Hormonell behandling

Den vanligaste bröstcancerformen är hormonpositiv bröstcancer. Cirka 80 procent av alla som får diagnosen bröstcancer har hormonpositiv bröstcancer som innebär att östrogen stimulerar cellen till celldelning så att tumören växer. Behandling med hormonella läkemedel blockerar östrogenets effekter eller minskar östrogennivån. Behandlingen minskar risken för spridning och återfall och pågår ofta i många år.

Det finns flera olika behandlingsalternativ. Valet av behandling beror bland annat på om man får diagnosen före eller efter klimakteriet. Eftersom behandlingen hämmar östrogen är klimakteriella biverkningar vanliga. Om du får besvär med biverkningar ska du prata med din sjuksköterska eller läkare så att du får råd och hjälp att minska besvären så gott det går. För många minskar och lindras besvären efter en tid, men det är olika från person till person hur man reagerar. För att få så bra effekt som möjligt av behandlingen bör du fortsätta med behandlingen under hela den rekommenderade tiden.

Exempel på vanliga behandlingar är tamoxifen, aromatashämmare och goserelin:

Tamoxifen

Behandling med tamoxifen har tidigare beskrivits som ett antiöstrogen. Numera säger man att det är ett signalhämmande läkemedel med fördelen att det fungerar både före och efter klimakteriet. Tamoxifen blockerar östrogenreceptorerna i cellkärnan så att östrogenet inte kan binda till dem och hindrar på det sättet östrogenet från att stimulera cancercellernas tillväxt. Behandlingen förhindrar återfall och brukar pågå i fem till tio år beroende på vilken bröstcancerform som behandlas. De vanligaste biverkningarna är värmevallningar och svettningar, humörsvängningar, stela leder och torra slemhinnor i underlivet.

Aromatashämmare

Aromatashämmare är en behandling som ges efter klimakteriet när äggstockarna har slutat producera östrogen. Aromatas är ett naturligt enzym som behövs för att bilda den låga dos av östrogen som en kvinna har efter klimakteriet. Aromatashämmare hindrar aromatas från att bildas och på det sättet hindras bildningen av östrogen. För en del patientgrupper är behandling med aromatashämmare ett alternativ till tamoxifen. De vanligaste biverkningarna är ledbesvär och torra slemhinnor i underlivet.

Goserelin

Behandling med goserelin hämmar hypofysens produktion av ett ämne som behövs för att äggstockarna ska producera östrogen. Behandling med goserelin kan ges till kvinnor före klimakteriet och till kvinnor som är på väg in i klimakteriet. Goserelin ges av en sjuksköterska som ett implantat under huden var 28:e dag. Läkemedlet tas långsamt upp av kroppen under de 28 dagarna, och om behandlingen ska fortsätta ges ett nytt implantat. När behandlingen upphör kan äggstockarna producera östrogen igen. De vanligaste biverkningarna är värmevallningar och svettningar, torra slemhinnor i underlivet, minskad sexlust, humörsvängningar och viss ledstelhet.