Strålning
Strålning tar bort de eventuella cancerceller som finns kvar efter operation och är effektiv för att minska risken för återfall. Experterna svarar på frågor om strålning, hur det går till och eventuella bieffekter.
Hittar du inte det du letar efter?
- | Aina Johnsson
- | Anne Andersson
- | Fredrika Killander
- | Jeanette Bäcklund
- | Maria Edegran
- | Yvette Andersson
Visar 10 av 67 träffar
Fick först för några veckor sedan svar på min fråga om att tumör bortopererad maj 2022 bara satt 1 mm från bröstkorgsvägg.
Selekterad mammo 2022-03-24 (efter mammografi 25/2) pga "ett område med viss distorsion och strålighet i vänster bröst. Området har en storlek på ca 25 mm och det har funnits en viss oregelbundenhet även på tidigare undersökningar, dock ej lika framträdande." Mammon dessförinnan gjordes 35 mån tidigare. Biopsin visade duktal c.+DCIS.
Operation sektor (70, 25) och sentinel node 2022-05-02. Samordn.konf. 31/5: En icke radikalt opererad DCIS med en extent på 50 mm (förmodad storlek 25 mm). I detta två tumörer 5,2 mm och 2,4 mm (invasiv duktal härd), ER 95%, PgR 10%, HER2 neg och Ki 7%. NHG 2. Sentinel nod negativ. "Mycket svårt att avgöra om det finns mycket DCIS kvar. Pga svåravgränsad tumör beslutas om reoperation."
8/6-22: Mastektomi vä bröst.
28/6-22: Samordn. "kvarvarande DCIS om 5 mm i bröstpreparatet men detta är nu radikalt exiderat. /.../ Konferensen rekommenderar ingen ytterligare behandling."
Det är alltså först 28 sep 2023 som jag får svar på min fråga om att tumör i vä bröst satt 1 mm från bröstkorgsvägg.
2023-02-28: Vid mammo av höger bröst, en ca 9 mm stor stråkig malignitetsmisstänkt förändring, vilken är svår att visualisera med hjälp av ultraljud, varför punkteras.
Samordning 14/3-23: "Konferensen rekommenderar primär kirurgi inkl. sentinel node."
2023-04-05: Mastektomi hö bröst + 3 lymfkörtlar i klump
2023-05-02 Samordning: Duktal invasiv, 9 mm stor, ER 99%, PgR 85%, HER2 neg och Ki 67 5% + DCIS. 3 friska sentinel node. I en av dem var det några ITC. Konf. rek. denna gång endokrin behandling med Letrozol i 5 år. Här fick jag svar direkt på att tumören satt 10 mm från bröstkorgsväggen.
Fick, pga oro, göra DT av hals, thorax, buk 12 okt -23. Inga metastasmisstänkta förändringar.
Nu funderar jag mycket på varför man aldrig pratat om strålning mot vä bröstkorgsvägg (1 mm ifrån + multifokalitet). Är det för sent nu eller ej behövligt? Jag tycker mig förstå att jag haft tumörerna länge i kroppen, även om de var små.
Jag undrar också över, varför jag inte ges någon behandling med bisfosfonater. Förutom Letrozol tar jag också Prednisolon, 5 mg nu, långtidsbehandling pga reumatism, overlap syndrom.
Visa svar
Svar:
Hej.
När tumören ligger nära bröstkorgsväggen, som i ditt fall 1 mm, går det oftast inte att ta bort mer då bröstvävnaden tar slut. Därunder ligger en hinna och sedan kommer bröstmuskeln. Jag tolkar det som att det är DCIS-området det handlar om, inte de invasiva delarna. Att det är vävnad mellan tumörområdet och operationskanten är bra och i ditt fall kan man säga att det är radikalt, eftersom det oftast inte finns mer bröstvävnad att ta bort. Det finns inga tecken till inväxt i muskeln som ligger under. Vi brukar inte ge strålbehandling när bröstet är borttaget om det inte tex växer invasiv cancer i snittytan eller om den invasiva tumören är väldigt stor (över 5 cm). Jag tycker att det var rätt beslut att inte strålbehandla på både vänster och höger sida.
Bisfosfonater ges inte om det inte fanns tumörväxt i lymfkörtlar. Ibland, men inte alltid, ges det också vid bröstcancer som har en lite högre risk för återfall och där det också finns indikation för cytostatika.
Utifrån den behandling du har med letrozol och prednisolon kan det vara aktuellt med bisfosfonater för att förebygga benskörhet. Den delen brukar hälsocentralen hålla i (bentäthetsmätning och ordination) om inte du sköts via reumatologen förstås.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Fick cancerdiagnos 16/3. En cancer som sannolikt missats på mammografi i slutet av augusti då man inte tog kompletterande UL, täta bröst som undersöktes med UL 2023. Hade total tumörmassa 5X3X1,5 cm. Lokal metastas i bröstets periferi medförde total mastektomi 27/4. Man tog enbart 1 lymfkörtel och i denna fanns en mindre makrotumör. Fick vänta 3 v på PAD-svar och sedan ytterligare drygt 3 v på kompletterande PAM50 som visade ROR 14. Det var både duktal typ B och lobulär. ER 98%, PR85%, Ki67% 4 (men i biopsin 16/3 var den 17). Det har nu beslutats om enbart strålning 15 ggr samt aromatashämmare. Dessvärre start strålning 9/7, dvs nästan 12 v postop. Det är oerhört långa väntetider på KS.
Enligt forskningsrön är det ökad risk för lungcancer vid strålning av bröstkorgen, 50% ökad för rökare.
Jag är f d rökare och är nu väldigt orolig för ökad risk för lungcancer och om det står i proportion till minskad risk för recidiv av bröstcancern när strålningen påbörjas så sent. Hur stor andel av de som strålas får lungcancer?
Visa svar
Svar:
Hej. Risken att få tillbaka bröstcancer utan strålbehandling är större än risken att få en lungcancer på grund av strålbehandling. Studier har visat att risken för att få en lungcancer efter strålbehandling fördubblas. Strålbehandlingstekniken utvecklas hela tiden för att minska risken för akuta och sena biverkningar, tex lungcancer, så risken är möjligen lite mindre idag än den tiden studierna baseras på. Vad innebär det då? Om man tittar i den statistik som finns på tex Cancerfondens hemsida har en kvinna en risk på drygt 3% att få lungcancer innan hon fyller 80 år och det innebär då att risken ökar till 6,5% om man fått strålbehandling (på ett ungefär). Andra riskfaktorer är rökning eller om man har exponerats för tex radon och asbest. Hur många som får lungcancer efter en bröstcancer kan jag inte svara på, men risken ökar inte för att du kommer igång med behandlingen först efter 12 veckor.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hejsan!
Jag diagnostiserades för invasiv lobulär bröstcancer i november 2025 i Italien och opererades här (mastektomi av hö bröst) den 18 december 2025. Den histologiska rapporten visade på två makrometastaser (2/4) och som alternativ till axillutrymning rekommenderas jag träffa en annan onkolog, som ansåg att strålning räcker gott i kombination med antihormonell behandling. Nödvändiga kompletterande undersökningar har dock tagit tid och jag hade återbesök hos onkologen förra veckan (11/5/2026) och påbörjade då Letrozol. Han sa då att det var 50/50 huruvida jag skulle få strålning. Först idag (18/5) kunde jag konsultera en radiolog. Radiologen sa att mitt fall inte är självklart för strålning:
Tumör: 30 mm
ER 99%, PR 99% Ki67: 8%, Her2 neg 0.
Han föreslår likväl strålning då det ytterligare kan minska risk för lokalt återfall, men tiden är svår. Det har redan gått fem månader sedan operationen och de kan ej påbörja strålningen förrän i juli, då är vi i Sverige. Nu har jag en tid i slutet av augusti, strålningsstart i september dvs 8,5 månader efter op. Riktlinjerna här är att strålning ska påbörjas inom fem månader (dvs idag). Mellan fem och nio månader blir det från fall till fall och därefter gör man det inte.
Svenska riktlinjer tycks vara ännu tightare. Hur resonerar man i Sverige mer specifikt?
Vad är nyttan av så sen strålning kontra risk för biverkningar så sent?
Visa svar
Svar:
Hej,
Det är besvärligt när saker drar ut på tiden. I Sverige pågår just nu en studie som undersöker värdet av strålbehandling mot armhålan mm när man opererat bort 2 lymfkörtelmetastser i armhålan, så frågan om hur nödvändigt det är är aktuell. Det är bra att du börjat med letrozoltabletterna. Det är svårt att sätta några säkra datum för när strålbehandlingen inte är lika effektiv längre. Biverkningarna brukar vara rätt så milda så just den aspekten behöver du inte lägga så stor vikt vid.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hur lång tid efter bröstoperation ( tårtbit o körtlar) ska , bör man man börja strålbehandling?
Visa svar
Svar:
Hej,
Målet är att man ska starta inom 6 veckor, men tyvärr finns det på många ställen väntetider så att det drar ut på tiden.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej,
Jag har gjort två strålbehandlingar när mitt bröst återigen började läcka vätska. (Serom). Har haft broblem med läkning. Opererades 23 mars 2026. Har tömt mitt bröst en gång och fick efter det en antibiotika kur. Men sedan har det ”läckt” regelbundet. Det verkar inte läka som det ska helt enkelt och nu har jag ändå påbörjat strålbehandling. Vad ska jag göra?
Är rätt för att fortsatt strålbehandling försenar läkning och gör det värre och kanske medför andra komplikationer.
Kan jag be att få skjuta upp resterande behandling?
Tack för svar.
Visa svar
Svar:
Hej,
När man väl påbörjat strålbehandlingen är det lite synd att pausa om man inte absolut behöver. Be en sjuksköterska på strålbehandlingen titta på bröstet och bedöma hur man bäst går vidare.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Funkar det ihop eller bör man vänta?
Visa svar
Svar:
Hej,
Jag kan inte se några problem med den kombinationen.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Mamma har opererat bort en bröstcancer (tårtbit). Hon ska få strålbehandling.
Hjälper melatonin som skydd mot strålskador och biverkningar?
Visa svar
Svar:
Hej,
Det är väldigt ovanligt med svårare biverkningar av den typen av behandling. Jag har aldrig hört att melatonin används mot strålbiverkningar.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Jag råkade gå in i rummet där patienten före mig röntgades, vände snabbt, nu i efterhand funder jag om jag utsatts för strålningen? Om det finns anledning till oro.
Visa svar
Svar:
Strålningen i samband med en mammografiundersökning är låg och avtar med avståndet. Även om du råkade gå in en kort stund i rummet där det pågick en undersökning ser jag inte att det finns någon anledning till oro med tanke på strålningen. Om du ändå har funderingar kring detta kan du kontakta din mammografiavdelning. De kan eventuellt hjälpa dig få kontakt med sjukhusfysiker som kan hjälpa dig att få mer information.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, jag har två frågor;
- Det är så att jag i och med hudförändringar på bröstet i form av utslag/eksem fick remiss av läkare på VC att ta mammografi. Detta eftersom eksemet återkom efter locoidbehandling. Var detta rätt åtgärd eller är det onödigt då pagets sjukdom inte hade gått bort så synligt med locoid som mitt eksem gjorde?
- Gjort mammografi nu och det var inga tumörer. Så nu känns det jobbigt att frisk vävnad har utsatts för strålning. Kan det bli cancer för att man gått på mammografi innan 40? Mår så dåligt över att jag strålat friska bröst och nu kanske jag istället får bröstcancer av detta.
Visa svar
Svar:
Det är viktigt att undersöka bröstet om man har hudutslag eller eksem , särskilt i området på eller kring bröstvårtan. Det var bra att du gjorde mammografiundersökningen. Stråldosen vid en mammografiundersökning är mycket låg, och du behöver inte vara orolig för att ha tagit skada av undersökningen, även om du är under 40 år.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, undrar varför man inte gör andningsstyrd strålning på höger bröst? Då det verkar vara rutin vid vänster och bilateral strålning. Har svårt att hitta på nätet varför denna skillnad. Det verkar även skilja sig åt i Sverige samt inom samma region.
Visa svar
Svar:
Hej,
Jag fortsätter här med dina frågor om andnngsstyrd strålbehandling. Det gäller framför allt vänster sida. Hjärtat flyttar sig längre in i kroppen i takt med andningen, och då passar man på att stråla när hjärtat befinner sig mer centralt i bröstkorgen och därigenom inte får stråldos på sig.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej. Jag ska starta strålning inom kort mot höger bröst utan spridning till lymfkörtlar och inte nära sternum. Hade invasiv ductal grad 2 samt invasiv lobulär grad 2 i samma bröst. Nu till min fråga: hur kommer det sig att man inte behöver göra andningsstyrd strålning? Då det skiljer sig mellan sjukhusen inom samma region. Ena skulle jag fått göra andningsstyrd strålning och inte på den andra. Är det så att apparaten kanske är nyare på ena sjukhuset mot det andra. Är rädd att skada mina lunga på höger sida bara för att man inte gör den andingsstyrd.
Visa svar
Svar:
Hej,
När man bara ska stråla bröstet så har jag inte hört att man använder andningsstyrd teknik på höger sida, men det kan hända att det används på andra ställen än där jag arbetar. I vilket fall som helst så finns det regler för hur man skyddar lungan, så jag tycker inte du behöver oroa dig för det.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Fråga våra specialister
- Drabbad eller närstående? Fråga oss!
- Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
- Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
- Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
- Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
- Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.
Våra specialister
Du får svar av överläkare, kontaktsjuksköterskor eller kurator.
Aina JohnssonKurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Anne AnderssonÖverläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Fredrika KillanderÖverläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Jeanette BäcklundKontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum
Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Maria EdegranÖverläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Yvette AnderssonÖverläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!
Tack för alla frågor och stora engagemang. Nu är det dags för sommaruppehåll och tid för återhämtning för våra hårt arbetande experter. Vi öppnar upp för nya frågor igen den 10 augusti. Sök gärna bland "Frågor & svar" nedan, för att se om din fråga finns besvarad sedan tidigare. Varmt välkommen åter!