Visar 10 av 5886 träffar
2021-01-04
Hej, jag har lite frågor om vad som händer efter avslutad cytostatika och strålning. Jag fick min sista cytostatika i september och var klar med strålning i slutet av oktober. Mår överlag bra men känner av lite efterdyningarna. Får nu dropp, Ogrivi, var tredje vecka fram till juli, och äter Tamoxifen varje dag och ska äta det i fem år. Äter även Losartan varje dag pga högt undertryck, började med det för va 3 veckor sen. Mina frågor är följande
1. Jag har ofta ont i huvudet, lite yrsel och är trött, är det pga blodtrycket?
2. Jag har gått upp ca 5 kg i vikt sen november, hänger det ihop med mina behandlingar? Jag tränar ca varannan dag och både styrka och kondition, det har jag försökt hålla igång under hela min behandling i varierande mängd och då gick jag inte upp i vikt, och jag äter ungefär likadant som normalt.
3. Jag har tidigare haft domningar i tårna men har nu domningar på översidan av ena foten och nu på sistone har det i bland känts som att jag tappar styrseln i foten och får problem när jag går. Kan nervproblem komma efter behandling eller kan det bero på annat?
4. Jag är fortfarande svullen i bröstet efter strålningen, antar att även muskelmassa blir påverkad av strålning och jag har haft spänningar/strålande smärta av och till sen strålningen men det är mindre nu. Jag tycker alltid att det känns bättre efter träning. Ska jag tänka på något speciellt gällande träning?
5. Jag fryser och svettas om vartannat, är det pga hormonbehandlingen?
Jag tycker själv att jag mår bättre när jag tränar och jag vet att mitt hjärta är bra eftersom jag precis gjort hjärtultraljud men jag är ändå lite fundersam över hur länge biverkningar sitter i.
God fortsättning
Anna
HEj! Jag tar det punkt för punkt:
1) tröttheten är du nog inte ensam om i den situation du befinner dig. Yrsel och HV är det svårt att uttala sig om på detta sätt, du måste be din doktor värdera den saken. Ring till kontaktsjuksköterskan.
2) Utan att ha säkra belägg upplever jag att det är vanligare att man går upp i vikt under en bröstcancerresa än motsatsen. Se även under punkt 5) nedan.
3) JAg skulle i första hand tro att det beror på den taxanbehandling du genomgått (docetaxel eller paklitaxel), den kan påverka de långa nerverna och ge upphov till sk neuropatibesvär som jag te sig så som du beskriver.
4) På kort sikt ser man inte att muskelmassan påverkas av strålningen, men det kan vara så på lång sikt just där strålningen träffat. Det är vanligt med symtom (smärta, domning, ilningar) i det behandlade bröstet. Det skulle kunna finnas ett inslag av vara lymfödem i huden över bröstet om du är svullen där. Jag tror du kan träna på som du vill, men gör inte sådant som gör ont i det behandlade området.
5) Ja det kan det vara. Kanske har du just kommit in i klimakteriet som ett resultat av behandlingen och då kan det vara en annan förklaring. JAg uppfattar att det även kan påverka kroppsvikten i så fall.
Fortsätt att hålla igång kroppen, det är alltid bra! En del biverkningar kommer säkert att gå över, men inte allt. Det kostar på att genomgå en bröstcancerresa. Förhoppningsvis kan du ändå finna att du kan leva ett riktigt gott liv.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarJag upptäckte en knöl i mitt ena bröst. Distriktsläkaren kände en tydlig knöl. Jag har gjort mammografi, ultraljud och punktion. Inget syntes på varken mammografi eller ultraljud och bedömningen blev att ingen åtgärd görs och ingen vetskap om vad knölen består av gavs. Hur säker kan jag vara på att det är ofarligt? Känner mig otrygg med svaret att inget syntes.
Knöl i bröstetHej, jag har sedan ungefär puberteten haft som en extra mindre bröstvårta under den vanliga på ena vårtgården. den är några mm under och det syns tydligt. är det något som borde kollas upp?
BröstvårtaHej! Är i 32-års åldern och får återkommande röda utslag på ena bröstvårtan som kommer och går. Stannar 3-4 dagar sen försvinner successivt. Sedan efter några veckor kan det komma tillbaka. Det ser ut som lite röd (inte så mörk rödfärg) fläck på bröstvårtan som en irritation typ och ibland som små prickar. Montegmery körtlar ser de ut så men mer röda. Jag visa en bröstläkare en gång som inte tyckte det var något särskilt även om de skulle förbli så. Han sa att jag får söka vård bara om det blir mycket värre. Det är ena bröstet som blir så. Jag har ingen klåda, inget eksemliknande.
Vad kan detta vara och bör jag söka vård när jag gjorde det för inte så länge sen alls?
Röda utslag som kommer och gåtHej! Jag har fjällande hud lite här och där på båda bröstvårtområdena, ena lite mer. Jag kan pilla bort det som skal och när jag smörjer in så ser jag inte det längre (fjällande hud alltså) men sen dagen efter eller efter en dusch syns det igen om jag inte smörjer in med något.. Jag la märke till det i dagsljus att det var fjällande och inte i duschen. Jag har inga andra symtom. Behöver man söka vård ändå om området runt bröstvårtan har vit fjällande hud som ”skal” och förblir så trots smörjande, men heller inte utvecklas. Har på båda brösten och runt båda bröstvårtorna.
Fjällande hud på båda bröstvårtornaHej. Min systerdotter på 22 år har hittat en knöl i bröstet strax ovanför vårtgården. Den är ca 1 cm stor, ruckbar och hon upptäckte den då hon upplevde att bröstet åkte ur BH. Vi har bröstcancer i familjen. Hon skall få vänta ca två månader på tid hos läkare, är det en rimlig väntan ?
Mvh C
Hej!
Risken för bröstcancer för din systerdotter är väldigt liten med tanke på hennes unga ålder. Det finns inte så välbeskrivet hur det ser ut med bröstcancer i släkten, men här tittar man på hur många som haft och hur gamla de varit. Man bedömer att det finns risk för ärftlighet om 3 nära släktningar haft bröstcancer, varav en varit under 50 år, om 2 nära släktingar haft bröstcancer, varav minst en varit under 40 år, eller om någon i nära släkten fått bröstcancer och varit yngre än eller i 30-årsåldern. Men även om det finns i släkten är det väldigt ovanligt att man får bröstcancer så tidigt som vi 22 års ålder, det brukar ändå vara närmare 30 år. Så rent medicinskt är det osannolikt att två månaders väntan är för länge, men det är förstås en betydande psykisk påfrestning att vänta så länge, så då är det ju egentligen inte rimligt.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Knöl.Hej, Jag har mastektomi opererats bilateralt för 8 år sedan, är det försent att be om att få bröstvårtorna tatuerade nu?
Tatuering av bröstvårtorJag har fråga om vem ska jag kontakta om jag vill byta min bröstprotes I lasarettet i västerås?
Bröstprotes2026-04-23
Jag är 52 år, opererades i början av januari för hormonell bröstcancer i tidigt skede och har nyligen avslutat strålbehandling 5 fraktioner. Rekommenderad behandling med Tamoxifen 5 år har skjutits på då jag redan nu mår fruktansvärt dåligt av östrogenbortfallet som det är - ska utvärderas och diskuteras vid återbesök. Hade sedan 2022/2023 framgångsrikt behandlat mina svåra klimakteriebesvär med Lenzetto/Mirena hormonspiral samt lokalt östrogen i form av Vagidonna. Fick livet åter. Avslutade MHT i samband med diagnos och besvären kom snabbt tillbaka och nu dryga tre månader senare mår jag precis lika illa som för några år sedan. Svåra nattsvettningar, värmevallningar, allmän sjukdomskänsla, hjärtklappning, ledvärk, atrofi (vagina, klitoris, blygdläppar), illamående, yrsel, med mera med mera. Jag har redan uttömt alla råd om levnadsvanor och egenvård sedan tidigare. Broschyren om råd vid biverkningar av Tamoxifen känns som ett hån då jag redan genomlevt/genomlever samtliga utan att ens ha påbörjat behandlingen. Innebär redan svåra klimakteriebesvär att biverkningarna av tamoxifen blir värre, att man redan är känsligare så att säga? Min onkolog antydde något sådant.
Svåra klimakteriebesvär innan Tamoxifen2026-04-23
Jag avstod från hormonbehandling trots aggressiv cancer. Den hade inte spridit sig till lymfkörtlarna och för mig framstod vinsten på cirka tre procents skillnad i risk för återfall som marginell jämför med de enorma konsekvenser medicinen fick för mitt mående. Jag fick kognitiva problem, hjärtrusning, viktuppgång, depression/personlighetsförändring till att bli mycket hårdare och kallare. Ett flertal leder blev påverkade av kraftig artros och jag fick ett väldigt känsligt svagt skelett. Det kändes som att benen var äggskal, gjorde ont i varje steg, jag kunde inte gå i trappor. När jag slutade med medicinen upphörde alla problem och jag blev ganska snabbt mig själv igen (på cirka 6 mån). Jag är nu stark, glad, springer milen utan problem. Känner mig som mig själv med endast lite biverkningar från cellgifter. Men jag kämpar med att förstå vinsterna med medicineringen och vårdens orubbliga rekommendation. Ingen kan förklara det för mig, kan ni? Varför borde jag ta medicinen? Det känns som att jag blev utsatt för kraftig misshandel och jag har svårigheter att gå till läkare/sjukhus pga PTSD.
hormonbehandling2026-04-23
Hej,
Jag har en invasiv mammarcancer ( NST grad 2, östrogen 95% progesteron 80% HER2+ ej amplifierad Ki-67 25 %. Dessutom med DCSI inom tumören grad2 med nekros utan kalk) som är 9 × 6 × 3 cm och som har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan. Jag genomgår nu cellgiftsbehandling (EC 90x4) och ska i slutet av april börja med Paclitaxel (x12).
Jag är orolig över risken att utveckla långvarig eller permanent neuropati av Paclitaxel, särskilt eftersom jag är 41 år gammal och har två små barn.
Sedan jag var 20 år har jag haft återkommande problem med ryggen (diskbråck m.m.) och upplever regelbundet ryggsmärta och ischias som även påverkar min högra fot och hand, med smärta och stickningar. Kan detta öka risken för att jag utvecklar neuropati under behandlingen?
Jag har läst att kryoterapi kan minska risken för permanenta nervskador, men också att evidensen ännu inte är helt tydlig. Där jag behandlas finns inte möjlighet till kryoterapi, men jag skulle eventuellt kunna ordna något själv, till exempel genom att köpa kylvantar och kylsockor för händer och fötter.
Samtidigt har jag läst att sådana kylvantar inte alltid är lika effektiva som kryoterapi som ges med medicinsk utrustning, eftersom temperaturen inte kan kontrolleras på samma sätt och det är oklart om de kyler de djupare vävnaderna i handen och foten tillräckligt. Jag undrar därför om ni anser att det ändå kan vara värt att försöka använda sådana hjälpmedel.
Jag har också läst att fysisk träning kan hjälpa till att minska eller lindra neuropatiska symtom. Stämmer det, och finns det i så fall någon typ av träningsårpgrogram som rekommenderas?
Tack på förhand.
Neuropati, tidigare Ischia problem, kryoterapi och träning