Visar 10 av 6059 träffar

Behandling i palliativ syfte?

2020-09-08
Min mamma har två tumörer i lymfkörtlarna och en tumör på halsen. Fick sin diagnos för 5 år sedan. Har sedan dess fått hormonhämmande tabletter i några år sen cytostatika, strålning och får nu faslodex och kisqali. Har även nyligen fått problem med vätska i lungorna efter en lång tids hostande, svårt att gå (antagligen efter taxan-baserad cytostiatika) och behöver morfin mot smärta. Vet inte om behovet av morfin betyder att cancern är långt gången eller om det är pga biverkningar av strålning för 2 månader sedan? Allt försämrades drastiskt för ca 2 månader sedan med smärta, trötthet, och ben som började domna bort. Försöker blir klok på hur lång tid hon kan ha kvar och om det finns fler alternativ kvar att testa om inte nuvarande behandling heller hjälper. Senaste röntgen visade att tumören på halsen hade växt något. Och vad innebär det när man skriver att man får behandlingen i palliativ syfte, "kur 1 fas B". Menar man att själva cancern är palliativ eller är det att man påbörjat palliativ vård och därför inte har lång tid kvar? Just ordet palliativ får mig att tänka att tiden kvar är kort! Känner att jag har många frågor men få svar. Hoppas kunna få svar på några.
Visa svar
Svar:
Hej Jag tycker att "palliativ" är ett vackert ord, men jag förstår att många inte känner så. Det betyder för mig "lindra"- Syftet vid palliativ behandling är att förlänga patientens liv med god livskvalitet. För mig betyder det när man ger palliativ behandling att man behandlar en patient (=medmänniska) som har en sjukdomsbild som gör att det är osannolikt eller till och med omöjligt att tänka sig att man ska kunna bli av med sjukdomen och hen ska leva frisk utan behandling i resten av sitt liv med cancern som ett avslutat kapitel. Ibland är det lätt att förstå när så är fallet, det kan vara när man har en situation med många metastaser av bröstcancer i kroppen. Ibland är det svårare att veta riktigt säkert. I din mammas fall verkar det vara så att sjukdomen numera har en utbredning som gör att det är svårt att tänka sig att den kan opereras eller behandlas bort. Hon kan således inte få "kurativ" behandling där syftet är bot, utan behöver palliativ behandling. När jag läser din fråga får jag känslan av att situationen nog varit sådan under ett tag. Om det var så att hon fick hormonbehandling efter sin operation och man senare gått över på cytostatika så kan det tyda på att så varit fallet. Vanligen måste man i en palliativ situation tänka så att man ska ge en behandling som patienten kan klara att genomföra under en lång tid. Detta till skillnad från cytostatika efter operation som håller på 4,5-6 månader, vilket förvisso kan kännas som en lång tid, men ändå har en ände. I den palliativa situationen vill man kunna hålla på längre eftersom sjukdomen är kronisk. Det gör att man t ex ofta använder litet lägre doser och ofta använder med mediciner som har begränsade biverkningar. Det är också viktigt att ta hänsyn till aktuella behandlingsbara symtom. Ibland kan det vara aktuellt att ge en smärtlindrande strålfraktion mellan varven t ex, och arbeta aktivt med den medicinska smärtlindringen t ex. Man ska inte glömma att en patient som har symtom av sik sjukdom många gånger kan få en bättre livskvalitet med mindre besvär även med en medicin som kostar på i form av biverkningar, om sjukdomen drivs tillbaka och symtomen t ex smärta därigenom minskar. En palliativ behandling kan vid bröstcancer hålla på under lång tid och bestå av olika aktiva åtgärder, som hormonterapi, kemoterapi, strålning och ibland även operativa ingrepp. Hur lång tid? Ja, det finns förstås forskning som redovisar hur länge folk i genomsnitt lever i den eller den situationen. Men det är omöjligt, i alla fall i början att ge en prognos avseende hur länge man kan leva för den enskilda individen. Statistik gäller för grupper. Det man vill ha när man frågar om "hur länge" är en upplysning om individen. Jag tycker man ska undvika att ge tidsbestämda förutsägelser, det blir nämligen alltid fel. Jag brukar fråga mina patienter om jag får skoja om en allvarlig sak när jag får frågan om hur länge livet ska fortsätta. De flesta säger att det är OK. Då säger jag till dem att de lika gärna kan fråga mig om vilken lottorad som kommer att vara den rätta i nästa veckas dragning. Jag kan förstås komma med ett förslag, och det skulle ju kunna råka vara rätt, men sannolikheten är mycket liten. Det finns vidare mycket stora möjligheter att missförstå varandra. Personligen tycker jag att det är bättre att se till att försöka se till att den det gäller och hens omgivning uppfattar att sjukdomen är allvarlig och att rimligen kommer att begränsa personens livslängd. Det kan vara en bra idé att fråga dem vad de själva tror, ofta kan det vara en väl så god uppskattning som den jag kan göra. Det som kanske skrämmer när man talar som palliativ behandling är att det ju också finns en tidpunkt vid vilken man måste bestämma att det inte är rimligt att ge behandling som syftar till att trycka tillbaka eller begränsa tumörsjukdomens fortsatta framfart. En situation då man helt måste övergå till att satsa på kortsiktigt gynnsamma åtgärder, men inte längre t ex ge cytostatikabehandling. Ibland kallas det "det palliativa brytpunkten" eller att man passerar den palliativa brytpunkten. Det är ju viktigt att man inte missförstår detta. Jag kan tycka att uttrycket är litet olyckligt, eftersom det palliativa omhändertagandet fortsätter och syftet är fortsatt att förbättra livskvaliteten och därigenom livstiden med förbättrad livskvalitet. Det kan vara olika svårt för olika människor att passera den palliativa brytpunkten, ibland kan det kännas rätt naturligt tror jag, ibland kan det vara svårt och ångestskapande särskilt om man inte tidigare riktigt förstått sjukdomens allvarlighetsgrad. Jag uppfattar att det i din mors fall inte är så att man passerat den palliativa brytpunkten då man hoppas att den palliativa cytostatikan ska kunna förbättra hennes tillstånd en smula. Tack för din fråga. Den väcker som du märker många tankar.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Bröstsmärta

2026-08-18
Jag är 25 år och har haft ömhet i vänster bröst i 4–5 veckor, främst på sidan och ovanför bröstvårtan. Just det ömma området på sidan av bröstet är mer svullet och buktar ut, och vänster bröst ser generellt lite fylligare ut än höger. Det känns även varmare. Huden är helt normal utan rodnad, apelsinhud eller andra förändringar. Jag gjorde ett normalt ultraljud för 2–3 månader sedan. Kan detta vara IBC?
Visa svar
Svar:
Hej! Nej, det låter inte som bröstcancer. Ömhet i bröst är väldigt vanligt. Bröstvävnad är känslig för kvinnliga könshormoner vilka kan göra att det blir lite svullet och mer ömt. Så länge du inte känner någon knöl tycker jag att du kan avvakta, men om du är orolig och tycker att det är svårt att avgöra om det finns knöl eller inte kan det vara bra att kolla upp det på vårdcentralen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bröstsmärta

Funderande 34-åring

2026-08-18
Hej! Då och då upptäcker jag gult ”fnas” från bröstvårtan, alltså som små skorpor som går att plocka bort lätt. Ibland ser jag lite i klädesplagg, ibland bara på bröstvårtan, vänster. Detta har pågått i några år. Jag har aldrig haft någon spontan rinnande vätska! Aldrig något blod! Normal CRP och blodstatus. Lätt förhöjt TSH. Låter min beskrivning som tecken på bröstcancer? Hur vanligt är det att vätskan är cancer? Tack för svar! Mvh, Mikaela 34 år
Visa svar
Svar:
Hej! Nej, din beskrivning låter inte som bröstcancer utan bara att det kommer lite sekret från gångarna. Det är också ovanligt att det rör sig om bröstcancer när det kommer riktig vätska från bröstvårtan.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderande 34-åring

Hantering av val av behandling

2026-08-18
Träffade läkare och sjuksköterska för några veckor sedan. Fick besked om att jag har en trippelnegativ bröstcancer. Fick besked om att planen var att göra en sektorresektion. På operationsavdelningen träffade jag en läkare precis innan operationen. På honom lät det väldigt allvarligt och stor risk för spridning och vi kom därför överens om att det bästa var att ta hela bröstet. Dagen efter ringde jag min kontaktperson i ett annat ärende. Hon hade svårt att förstå mitt beslut att operera bort hela bröstet ”det var ju inte planen”. Jag blev chockad dels att det lät som min önskan enl det som står i journalen och att man gjort något som inte skulle ha gjort. Ältar detta ibland arg ibland jätteledsen. Har man gjort fel?
Visa svar
Svar:
Hej! När det gäller valet mellan mastektomi och bröstbevarande kirurgi är det svårt att säga säkert vad som är rätt eller fel. Valet kan bero på många olika saker (som tex tumörens storlek i förhållande till bröstets storlek och eventuell fördel av att kanske kunna slippa strålbehandling), och det finns för- och nackdelar med bägge. Däremot är det väldigt beklagligt att olika läkare, med kort varsel, säger olika saker till dig utan att förklara i lugn och ro varför man kan se olika på det, och utan att ge dig tid att fundera. Det är inte heller bra att du inte tycker att det som står i journalen stämmer. När det gäller formuleringen i journalen kan du be att de rättar det. Jag tror också att det vore bra om du kan få en tid bokad med en läkare och gå igenom det som hänt.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hantering av val av behandling

Minnesproblem av Letrozol Viatris?

2026-07-14
Är det vanligt att minnet påverkas av Letrozol Viatris? Bör jag byta medicin?
Visa svar
Svar:
Hej. Oavsett vilken hormonsänkande behandling (men även cytostatika) man får så kan en del uppleva negativ påverkan på minnet. Prata din läkare och hör om ni kanske kan byta till annat märke eller annan aromatashämmare. Det kan ofta vara bra att ha en paus först, för att se att besvären blir bättre, men bäst är att prata med sin vårdgivare som har all information om din bröstcancer som du haft.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Minnesproblem av Letrozol Viatris?
Övrigt

Fundering kring alt medicin mot klimakteriebesvär

2026-06-25
Jag har nyligen op för Her2 negativ. Ingen spridning i lymfan, borttaget med god marginal. Jag har genomgått en 5 dagars strålning och är färdig behandlad. Efter att jag nu slutat med östrogen- lenzetto, har klimakteriebesvären kommit med vallningar, nedstämdhet, humörskiftnigar. Min fråga är om det finns alternativ till östrogenet mot klimakteruebesvären?
Visa svar
Svar:
Hej. Det finns olika sätt att få hjälp mot klimakteriebesvär, hur bra den enskilda metoden fungerar varierar mellan individer. Jag tänker att de olika besvären ofta går in i varandra, tex att svettningar kan leda till sömnbesvär som kan leda till trötthet och humörskiftningar osv. Jag rekommenderar dig att prata med din läkare för att bena ut hur du kan få den bästa hjälpen beroende på de besvär som du har. Läkaren på hälsocentralen är ofta van med denna frågeställning. En del blir hjälpta av tex akupunktur, motion osv, men det finns även olika läkemedel man kan prova.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering kring alt medicin mot klimakteriebesvär

Östrogen kan orsaka bröstcancer?

2026-06-25
Hej! Jag har fått dessa journalsvar: *Tumörstorlek 20 mm (T1c) * Inga lymfkörtelmetastaser (N0) * Grad 1 * Luminal A-lik * ER- och PR-positiv * HER2-negativ * Ingen multifokalitet Det jag undrar är varför man fortfarande ger östrogen som kan orsaka bröstcancer? Jag har använt östrogen + hormonspiral mot klimakteriebesvär i 3 år.
Visa svar
Svar:
Hej. Riskökningen för bröstcancer med tex östrogen har genom åren varit väldigt omdebatterad. Riskökningen är inte så stor de första 5 åren och när man ger östrogentillskott till en kvinna som kommit in i klimakteriet bör man ge så kort tid som möjligt. För vissa kvinnor är klimakteriesymtom väldigt livskvalitetssänkande och det är därför bra ändå att det finns hjälp. Tidigare gavs östrogentillskott i många år, ibland 10-15 år. Det var innan man visste om riskerna. En ung kvinna som tappat sin östrogenproduktion tidigt, tex pga cancerbehandling, ges tillskott en längre tid eftersom det då ersätter kroppens egen produktion som nu försvunnit för tidigt. Jag vet inte om du blev klokare av detta.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Östrogen kan orsaka bröstcancer?

Strålning start 12 v postop, risk för lungcancer?

2026-06-25
Fick cancerdiagnos 16/3. En cancer som sannolikt missats på mammografi i slutet av augusti då man inte tog kompletterande UL, täta bröst som undersöktes med UL 2023. Hade total tumörmassa 5X3X1,5 cm. Lokal metastas i bröstets periferi medförde total mastektomi 27/4. Man tog enbart 1 lymfkörtel och i denna fanns en mindre makrotumör. Fick vänta 3 v på PAD-svar och sedan ytterligare drygt 3 v på kompletterande PAM50 som visade ROR 14. Det var både duktal typ B och lobulär. ER 98%, PR85%, Ki67% 4 (men i biopsin 16/3 var den 17). Det har nu beslutats om enbart strålning 15 ggr samt aromatashämmare. Dessvärre start strålning 9/7, dvs nästan 12 v postop. Det är oerhört långa väntetider på KS. Enligt forskningsrön är det ökad risk för lungcancer vid strålning av bröstkorgen, 50% ökad för rökare. Jag är f d rökare och är nu väldigt orolig för ökad risk för lungcancer och om det står i proportion till minskad risk för recidiv av bröstcancern när strålningen påbörjas så sent. Hur stor andel av de som strålas får lungcancer?
Visa svar
Svar:
Hej. Risken att få tillbaka bröstcancer utan strålbehandling är större än risken att få en lungcancer på grund av strålbehandling. Studier har visat att risken för att få en lungcancer efter strålbehandling fördubblas. Strålbehandlingstekniken utvecklas hela tiden för att minska risken för akuta och sena biverkningar, tex lungcancer, så risken är möjligen lite mindre idag än den tiden studierna baseras på. Vad innebär det då? Om man tittar i den statistik som finns på tex Cancerfondens hemsida har en kvinna en risk på drygt 3% att få lungcancer innan hon fyller 80 år och det innebär då att risken ökar till 6,5% om man fått strålbehandling (på ett ungefär). Andra riskfaktorer är rökning eller om man har exponerats för tex radon och asbest. Hur många som får lungcancer efter en bröstcancer kan jag inte svara på, men risken ökar inte för att du kommer igång med behandlingen först efter 12 veckor.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Strålning start 12 v postop, risk för lungcancer?

Fundreringar kring torra slemhinnor

2026-06-25
PAD både duktal och lobulär cancer samt omgivande DCIS grad 1 + 2, totalt extent 47 x 36 mm. Tumörerna 6 respektive 2 mm. Hormonreceptorpositiv. En frisk lymfkörtel. Tog Exemestan en månad med många biverkningar bl a höga levervärden. Avslutade behandlingen. Min fråga är kan jag använda Blissel mot torra slemhinnor eller rekommenderar ni hormonfria preparat?
Visa svar
Svar:
Hej. Vi brukar rekommendera hormonfria preparat i första hand. Om det inte hjälper kan tex Blissel vara ett alternativ.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundreringar kring torra slemhinnor

Biverkningar efter Tamoxifen?

2026-06-25
Fick tubulär cancer (0,7mm) i vä bröst utan spridning i januari 2025. Tog bort en tårtbit och strålades 5 dagar. Började äta Tamoxifen i jan/februari med biverkningar som stickningar, sendrag, ont i leder och svårt att sova. Fick komplettera med E-vimin kaplsar mot svettningarna, vilket fungerade bra. Vid kontakt med onkolog i juni så beslöt jag mig att avbryta med Tamoxifen eft det var 0,7% chans att jag skulle få tillbaka cancer. Dock har mina skakningar i armar, huvud och ryckningar i underbenen fortsatt. Kan dessa skakningar och ryckningar bero pga klimakteriet eft allt började när jag åt Tamoxifen? Nu har jag en tid hos neurologen för att utreda mina skakningar och har även genomfört en hjärnröntgen. Har även börjat äta Inderdal (40mgx2) för misstänkt Tremor. Jag gissar att det är klimakteriet som har utlöst detta och vilket även min läkare också misstänker men HUR går jag vidare i detta? Mvh Susann, 57 år
Visa svar
Svar:
Hej. Det är bra att du får utreda dina besvär. Vad som orsakar dem är förstås svårt att veta. Hur man ska gå vidare beror på vad utredningen visar. Det bästa är att de läkare du har kontakt med stöttar upp, då det är svårt att i ett sånt här forum att ge förslag. Vi har ju inte hela bilden och inte heller möjlighet att utreda osv. Jag önskar dig lycka till och hoppas att du får rätt hjälp.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Biverkningar efter Tamoxifen?

Funderingar kring interaktion

2026-06-25
Äter kisqali 400mg och letrozol och nu när jag har hög smärta i rygg och axel fick jag recept belagd naproxen 500mg som jag ska ta 2gånger om dagen. Kan jag kombinera dessa mediciner?
Visa svar
Svar:
Hej. Det går bra att kombinera dessa 3 preparat.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring interaktion

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss