandling för hennes sjudom Hon klara sin beh så bra när hon fick sin BC men efter 3 år så var den spridd Vill veta om det är bra att hon mår bra efter beh eller är det så att hon ska bli dålig efter Mycket orolig Mamma hoppas på svar om hennes nya beh är bra
Visa svar
Svar:
Hej. Det är aldrig lätt att veta hur bra en viss medicin fungerar på en enskild individ, men om vi tänker oss spridd hormonkänslig bröstcancer som grupp brukar den fungera bra, dvs det låter som ett bra val hennes läkare har gjort (med den information jag har angående sjukdomen hos din dotter).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Paklitaxel

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss