Strålning

Strålning tar bort de eventuella cancerceller som finns kvar efter operation och är effektiv för att minska risken för återfall. Experterna svarar på frågor om strålning, hur det går till och eventuella bieffekter.

Ställ en fråga
Visar 10 av 67 träffar

Biverkningar av stereotaktisk strålning mot hjärnan, parietalt?

2024-10-08
Kan jag ha fått bullrig mage, (gasig) och svårare att äta av strålningen jag fick för 3 veckor sedan? Jag har inte strålat mot magen men har metastas i ventrikeln och för ett år sedan, fått info om carcinos. Inget röntgenutlåtande efter detta har sagt något om carcinos.
Visa svar
Svar:
Hej, det låter inte direkt logiskt att dessa besvär kommer från strålbehandlingen mot huvudet.
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Biverkningar av stereotaktisk strålning mot hjärnan, parietalt?

Ersättning från försäkringsbolaget

2024-08-30
Kan man få ersättning från försäkringsbolaget för att behandla strålskador dvs ärr? Kom sedan på går det att få ersättning för en Diep tex förlorade arbetsdagar? Det är ju vård. Kan man få kontakt med dig annat än på det här viset?
Visa svar
Svar:
Hej. Jag rekommenderar att du kontaktar ditt försäkringsbolag med denna fråga. Vi som svarar på frågor i detta forum arbetar inte på Bröstcancerförbundet och går därför inte heller att få kontakt med på annat sätt hos Bröstcancerförbundet.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ersättning från försäkringsbolaget

Mastektomi eller bröstbevarande kirurgi med strålning

2024-08-30
Hej, Jag var 34 år vid diagnos Invasiv lobulär cancer. Ej pleomorf, klassisk typ. Tumörstorlek: 21 mm. BRE/NHG: 6 grad 2. ER: 95% PR: 95% Ki-67: 8,5% Hercep-test: 80% med infärgningsscore 1+, resten är score 0. SISH-test: TNM: pT2 N0 Mx. Jag har opererats med bröstbevaranande kirurgi och reduktionsplastik i det andra bröstet. Jag rekommenderas strålning och endokrin behandling i 5 år. I den vävnad som togs bort från båda brösten hittades också flera fibroadenom och fibroadenos. Jag är orolig över återfall och död i bröstcancer samt att jag pga fibroadenom/fibroadenos kan få svårt att upptäcka ev. återfall mellan kontrollerna men också att ett ev. återfall inte upptäcks vid kontrollerna då den var svår att upptäcka på mammografin men sågs på ultraljud. Jag är orolig över att inte erbjudas kontroller med ultraljud. Jag överväger därför huruvida jag bör ta bort hela bröstet istället för strålning. När jag läser det nationella vårdprogrammet står det att bröstbevaranande kirurgi med strålning inte visat sig ha någon överlevnads vinst för kvinnor under 40 år. Jag har förstått att risken fr återfall kan reduceras med 50 % genom strålning men om jag då redan har en låg risk för återfall, hur stor är risken för alllvarliga biverkningar av strålning? Vad är min risk för återfall och död samt kan risken minska med mastektomi istället för strålning? Jag är också orolig för riskerna med strålning och hur de riskerna står sig i relation till återfall/död I bröstcancer? Hur bestäms vilken metod som ska användas för den årliga kontrollen och kan jag påverka det?
Visa svar
Svar:
Hej! De allra flesta studier visar bröstbevarande kirurgi med strålning ger minst lika bra överlevnad som mastektomi, kanske tom lite bättre. Det jag blir lite fundersam på, med tanke på din unga ålder, är om man har funderat på ärftlighet och gentest. Om du skulle vara bärare av en bröstcancergen tänker man lite annorlunda, och det kan då eventuellt vara bättre med mastektomi (och även fundera på om man ska operera andra bröstet i förebyggande syfte).
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Mastektomi eller bröstbevarande kirurgi med strålning

Lungproblem efter strålning & rekonstruktion av friskt bröst

2024-06-16
Jag opererades 5 juli 2023, vid 71 års ålder, för bröstcancer i höger bröst med resultat pT1cN1Mx (KRADA 1). Huvuddiagnos bröstcancer och bidiagnos lymfkörtelmetastas axill. Tumörstorlek 20,5 mm varav invasiv del 15 mm. Ki-67: 84% PAD: 1 och 2: tumörfri bröstvävnad (KRADA 1). Mucinös adenomacarcinom med DCIS grad 3, grad 2 för invasiva delen, luminal A-cancer, 1 av fyra lymfkörtlar med metastas. ER 100 %; PR 100%. Hercep-test 0, negativt. Slutsats av läkare: Extramarginaler tagna har inte visat någon cancer. Alltså en radikalt avlägsnad cancer med lågrisk profil trots axillmetastasen. Behandling 15 dagars strålning i mitten av september 2023, samt Anastrozole att intas i 7 år (tyvärr m biverkningar). Under november 2023 fick jag inflammation i lungorna, och under våren 2024 en ytterligare inflammation i lungorna (båda via CT-röntgen). Lungspecialisten (jag bodde då i utomlands, april 2024) såg förändringar i höger lunga jämfört med höstens röntgen, och ville göra biopsi, men då jag precis var på väg att flytta hem överlämnade han motvilligt ärendet till läkarna i Sverige. I Sveige, där jag behandlades 2023, beställdes en röntgen med prioritet, men pga strejk mm har jag fått tid först 28 juni. Jag är givetvis orolig och vet inte när resultatet kan komma pga semestrar mm. Även om jag är mycket tacksam till teamet i Sverige, har jag en del frågor, som jag hoppas ni kan besvara: 1.Utifrån min diagnos ovan, hur hög är risken för spridning? 2. Kan det vara skuggor i lungorna efter strålningen som inte är spridd cancer? 3. Har erbjudits att justera mitt vänstra, friska bröst men ombads tänka över riskerna – det nämndes några namn på risker men förstod dom inte riktigt, kan ni vänligen förklara. Med det cancersjuka bröstet hade jag inga problem öht och gör fortfarande den sjukkgymnastik som ordinerades. Tacksam för svar.
Visa svar
Svar:
Hej, det ser ut som du har fått en bra behandlingsrekommendation. Risken för återfall är svårt att säga, men några faktorer som är positiv är bland andra att luminal A cancrar brukar vara långsamväxande och mucinösa cancrar har en lägre risk för återfall. Förändringarna på DT kan absolut vara något annat än spridning, till exempel strålskador eller en äldre infektion. Vad gäller risken för operation är det inte jag som kan bäst svara på detta. Du kan eventuellt ställa frågan igen med specifik fokus på kirurgiska aspekter, då kan en av kirurgerna titta på det.
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Lungproblem efter strålning & rekonstruktion av friskt bröst

Screening och ultraljud.

2024-05-29
Hej, jag diagnostiserades och opererades för bröstcancer år 2001 och 2020. Vid båda tillfällena gjordes en Mastektomi först av vänster bröst och gång två det högra bröstet. Det var inget återfall utan olika sorts cancer. Jag lyssnade till en föreläsning av en onkolog inom bl.a. bröstcancer för några veckor sedan och där nämndes att kvinnor som gjort mastektomi rekommenderades att göra både screening och ultraljud över bröstområdet. Vid mina besök på mammografin har det gjorts screening ej något ultraljud. Hur tänker ni kring endast screening eller både screening och ultraljud? Vänliga hälsningar!
Visa svar
Svar:
Hej Det är olika rutiner i olika delar av Sverige om man tar någon mammografibild eller inte av bröstkorgsväggen efter att man har opererats med mammografi, och så vitt jag känner till finns inte någon tydlig evidens för vilket värde mammografiundersökning efter mastektomi har. Det finns inte heller evidens som talar för att ultraljudsundersökning av bröstkorgsväggen som en slags screeningmetod efter mastektomi är effektiv . Ultraljudsundersökning har sitt största värde som riktad undersökning mot till exempel något man har känt. Mitt råd är att i första hand ha en rutin där du känner över området regelbundet, cirka en gång per månad, och att du söker vård för bedömning om något förändras, eller att du upptäcker en ny knöl.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Screening och ultraljud.

Funderingar kring strål- och antihormonellbehandling

2024-05-02
Hej, Blev mastektomiopererad i mars 2024, ska få strålbehandling 15 tillfällen och påbörjat behandling med Anastrozole. Har de "vanliga" biverkningarna och undrar när kroppen "vänjer" sig vid biverkningarna (förstår att det kan vara individuellt)? Vidare har jag funderingar kring riskerna av strålbehandling, med kringliggande organ (hjärta och lungor), samt lymfödem med strålning mot armhålan? Onkologen vill även starta behandling med Abemaciklib, efter strålbehandling och vill få "second opinion" från er, med effekt av denna. Tacksam för feedback!
Visa svar
Svar:
Hej. Precis som du skriver så är det väldigt individuellt hur mycket biverkningar som uppstår av tex anastrozol. Det skiljer också hur mycket biverkningarna besvärar individen också och där är det egentligen bara den som äter medicinen som kan avgöra "svårighetsgraden" av en biverkning. Ofta finns det stöd man kan få under behandlingen, för att lindra eventuella biverkningar. Många "vänjer sig" efter några veckor/månader - men även det är individuellt. Vad gäller strålbehandling påverkar bland annat kroppskonstitutionen (tex hur bröstkorgen är formad) hur mycket strålbehandling som når närliggande organ. När vi dosplanerar strålbehandlingen har dessa riskorgan en "gräns" på hur mycket strålbehandling som accepteras. Om dosen blir för hög i tex hjärtat måste vi planera om och kanske ändra strålfältet. Om det gjorts en större operation i armhålan (axillutrymning) är risken större att få lymfödem, än om det "bara" är gjort en sentinelnode biopsi, både om strålbehandling ges eller inte. Det går inte på förhand att veta vem som kommer att drabbas av lymfödem. Du kan fråga din onkolog mer om biverkningar efter strålbehandling. Slutligen uppfattar jag att du frågar om abemaciclib, som föreslagits, är aktuellt för dig men det kan jag inte svara på då jag vet för lite om din sjukdom. Jag tänker att eftersom du blivit föreslagen det så finns också indikationen, men även där kan du be onkologen förklara varför just du rekommenderas det.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring strål- och antihormonellbehandling

fundering kring strålning

2024-04-24
Hej! Jag fick en tumör plus två lymfkörtlar bortopererade i december. Man satte klämmor runt stället brösttumören tagits bort för att veta exakt var man ska stråla. Nu visade det sig att man inte fick bort den marginal med frisk vävnad som man hade behövt så nu ska man ta bort hela bröstet för säkerhets skull. Jag har under våren gått igenom cellgiftsbehandlingar och antikroppsbehandling! Och nu ska operationen göras först och sedan ska jag strålas och då blir ju det över ett större område eftersom jag inte kommer att ha något bröst kvar. För mig låter det lite bakvänt. Låter det vettigt att göra det i den ordningen?
Visa svar
Svar:
Hej, troligtvis finns det ingen rätt eller fel ordning, och jag förstår att man har valt att prioritera din cellgifts- och antikroppbehandling eftersom man då behandlar båda eventuella cancerceller i bröstet samt i resten av kroppen. Och att man därefter fokuserar på bröstet med re-operation och därefter strål. Först strål och därefter operation är mer experimentell och vi vet inte riktigt när det är aktuell. Så ja, jag tycker att det låter vettigt baserad på din beskrivning.
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
fundering kring strålning

Serom & strålning

2024-04-02
Hej, jag gjorde det en mastektomi av mitt högra bröst och axillutrymning för lite mer än 2 månader sen. Skulle ha börjat med strålning för ca en månad sen men det blivit uppskjutet pga seromet samt rosfeber som jag äter antibiotika för idag. De på strålningen vill inte att jag tömmer seromet vilket jag förstår men nu när jag fick rosfeber behövde de tömma och även ta odling på vätskan (vilket var negativt) Jag har under den här tiden tömt 4-5 ggr och och det har varit runt 300-400 ml men nu senast var det 750 ml! Det var för 3 dagar sen och det som nu fylls på känns stenhårt inte skvalpigt som tidigare. Vad kan det bero på? Oroar mig en del att inte komma igång med strålningen. Kan tillägga att jag även är under behandling med Trastuzumab-emtansine var 3:e vecka.
Visa svar
Svar:
Hej! Serombildning kan fortsätta länge, och om det också har blivit infektion i det påverkar det också. Det är dock väldigt svårt att uttala sig om just hur det ser ut i ditt fall och jag tycker att du ska be om tydligare förklaring från din läkare.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Serom & strålning

Stålskador

2024-03-31
Varför finns det ingen upplysnining om Stålslador efter behandlingar??? Är det inte några patenter som har fått detta ???
Visa svar
Svar:
Hej. Många får information, både skriftligt och muntligt, om biverkningar (både tidiga och sena) efter strålbehandling, men tyvärr tror jag att detta varierar. Varför kan jag inte svara på.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Stålskador

Amning under strålbehandling

2024-03-23
Hej! Jag är gravid och har under graviditeten haft trippelnegativ bröstcancer. Jag har genomgått en sektorresektion och håller nu på med de sista doserna av min cellgiftsbehandling. Någon vecka efter behandlingen ska jag föda mitt barn och sedan få strålbehandling måndag till fredag i tre veckor. Min onkolog har sagt att jag kommer att kunna amma eftersom jag är klar med cytostatikan, men jag har några funderingar kring hur det fungerar. Ska jag börja amma som vanligt från båda brösten när barnet föds och sedan bara amma från ett bröst när strålbehandlingen börjar? Slutar mjölkproduktionen av sig själv i det behandlade bröstet när det strålas eller kan man från början bara amma från det friska bröstet så att det inte börjar bildas mjölk i det bröstet som ska behandlas? Kan det leda till mjölkstockning/andra komplikationer? Eller kan det behandlade bröstet också producera mjölk? Är det tryggt för barnet att i så fall dricka den mjölken? Hade det varit tryggare/enklare att inte amma alls? Påverkas strålbehandlingen av mjölken i bröstet? Hur fungerar alltså amning under en strålbehandling? Tacksam för svar och/eller tips på var jag kan hitta bra information.
Visa svar
Svar:
Hej, det är en väldigt jobbigt resa du behöver ta dig genom. Hoppas att ditt barn mår bra och att det kommer att gå bra med förlossningen! Det är en komplex fråga och situationen är rätt så ovanlig. Hittade detta artikel https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK501723/#:~:text=Some%20expert%20opinion%20recommends%20not,the%20treated%20breast(s). Där rekommenderar man att avstå från amming av de behandlade bröstet under strålningen. Eventuellt skulle du kunna amma via ditt andra, icke-behandlade bröst.
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Amning under strålbehandling

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Tack för alla frågor och stora engagemang. Nu är det dags för sommaruppehåll och tid för återhämtning för våra hårt arbetande experter. Vi öppnar upp för nya frågor igen den 10 augusti. Sök gärna bland "Frågor & svar" nedan, för att se om din fråga finns besvarad sedan tidigare. Varmt välkommen åter!

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss