Ärftlighet bröstcancer

När finns det skäl att misstänka ärftlig bröstcancer?

Det finns ett antal olika faktorer som kan väcka misstanke om ärftlighet, däribland:

• om flera personer i samma släkt har haft bröstcancer eller äggstockscancer
• om personen insjuknat i ung ålder
• om en manlig släkting (oavsett ålder) diagnostiserats med bröstcancer
• om bröstcancern är bilateral, alltså att en person får cancer i båda brösten
• tumören har vissa biologiska egenskaper, till exempel trippelnegativ bröstcancer

I sådana situationer kan genetisk utredning bli aktuell. Läs mer om genetisk utredning på sidan Ärftlighetsutredning vid bröstcancer.

Vilka är de vanligaste ärftliga riskgenerna?

Hittills har man identifierat över 50 gener där mutationer ökar risken att utveckla cancer. Mutationer som är (eller kan vara) sjukdomsframkallande kallas patogena.

Vid bröstcancer är det framför allt fyra gener där medfödd patogen variant är förknippad med starkt förhöjd risk att insjukna: BRCA1, BRCA2, PALB2 och TP53. Därutöver finns gener som, vid mutation, medför en måttligt förhöjd risk: ATM, BARD1, CHEK2, RAD51C och RAD51D.

Det finns också fall där en utredning väcker misstanke om ärftlig risk trots att man inte kan peka på förändring i en specifik gen. Då talar man om att utredningen visat en ”sannolik autosomalt dominant nedärvning av bröstcancerrisk utan konstaterad mutation”. ”Autosomalt dominant” innebär att det räcker med att den ena föräldern har ett visst anlag för att barnet ska ha en 50-procentig risk att ärva det.

Här följer korta beskrivningar av de vanligaste riskgenerna:

BRCA1

Förkortningen BRCA betyder helt enkelt BRöstCAncer (-gen) och BRCA[CS1] står för BReast CAncer gene (1 respektive 2). Tillsammans ligger mutationer i dessa gener bakom mellan två och tre procent av all bröstcancer i Sverige. Bärare av BRCA1 löper mellan 50 och 80 procents risk att bli sjuk i bröstcancer. En stor studie visade att insjuknandet oftast inträffade mellan 41 och 50 års ålder, alltså betydligt tidigare än vid icke ärftlig bröstcancer. Mutationen ökar även risken för äggstockscancer med 30–60 procent.

BRCA2

Patogena varianter av BRCA2 medför en cirka 60-procentig risk för bröstcancer, och insjuknandet sker som regel något senare i livet än vid BRCA1-mutation, vid 51–60 års ålder. Även risken för äggstockscancer ökar till mellan 10 och 25 procent. Mutationen ökar också risken för bröstcancer hos män, pankreascancer, och prostatacancer. Manliga bärare erbjuds screening för prostatacancer från 40 års ålder.

Om du vill veta mer eller prata med andra som är BRCA-bärare kan du ta kontakt med BRCA-Förbundet.

PALB2

Mutation i PALB2 (PArtner and Localizer of BRCA2) finns hos cirka 0,13 procent av befolkningen. En studie visade att risken för att en kvinna med PALB2-mutation ska drabbas av bröstcancer före 70 års ålder är 33 procent om kvinnan inte har en släkting som haft bröstcancer. Om kvinnan däremot har två nära släktingar som fått bröstcancer före 50 års ålder ökade risken att själv drabbas före 70 års ålder till 58 procent. PALB2 medför även en ökad risk för äggstockscancer som uppgår till cirka fem procent över hela livet och något högre, omkring åtta procent, om mutationsbäraren har en mor som haft äggstockscancer.

TP53

Ärftliga mutationer i TP53-genen (Tumor Protein p53) kan orsaka ett syndrom som kallas Li-Fraumeni som i sin tur ökar risken för flera cancerformer, däribland sarkom, hjärntumör och leukemi. Mutationen är ovanlig och risken att utveckla bröstcancer är mycket hög, enligt vissa studier över 80 procent. Ofta sker insjuknandet före 30 års ålder, i de flesta fall i HER2-positiv bröstcancer. Patogena varianter i TP53 kan också uppstå de novo, det vill säga alltså utan att ha ärvts.

ATM

ATM (Ataxia-Telangiectasia Mutated) förekommer hos 0,5–1 procent av befolkningen. Risken för en kvinna som bär på ATM att insjukna i bröstcancer någon gång i livet beräknas vara mellan 20 och 40 procent. Den högre risken gäller kvinnor som kommer från en familj med en historia av bröstcancer. Såvitt man känner till idag finns inga kända samband med andra cancersjukdomar.

BARD1

BARD1 (BRCA1 Associated RING Domain 1) är också en gen som, om den är muterad, medför en risk på 20–40 procent beroende på familjehistoria. BARD1-mutation anses idag inte utgöra någon tydlig risk för andra cancerformer.

CHEK2

Ärftlig mutation i CHEK2 (CHEckpoint Kinase 2) beräknas förekomma hos 0,2–1,4 procent av befolkningen i Europa och innebär en måttligt förhöjd livstidsrisk för bröstcancer, mellan 20 och 40 procent, beroende på familjehistoria. Utifrån vad som är känt idag ger mutationer i CHEK2 ingen ökad risk för andra cancersjukdomar.

RAD51C och RAD51D

RAD51 i de här genernas namn står för RADiation sensitive protein 51, alltså ”strålningskänsligt protein 51”. Patogena förändringar i någon av dessa gener ger en måttligt förhöjd risk att insjukna i bröstcancer, cirka 20 procent, men kan vara högre om bäraren har en familjehistoria av bröstcancer. Även risken för äggstockscancer är något förhöjd.

I Bröstcancerförbundets broschyrÄrftlighet och bröstcancer finns detaljerad information om behandling, uppföljning och andra aspekter av ärftlig bröstcancer.