Rätten till rehabilitering
Senast uppdaterad: 2022-12-20
Så fort du fått diagnosen bröstcancer har du rätt till rehabilitering. Här förklarar vi vad det innebär, vem som har ansvaret, och vilka rättigheter du har.
Enligt det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering bör vården ge alla patienter med cancer en rehabiliteringsplan. Här står det också att vårdgivaren ska se rehabiliteringen som en del av behandlingen.
Rehabilitering är alltså ingen “lyx”. Den behövs för att behandlingen ska lyckas och för att du ska kunna återgå till ett fungerande liv, något som både du och samhället tjänar på.
En del tänker att rehabiliteringen sätter igång först när behandlingen är över. Men du har faktiskt rätt till rehabilitering så fort du fått din diagnos.
I det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering kallas åtgärderna som sätts in under tiden mellan diagnos och behandling för prehabilitering. Det kan till exempel handla om psykologiskt stöd för att förebygga psykisk ohälsa, eller hjälp med kost och motion för att öka chanserna för en lyckad behandling.
Det här ingår i rehabiliteringen
Rehabiliteringen omfattar såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella besvär som orsakats av bröstcancern. Den kan ske på många olika platser: inom öppenvården, på̊ sjukhus, i hemmet eller på̊ särskilda anläggningar.
Här är några exempel på rehabilitering:
- Sjukgymnastik
- Lymfterapi
- Kostrådgivning
- Fysisk aktivitet anpassad till dina förutsättningar
- Möten med arbetsterapeut
- Individuellt samtalsstöd
- Samtalsstöd i grupp
- Möjlighet att träffa andra i samma situation
- Verktyg att hantera stress, oro och ångest
- Samtalsstöd för familj och närstående
Ansvariga för planen
Det är din kontaktsjuksköterska och den behandlande läkaren som ansvarar för att ta fram en rehabiliteringsplan tillsammans med dig. Planen ska vara skriftlig, individuell och anpassas till just dina behov. Det betyder att du själv ska få vara med och bestämma vilka åtgärder som ska ingå. Planen ska sedan uppdateras allt eftersom dina behov förändras.
Även anhöriga omfattas av rehabiliteringen
Rehabilitering omfattar inte bara den som är sjuk, utan även närstående, till exempel barn och partner. Närstående har rätt till regelbundet och strukturerat samtalsstöd, både enskilt och tillsammans som familj. Det kan kännas bra att träffa andra i samma situation. Den möjligheten finns till exempel hos din lokala bröstcancerförening, och här kan du även komma i kontakt med utbildade stödpersoner.
Det är mycket viktigt med rehabilitering! Sedan några år tillbaka finns ett nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering. Där står det att vården bör ge alla patienter en individuell rehabiliteringsplan, och att rehabiliteringen ska ses som en del av behandlingen.
Elisabet Lidbrink, överläkare och onkolog
Ta vara på möjligheten
Självklart har du rätt att avstå från rehabilitering, men kom ihåg att du kan få besvär lång tid efter behandlingen, både psykiska och fysiska. Därför är det oftast bra att ta vara på rätten till rehabilitering, även om du känner dig frisk. Om du får besvär efter lång tid kan du också komma tillbaka och begära rehabilitering.
Så gör du om dina rättigheter inte tillgodoses
Om dina rättigheter inte tillgodoses ska du i första hand prata med vårdgivaren. Om du känner att det är svårt att föra din egen talan, eller om du upplever att ingen lyssnar, kan du vända dig till Patientnämnden i din region.
