Strålning

Strålning tar bort de eventuella cancerceller som finns kvar efter operation och är effektiv för att minska risken för återfall. Experterna svarar på frågor om strålning, hur det går till och eventuella bieffekter.

Ställ en fråga
Visar 10 av 67 träffar

18 cm DCIS och strålat implantat

2025-01-14
Hej Jag har frågor kring implantat efter strålning samt vad storleken på min bröstcancer egentligen innebär. Jag tycker jag får lite olika information och nu känner jag att jag står utan stöd, information men med många besvär och frågor. Kan tillägga att jag även har diabetes 2 som jag hade god kontroll på med bra värden. Under denna period har dock blodsockret rusat i höjden, trots att jag sköter den. Min diabetessköterska säger att min kropp reagerar på all stress kring det som händer. Bröstcancern upptäcktes på vanlig mammografi och jag blev kallad för biopsi. De hade upptäckt förändringar i hela högra bröstet och nån vecka senare träffade jag kirurgen som informerade om att jag hade bröstcancer i hela mitt bröst och de behöver ta bort hela bröstet. Han informerade om att det kallades DCIS och att de skulle ta sentinel node och att de inte bedömde att jag behövde strålning eller cytostatika. Jag fick olika alternativ och valde en direktrekunstruktion. Eftersom jag hade för stor bröstvolym behövde de i såfall även reducera mitt vänstra så de blev i samma storlek. I journalen står att de bedömer att den är 16,5 cm och ingen misstanke på invasivitet. Operation 3 oktober. Nedan är från journalen. ..PAD svar visar på 180 mm stor DSIC grad 2-3 med nekros. Radikaliteten kan inte garanteras medialt. En negativ sentinel node. Reduktionsplastik vänster har inte påvisat något avvikande men det pågår immunhistokemiska analyser som bevakades av läkaren. Kirurgen som opererade säger enligt journal att det inte går att operera mer än de gjort. Konferensen rekommenderade adjuvant strålbehandling mot höger bröstvägg 40 Gy på 15 fraktioner plus boost på 16 GY på 8 fraktioner mot oradikaliteten Man kunde se DCIS i mediala skivan som avtar vid nivåsnittet men som inte försvinner helt, varför radikaliteten inte kan garanteras. Kraniala superficiella ytan är 0,2 mm, kaualt 0,7 mm, kraniellt 0,2 mm och 6 mm i djupa ytan. Läkaren på strålningen skriver att man får nöja sig med 40,05 Gy i 15 fraktioner. Ingen boost (som planerades först) då det blir ytterst svårt att bestämma vilket område som ska boostas. I denna journalanteckning står diagnos: D050 – Lobulär cancer in situ Jag började min strålning 19 november. Den blev fördröjd pga att såren inte läkte samt extra antibiotika behandling. Strålningen tycker jag har gjort mitt högra bröst väldigt hårt, jag är öm, svullen och det smärtar väldigt skarpt ibland. Huden har självklart reagerat och det ändras hela tiden. I armhålan är det ”svart” hud som nu flagar men det mörka sprider sig runt området. Jag har under tiden gått hos kurator för att bearbeta alla känslor och har svår stressreaktion på det som händer. Har jobbat 25% sen november. Mår väldigt dåligt för att jag inte orkar något, varken hemma eller på jobbet. Vid avslutad strålning så pratade jag med läkaren om att bröstet hårdnat. Han skickar remiss till kirurgen som svarar med att jag har återbesök om 1 år. Jag skickar meddelande till bröstsköterskan som svarar att det är hårt men kommer ändras. Det jag fått till mig under resan är att det är inte optimalt att ha gjort en rekonstruktion innan strålning. Det sa kirurgen själv vid beskedet. Men de gör inget innan strålning utan man får se efteråt. De på strålningen sa att det sällan händer att någon har implantat redan vid strålning. Jag har även läst att det rekommenderas att inte göra rekunstruktion förrän efter 2 år efter strålning – och då med eget material. Men nu är jag här, med ett hårt bröst, på vissa ställen stenhårt. Det gör ont, svårt att ha kläder på mig – både pga huden men även bröstet. Bröstet är synligt buckligt och konstig i formen. Jag har bett om hjälp men blivit avvisad. Jag ska börja jobba heltid är tanken 8 januari men jag känner mig inte redo. Är extremt trött, stressad och har mycket besvär. Orkar knappt vara social med min egna familj, har ork några timmar sen behöver jag vila. Jag promenerar varje dag 4 km, sköter min diabetes som fortfarande har skenande blodsocker, troligen pga stressen. Vad ska jag göra nu? Ska jag vänta 1 år på att se vad som ev händer mer med mitt implantat och se vad? Det som redan har hänt – borde inte kirurgen se på resultatet efter strålningen? Vilket var strålningsläkarens önskemål. Kommer det att behöva opereras bort? Bytas ut eller får jag va utan några år? Ska jag bygga nytt med ”eget material” eller blir jag utan bröst? Min största oro är också storleken på cancern, 180 mm – verkar va stort. Vad innebär det egentligen och att de inte fick bort allt? På vilket sätt kan det spridas – via vävnad eller blodet eller enbart via körtlar men nu är ju bröstet helt borta. Jag känner stor oro inför detta. Jag ska gå på mammografi i 10 år med mitt vänstra men hur kontrollerar men min högra med strålat implantat och risken är mot bröstväggen. Man ska känna på sina bröst men vad ska jag känna efter? Det jag hade kunde inte ens läkarna känna. Nu har jag förhårdnader överallt och i mitt högra är allt hårt. Jag är så rädd och känner mig lämnad av vården.
Visa svar
Svar:
Hej! Det är mycket tråkigt att höra att du inte känner dig omhändertagen och orolig. När det gäller själva tumören är det ändå väldigt positivt att det var DCIS och inte en invasiv cancer, även om den var utbredd. Jag tror att du får lita på kirurgen som säger att hela bröstet är bortopererat. Det finns en risk för återfall men för de flesta kommer det inte tillbaka. Att ha första kontrollen efter ett år ska vara tillräckligt och man har inte sett någon vinst i att kontrollera tidigare. När det gäller besvären med protesen som blivit efter strålbehandlingen så är det tyvärr en ganska stor risk när man behöver ge strålbehandling efter en protesrekonstruktion. I många fall blir dock resultatet bra och det är då en vinst jämfört med att behöva vänta på en senare rekonstruktion med egen vävnad (efter en strålbehandling kan man inte lägga in proteser om man inte tillför frisk vävnad också. Här har bröstkirurger lite olika sätt att se på det. I ditt fall kan det mjukna lite mer med tiden och det är bra att inte ha för bråttom. Men det kan tyvärr också bli så att du får så mycket besvär att man behöver ta bort proteserna och, om du vill, ersätta med kroppsegen vävnad (som ju då innebär en större operation).
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Strålning start 12 v postop, risk för lungcancer?

2026-06-25
Fick cancerdiagnos 16/3. En cancer som sannolikt missats på mammografi i slutet av augusti då man inte tog kompletterande UL, täta bröst som undersöktes med UL 2023. Hade total tumörmassa 5X3X1,5 cm. Lokal metastas i bröstets periferi medförde total mastektomi 27/4. Man tog enbart 1 lymfkörtel och i denna fanns en mindre makrotumör. Fick vänta 3 v på PAD-svar och sedan ytterligare drygt 3 v på kompletterande PAM50 som visade ROR 14. Det var både duktal typ B och lobulär. ER 98%, PR85%, Ki67% 4 (men i biopsin 16/3 var den 17). Det har nu beslutats om enbart strålning 15 ggr samt aromatashämmare. Dessvärre start strålning 9/7, dvs nästan 12 v postop. Det är oerhört långa väntetider på KS. Enligt forskningsrön är det ökad risk för lungcancer vid strålning av bröstkorgen, 50% ökad för rökare. Jag är f d rökare och är nu väldigt orolig för ökad risk för lungcancer och om det står i proportion till minskad risk för recidiv av bröstcancern när strålningen påbörjas så sent. Hur stor andel av de som strålas får lungcancer?
Visa svar
Svar:
Hej. Risken att få tillbaka bröstcancer utan strålbehandling är större än risken att få en lungcancer på grund av strålbehandling. Studier har visat att risken för att få en lungcancer efter strålbehandling fördubblas. Strålbehandlingstekniken utvecklas hela tiden för att minska risken för akuta och sena biverkningar, tex lungcancer, så risken är möjligen lite mindre idag än den tiden studierna baseras på. Vad innebär det då? Om man tittar i den statistik som finns på tex Cancerfondens hemsida har en kvinna en risk på drygt 3% att få lungcancer innan hon fyller 80 år och det innebär då att risken ökar till 6,5% om man fått strålbehandling (på ett ungefär). Andra riskfaktorer är rökning eller om man har exponerats för tex radon och asbest. Hur många som får lungcancer efter en bröstcancer kan jag inte svara på, men risken ökar inte för att du kommer igång med behandlingen först efter 12 veckor.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Strålning start 12 v postop, risk för lungcancer?

Nyttan med sen strålning

2026-06-02
Hejsan! Jag diagnostiserades för invasiv lobulär bröstcancer i november 2025 i Italien och opererades här (mastektomi av hö bröst) den 18 december 2025. Den histologiska rapporten visade på två makrometastaser (2/4) och som alternativ till axillutrymning rekommenderas jag träffa en annan onkolog, som ansåg att strålning räcker gott i kombination med antihormonell behandling. Nödvändiga kompletterande undersökningar har dock tagit tid och jag hade återbesök hos onkologen förra veckan (11/5/2026) och påbörjade då Letrozol. Han sa då att det var 50/50 huruvida jag skulle få strålning. Först idag (18/5) kunde jag konsultera en radiolog. Radiologen sa att mitt fall inte är självklart för strålning: Tumör: 30 mm ER 99%, PR 99% Ki67: 8%, Her2 neg 0. Han föreslår likväl strålning då det ytterligare kan minska risk för lokalt återfall, men tiden är svår. Det har redan gått fem månader sedan operationen och de kan ej påbörja strålningen förrän i juli, då är vi i Sverige. Nu har jag en tid i slutet av augusti, strålningsstart i september dvs 8,5 månader efter op. Riktlinjerna här är att strålning ska påbörjas inom fem månader (dvs idag). Mellan fem och nio månader blir det från fall till fall och därefter gör man det inte. Svenska riktlinjer tycks vara ännu tightare. Hur resonerar man i Sverige mer specifikt? Vad är nyttan av så sen strålning kontra risk för biverkningar så sent?
Visa svar
Svar:
Hej, Det är besvärligt när saker drar ut på tiden. I Sverige pågår just nu en studie som undersöker värdet av strålbehandling mot armhålan mm när man opererat bort 2 lymfkörtelmetastser i armhålan, så frågan om hur nödvändigt det är är aktuell. Det är bra att du börjat med letrozoltabletterna. Det är svårt att sätta några säkra datum för när strålbehandlingen inte är lika effektiv längre. Biverkningarna brukar vara rätt så milda så just den aspekten behöver du inte lägga så stor vikt vid.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Nyttan med sen strålning

Strålning

2026-06-02
Hur lång tid efter bröstoperation ( tårtbit o körtlar) ska , bör man man börja strålbehandling?
Visa svar
Svar:
Hej, Målet är att man ska starta inom 6 veckor, men tyvärr finns det på många ställen väntetider så att det drar ut på tiden.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Strålning

Ska jag avbryta min strålbehandling när mitt bröst inte läkt?

2026-06-02
Hej, Jag har gjort två strålbehandlingar när mitt bröst återigen började läcka vätska. (Serom). Har haft broblem med läkning. Opererades 23 mars 2026. Har tömt mitt bröst en gång och fick efter det en antibiotika kur. Men sedan har det ”läckt” regelbundet. Det verkar inte läka som det ska helt enkelt och nu har jag ändå påbörjat strålbehandling. Vad ska jag göra? Är rätt för att fortsatt strålbehandling försenar läkning och gör det värre och kanske medför andra komplikationer. Kan jag be att få skjuta upp resterande behandling? Tack för svar.
Visa svar
Svar:
Hej, När man väl påbörjat strålbehandlingen är det lite synd att pausa om man inte absolut behöver. Be en sjuksköterska på strålbehandlingen titta på bröstet och bedöma hur man bäst går vidare.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ska jag avbryta min strålbehandling när mitt bröst inte läkt?

Mounjaro och strålning

2026-06-02
Funkar det ihop eller bör man vänta?
Visa svar
Svar:
Hej, Jag kan inte se några problem med den kombinationen.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Mounjaro och strålning

Hjälper melatonin mot strålskador?

2026-05-05
Mamma har opererat bort en bröstcancer (tårtbit). Hon ska få strålbehandling. Hjälper melatonin som skydd mot strålskador och biverkningar?
Visa svar
Svar:
Hej, Det är väldigt ovanligt med svårare biverkningar av den typen av behandling. Jag har aldrig hört att melatonin används mot strålbiverkningar.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hjälper melatonin mot strålskador?

Fundering strålningsrisken vid mammografi

2026-05-04
Jag råkade gå in i rummet där patienten före mig röntgades, vände snabbt, nu i efterhand funder jag om jag utsatts för strålningen? Om det finns anledning till oro.
Visa svar
Svar:
Strålningen i samband med en mammografiundersökning är låg och avtar med avståndet. Även om du råkade gå in en kort stund i rummet där det pågick en undersökning ser jag inte att det finns någon anledning till oro med tanke på strålningen. Om du ändå har funderingar kring detta kan du kontakta din mammografiavdelning. De kan eventuellt hjälpa dig få kontakt med sjukhusfysiker som kan hjälpa dig att få mer information.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering strålningsrisken vid mammografi

Fråga om mammografi

2026-02-18
Hej, jag har två frågor; - Det är så att jag i och med hudförändringar på bröstet i form av utslag/eksem fick remiss av läkare på VC att ta mammografi. Detta eftersom eksemet återkom efter locoidbehandling. Var detta rätt åtgärd eller är det onödigt då pagets sjukdom inte hade gått bort så synligt med locoid som mitt eksem gjorde? - Gjort mammografi nu och det var inga tumörer. Så nu känns det jobbigt att frisk vävnad har utsatts för strålning. Kan det bli cancer för att man gått på mammografi innan 40? Mår så dåligt över att jag strålat friska bröst och nu kanske jag istället får bröstcancer av detta.
Visa svar
Svar:
Det är viktigt att undersöka bröstet om man har hudutslag eller eksem , särskilt i området på eller kring bröstvårtan. Det var bra att du gjorde mammografiundersökningen. Stråldosen vid en mammografiundersökning är mycket låg, och du behöver inte vara orolig för att ha tagit skada av undersökningen, även om du är under 40 år.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fråga om mammografi

Strålning

2026-01-19
Hej, undrar varför man inte gör andningsstyrd strålning på höger bröst? Då det verkar vara rutin vid vänster och bilateral strålning. Har svårt att hitta på nätet varför denna skillnad. Det verkar även skilja sig åt i Sverige samt inom samma region.
Visa svar
Svar:
Hej, Jag fortsätter här med dina frågor om andnngsstyrd strålbehandling. Det gäller framför allt vänster sida. Hjärtat flyttar sig längre in i kroppen i takt med andningen, och då passar man på att stråla när hjärtat befinner sig mer centralt i bröstkorgen och därigenom inte får stråldos på sig.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Strålning

Strålning höger bröst

2026-01-19
Hej. Jag ska starta strålning inom kort mot höger bröst utan spridning till lymfkörtlar och inte nära sternum. Hade invasiv ductal grad 2 samt invasiv lobulär grad 2 i samma bröst. Nu till min fråga: hur kommer det sig att man inte behöver göra andningsstyrd strålning? Då det skiljer sig mellan sjukhusen inom samma region. Ena skulle jag fått göra andningsstyrd strålning och inte på den andra. Är det så att apparaten kanske är nyare på ena sjukhuset mot det andra. Är rädd att skada mina lunga på höger sida bara för att man inte gör den andingsstyrd.
Visa svar
Svar:
Hej, När man bara ska stråla bröstet så har jag inte hört att man använder andningsstyrd teknik på höger sida, men det kan hända att det används på andra ställen än där jag arbetar. I vilket fall som helst så finns det regler för hur man skyddar lungan, så jag tycker inte du behöver oroa dig för det.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Strålning höger bröst

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Tack för alla frågor och stora engagemang. Nu är det dags för sommaruppehåll och tid för återhämtning för våra hårt arbetande experter. Vi öppnar upp för nya frågor igen den 10 augusti. Sök gärna bland "Frågor & svar" nedan, för att se om din fråga finns besvarad sedan tidigare. Varmt välkommen åter!

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss