Visar 10 av 5967 träffar
2021-01-04
Hej, jag har lite frågor om vad som händer efter avslutad cytostatika och strålning. Jag fick min sista cytostatika i september och var klar med strålning i slutet av oktober. Mår överlag bra men känner av lite efterdyningarna. Får nu dropp, Ogrivi, var tredje vecka fram till juli, och äter Tamoxifen varje dag och ska äta det i fem år. Äter även Losartan varje dag pga högt undertryck, började med det för va 3 veckor sen. Mina frågor är följande
1. Jag har ofta ont i huvudet, lite yrsel och är trött, är det pga blodtrycket?
2. Jag har gått upp ca 5 kg i vikt sen november, hänger det ihop med mina behandlingar? Jag tränar ca varannan dag och både styrka och kondition, det har jag försökt hålla igång under hela min behandling i varierande mängd och då gick jag inte upp i vikt, och jag äter ungefär likadant som normalt.
3. Jag har tidigare haft domningar i tårna men har nu domningar på översidan av ena foten och nu på sistone har det i bland känts som att jag tappar styrseln i foten och får problem när jag går. Kan nervproblem komma efter behandling eller kan det bero på annat?
4. Jag är fortfarande svullen i bröstet efter strålningen, antar att även muskelmassa blir påverkad av strålning och jag har haft spänningar/strålande smärta av och till sen strålningen men det är mindre nu. Jag tycker alltid att det känns bättre efter träning. Ska jag tänka på något speciellt gällande träning?
5. Jag fryser och svettas om vartannat, är det pga hormonbehandlingen?
Jag tycker själv att jag mår bättre när jag tränar och jag vet att mitt hjärta är bra eftersom jag precis gjort hjärtultraljud men jag är ändå lite fundersam över hur länge biverkningar sitter i.
God fortsättning
Anna
HEj! Jag tar det punkt för punkt:
1) tröttheten är du nog inte ensam om i den situation du befinner dig. Yrsel och HV är det svårt att uttala sig om på detta sätt, du måste be din doktor värdera den saken. Ring till kontaktsjuksköterskan.
2) Utan att ha säkra belägg upplever jag att det är vanligare att man går upp i vikt under en bröstcancerresa än motsatsen. Se även under punkt 5) nedan.
3) JAg skulle i första hand tro att det beror på den taxanbehandling du genomgått (docetaxel eller paklitaxel), den kan påverka de långa nerverna och ge upphov till sk neuropatibesvär som jag te sig så som du beskriver.
4) På kort sikt ser man inte att muskelmassan påverkas av strålningen, men det kan vara så på lång sikt just där strålningen träffat. Det är vanligt med symtom (smärta, domning, ilningar) i det behandlade bröstet. Det skulle kunna finnas ett inslag av vara lymfödem i huden över bröstet om du är svullen där. Jag tror du kan träna på som du vill, men gör inte sådant som gör ont i det behandlade området.
5) Ja det kan det vara. Kanske har du just kommit in i klimakteriet som ett resultat av behandlingen och då kan det vara en annan förklaring. JAg uppfattar att det även kan påverka kroppsvikten i så fall.
Fortsätt att hålla igång kroppen, det är alltid bra! En del biverkningar kommer säkert att gå över, men inte allt. Det kostar på att genomgå en bröstcancerresa. Förhoppningsvis kan du ändå finna att du kan leva ett riktigt gott liv.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarFör två veckor sedan började min bröstvårta som i vanliga fall är indragen stå rakt ut och det har värkt och ilat i den. Vaknade mitt i natten av att det gjorde ont. Ett område på ca 5cm runt bröstvårtan har varit knallrött och varmt. Efter ett par dagar kom det tjockt, illaluktande var med blodstrimmor ur bröstvårtan. Nu kliar och flagnar det rund bröstvårtan samt är en hård knöl kvar. Kan tillägga att jag är 66 år och har aldrig kunnat amma mina barn.
Fundering kring mastit (abcess)Hej.
Har gjort en bröstrekonstruktion med sk diep lambå (gjorde en mastektomi 2017) den 13/5. Är så trött, känner igen tröttheten från mina tidigare utmattningssyndrom (2005 o 2015). Är det normalt att vara så trött efter en lambå-operation?
Trötthet efter lambå-operationHej! Jag är gravid i vecka 17 och känner mig ganska nervös. Mitt vänstra bröst är ömt och gör ont till och från, och jag tycker att det känns som att jag känner något där inne. Min mamma hade bröstcancer för några år sedan. Hur tycker ni att jag ska gå vidare?
Tack
Ont i bröstetHej är kvinna som är 44 år senaste 2 månader ca 14-10 dagar innan menstration så har jag fått ömma bröst. Brösten blir mer ömma svullna, spända och knöliga dagen före mensen börjar. Håller i sig i ca 2-3 dagar efter påbörjad mens. Men eftersom jag är så orolig så går jag och känner hela tiden på dom för att uppmärksamma något avikande men det känns bättre förutom att de ömmar fortfande inte lika mycket. Kan det vara så att jag triggar i gång muskelspänningar när jag går och känner efter hela tiden?
Ömma bröstOp mastektomi hö bröst juli 2022. Mammografi årligen efter det ua
Nu vill de att jag kommer tillbaka för ett ultraljud. Är jätteorolig över detta för har inte haft några problem efter op.
UltraljudHej.
Gjorde en rutin mammografi i slutet av 2025 som såg bra ut. I jan i år kände jag en knöl i mitt bröst. Jag fick tid till bröstmottagningen och kom dit i feb. Fick gjort en mammografi igen, såg bra ut men UL visade något så man gjorde en corebiopsi, området var svårbedömt men UL-läkaren bedömde 15 mm just då. På operationsdagen gjordes ännu en mammografi och där syntes inget heller fast de hade trådat mig inför op och då visste var området var.
Kirurgen har uttryckt att jag har svåra knöliga bröst, men när jag senast frågade UL-läkaren hur täta bröst jag har svara de lite svävande att de är rätt så täta. Vet att ålder påverkar tätheten men jag är 52 år.
Har jag rätt att få veta hur täta enligt BI-RADS? Stämmer det också att om man har väldigt täta bröst (D i BI-RADS-skalan) löper större risk att få bröstcancer?
Efter op visade det sig var ADP, så jag kommer att få fortsätta endast med den vanliga screeningen vilket gör att jag nu funderar på detta.
Hej
Risken att få bröstcancer är något högre om man har tät bröstvävnad. Tumörer kan vara svårare att se på mammografibilderna av olika anledningar, varav en är att bröstvävnaden är tät. Många tumörer syns dock även när bröstvävnaden är tät. Även till exempel typen av tumör och platsen i bröstet kan påverka hur bra en tumör syns.
Vi brukar inte använda BI-RADS klassificering av täthet i Sverige. Det finns inte heller någon annan undersökning än mammografi som kan göras i screeningen även om bröstvävnaden är tät. Oavsett vilken täthetsgrad man har är rekommendationen att regelbundet känna på sina bröst, och att söka vård för bedömning vid nytillkomna knölar eller andra besvär från brösten.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Täta bröstHej, jag är 45 år och har haft her2 positiv bröstcancer och vill kolla om det är ovanligt att efter genomgått mastektomi, strålning, Antikroppsbehandlingen att behöva gå ner till 50% ett tag ? Det efter att varit sjukskriven på 75% i 2 månader innan dess 50% men var mkt sjuk med infektioner så kände ville gå tillbaka till 50%, började med heltid sjukskriven under all behandling och sedan 25% under tiden jag fick antikroppsbehandling traztezumab efter strålning och cellgift var klart(ingen hormonellbehandling) Onokologen skickade nämligen remiss till vårdcentral utan att meddela mig och stängde ner stöd och behandling när hade skickat meddelande till dem och läkaren sa att det är mycket ovanligt att vara sjukskriven så här länge så känndes väldigt märkligt och ensamt ingen som ville prata med mig när ville gå ner i tid som att konstigt att det tar tid att återgå jobb och liv. Jobbar mkt kognitivt och känner fortfarande mkt trött från dag till dig och glömsk m.m inte som innan diagnosen.
Vad är vanligt och inte och är det inte mkt individuellt? Känns inte så respektfullt av läkaren och säga att brukar inte alls ta så här lång tid som att det är något fel på mig. Tack på förhand för hjälpen och ert svar.
Fundering kring sjukskrivning och rättigheter som patientJag blir lite fundersam. Eller väldigt fundersam. Jag läser så oerhört mycket om hur skadligt klimakteriet kan vara, och att minskade nivåer av östrogen leder till hjärtproblem, benskörhet, hjärntrötthet, demens, minskad sexlust etc etc. Att hormonbehandling med tillsatt hormon är nödvändigt för många för att inte förkorta livet och bli sjuka. Det gör mig förvirrad kring behandlingen av bröstcancerpatienter. Varför tar ni bort allt östrogen om det nu är så farligt ur ett holistiskt perspektiv? Effekten är minimal, bara ett par procents skillnad i risk för återfall. Jag ser här i historiken av svar kring detta att ni för några år sedan svarade 40-50 procent skillnad i risk för återfall, men nu säger ni unisont runt 2 procent. Det är väldigt märkligt att era svar på den här sidan har ändrats så extremt, upplever jag. Är det nya forskningsrön tydliggjort att effekten är så liten, knappt ens statistiskt signifikant? Då blir det ju också extremt många som medicineras i onödan och som således, om man nu ska förlita sig på den mycket gedigna klimakterieforskningen, utsätts för stora risker för hälsan, och ett stort lidande. Helt i onödan. Varför sker ändå medicinering i så stor omfattning och under så lång tid? Kommer detta ändras i framtiden? Vill gärna ha så utförligt svar som möjligt.
Hej. Att det blir olika svar när det gäller procent beror på att man kan använda relativ eller absolut riskminskning. Jag väljer att inte förklara skillnaden här, då det kanske bara rör till det ännu mer. Den absoluta vinsten är ofta ett par procent medan den relativa riskminskningen kan vara tex 50%. Riskminskningen med hormonsänkande behandling har inte försämrats över tid, hellre ökat. Det är förstås en avvägning att värdera risk för biverkningar och den riskminskande effekt man får. Om vinsten är att tex 2 % fler lever efter 10 år innebär det att ytterligare 2 st av 100 inte har dött av bröstcancer efter 10 år (jämfört med grundrisken med "bara" operation). Riskminskningen beror av flera faktorer som tex tumörstorlek, typ och ålder.
Det viktiga är att vi inom sjukvården har en dialog med vår patient och diskuterar för och nackdelar med behandlingen. I slutändan är det patientens val att tacka ja eller nej till behandling, men vi måste ändå fungera som rådgivare och bollplank utifrån de evidens som finns.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar farligt med hormonbehandling?Hej,
Jag ska starta endokrin behandling efter operation av en grad 1, luminal cancer, starkt ER-positiv.
Min fråga gäller hormonpanelen som tagits och visar:
Östradiol (P) 75
LH (P) 45
FSH (S) 128
Känsligt östradiol 20
Är 54 år och förmodligen postmenopausal, har använt olika typer av hormonen så vet inte säkert när blödning upphört. Är mina värden tillräckligt låga för Anatrozol?
Tillräckligt lågt östrogen?Upptäckte plötsligt en plommonstor knöl i ena armhålan samt två mindre i den andra för en vecka sedan.
Har nu fått gjort mammografi, ultraljud samt provtagning.
Har känt som jag hållit på att bli sjuk ( förlyld)i flera veckors tid, kan mina lymfkörtlar reagerat på detta eller tyder det mer på en annan förändring?
Fråga om knök i armhålan