Visar 10 av 6216 träffar
2021-01-16
Hej och stort tack för att ni bidrar så generöst med er kunskap.
Jag har en fråga kring värdet av Tamixofenbehandling för mig. Det är sagt att den skall fortgå i fem år sedan skall man byta till någon annan post-menopausal variant.
Tamixofen är svår biverkningsmässigt, har tagit nu den ett knappt halvår. Har stora besvär med vallningar, både varm- och frossvallningar. De gör nattsömnen till nästan komiskt störd. Förutom detta får jag mycket hudsprickor och alla slemhinnor torra som fnöske, och stelhet i alla leder. Men nattsömnen och dess kast mellan köld och hetta är det värsta. Som jag förstår kan detta fortgå i flera år?
Hur stor är egentligen tilläggseffekten av denna behandling? Finns det ett läge när det inte är värt att fortsätta med detta p.g.a. biverkningar eller kör man alltid på ändå? Vet ni hur länge dessa biverkningar annars kan fortgå? I alla fem år?
Beskriver här nedan vad jag vet om min cancer.
Jag är 47 år och fick 2020 bilateral bröstcancer.
På höger sida HER2 positiv invasiv duktal cancer. Huvudtumören var 22 x 10 mm. Höger corebiopsi: BRE/NHG: 8/grad 3, ER: 50 % svag intensitet, PR: 30 % svag till stark intensitet, Ki-67: 54 %, Hercep-test: +3, SISH-amplifierad. Med spridning till iallafall 3 lymfkörtlar på höger sida.
På vänster sida hade jag en tumör på 10x 6 mm av Lumninal A-typ. Vänster Corebiopsi: Invasiv duktal cancer BRE/NHG: Preliminärt 7/grad 2, ER: 100 %, PR: 100 %, Ki-67: 11 %, Hercep-test: 40 % med infärgningsscore 1+ delvis 2+ SISH-test: Inga belägg för amplifiering.
Jag behandlades med antikroppar (pågår fortsatt) och cytostatika enligt program och tumörerna gick i nästan full regress. Jag gjorde sedan bilateral mastektomi, delvis p.g.a. att man även hittade en CHEK/157Thr-genmutation. Patologiska rapporten efter op. visade att tumörerna påverkats väldigt mycket av behandlingen och spridningen till lymfan på höger sida som man hittade innan hade vad jag förstår gått tillbaka så mycket av behandlingen att man inte längre kunde hitta cancer där. Nu är jag även strålad på höger sida efter operationen.
På efterträffen efter operationen med onkologen var tonen lättsam kring cancern, den hade svarat så bra att det fanns inte minsta skäl till någon oro framåt. Tonen var mer som att man haft en allvarligare förkylning. Jag upplevde närmast att man viftade bort alla risker för återfall som minimala så bra som cancern svarat på behandling. Jag skulle bara leva på och inte tänka på detta mer, var ungefär kontentan.
Hur går det ihop med behovet av en såpass invasiv behandling som Tamixofen i fem år och sedan ännu en hormonblockerande sort? Är det verkligen nödvändigt då?
Cancern har ju svarat toppen på behandlingen, både brösten är nu borttagna, och återfallsrisken så låg att den knappt var relevant lät det som. På eget bevåg har jag hittat en siffra på motsvarande mindre än 10% som återfallsrisk efter denna behandling för HER2-cancern. Kan det stämma?
Om jag skulle sluta ta Tamixofen, hur mycket skulle då återfallsrisken ändras?
Om jag måste fortsätta med Tamixofen, bedömer ni det som riskfritt att iallafall prova akupunktur mot vallningarna? En sjuksköterska på avd rekommenderade detta, är det ok ihop med den behandling jag har nu? Om man med akupunkturen försöker få igång hormonsystemen kanske det förstör ändå för behandlingen?
Längtar så efter vanlig nattsömn igen. Tack på förhand!
Hej
Jag förstår din tanke. Jag tror man kan säga att det saknas en pusselbit i kunskapskedjan i din situation. 1) Det stora oxfordstudien visar att effekten av tilläggsbehandling med tamoxifen bidrar på ett tydligt sätt till att förebygga allvarliga återfall.
2) i de studier där man sett att prognosen efter patologisk komplett remission (pCR) är god har patienterna fått hormonbehandling.
Det är alltså svårt att säga i hur stor omfattning den hormonella behandlingen bidragit till att det gått bra efter komplett remission.
Man ska även komma ihåg att effekten av pCR är störst efter receptornegativ bröstcancer.
Jag kan alltså inte säga hur stor del din tamoxifenbehandling bidrar med. Och jag kan inte råda dig att avstå från den behandlingen. JAg uppfattar att effeken av skupunktur på sikt är begränsad. JAg hade velat föreslå att man provar med en låg dos venlafaxin (37-75 mg) under ett par månader. Ibland hjälper det på vallningar.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarSpridd bröstcancer med begränsad spridning max 5 metastaser i 1-2 organ behandlas idag på samma sätt som annan spridd bröstcancer. När man tittar i vårdprogrammet finns ett kapitel 19.8 om detta. Jag vet bland annat att immunterapi alltid erbjuds vid TNBC om cancern inte har fjärrmetastaser oavsett CPS-värde (PD-L1) men inte vid oligometastatisk bröstcancer. Varför?
Vilka medicinska förändringar kan man se i framtiden? Studier pågår med SABR och mer intensiv lokal behandling (nämns i vårdprogrammet kap 19.8). Finns något mer som kan bli aktuellt?
Oligometastatisk bröstcancer TNBCHur kan det vara praxis att tungt medicinera alla som har hormonkänslig bröstcancer med en antihormonell behandling som förstör och bryter ner hjärta, hjärta, leder och skelett när effekten är så liten? Cirka 2,8 procent på gruppnivå hos dem som inte har cancer spridd till lymfkörtlarna. Det är ju ett fruktansvärt angrepp mot friska kvinnor att tvinga i dem dessa mediciner som får så stora konsekvenser på övrig hälsa och livskvalitet. Kan man inte bara acceptera att vissa får återfall? Det är ju för jävligt att vissa kommer få det, men jag förstår inte konceptet att låta andra aspekter av hälsan hos potentiellt helt friska kvinnor bli lidande. Det känns inte holistiskt. Det känns helt vansinnigt. Som en teori av en galen professor i ett labb, typ.
Antihormonell behandlingHej! Jag fick bröstcancer 2024, behandlades med op, cellgifter, strålning och HER-2 AK. Står på Anastrozol. Har nu smärta i höftlederna bilateralt, främst höger höft sedan ca 6 månader tillbaka. Känns nästan som att det är "tomt" i höftleden. Gör ont när jag sover på den sidan. Ibland hälta, ibland mycket bättre men ändå en molande värk. Fysio och NSAIDS har inte hjälpt, min vc vill inte skriva röntgen. Bör jag vara orolig för metastaser? kan det bero på anastrozol? har gått ned i vikt frivilligt via kostminskning på kort tid.
Tacksam för er!
MVH
HöftsmärtaPåbörjade behandling mot HER 2-positiv cancer hösten -23, fortfarande menstruerande vid 52 år. Efter cellgifter inga fler menstruationer. Nu vid nästan 55 år ökande flytningar sedan en-två månader och nu en mycket liten blödning. Upplever inte direkt torra slemhinnor. Behöver jag följa upp detta?
Blödning efter behandling o menopausJag har trippelnegativ bröstcancer med spridning till närmaste armhåla och har just startat upp behandling enligt KN 522 varje vecka samt immunterapi var tredje med pembrolixumab. Jag förstår att flera regioner och sjukhus som tex Akademiskai Uppsala använder köldhätta som standard, dock inte Karolinska där jag behandlas eftersom man inte anser att effekterna uppstår i mitt fall plus av policyskäl i regionen. Nu har jag emellertid läst på och det verkar som att det finns ganska många studier som påvisar att hårsäckarna och stamcellerna klarar sig bättre med köldbehandling särskilt inför fas 2 vilket gör att man minskar risken för långvarigt håravfall, dessutom växer håret snabbare och bättre efter behandling. Stämmer detta enligt er bild och finns det något särskild just med min cancertyp och behandling att beakta här? Jag planerar att köpa in en privat utrustning om det inte finns starka skäl emot
Effekter av köldhätta?56-årig kvinna.
Cancer mammae sinister. Opererad PME + SN 2026-08-05. Postmenopausal.
42 mm, ILC, grad 2, ER 100%, PgR 40%, Ki67 3%, HER2- (1+).
GEX: Inkonklusiv.
Radikalt. SN 1 av 2 (makro). Luminal A-lik
T2 N1
Diskussion adjuvant cytostatika E90C x 3 => Docetaxel 80 x 3.
Förlängd Letrozol 5 + 2-3 år.
Lokoregional RT alternativt T-REX.
Iv Zoledronsyra 3 år.
Hur ser ni på behandling med cytostatika?
Diskussion cytostatikaHej! Är det uteslutet att byta ut nuvarande blodtrycksmedicin mot spironolacton efter hormonpositiv bröstcancer? Teoretiskt finns det ju en ”konflikt” mellan Exemestan och Spironolacton, men det senare läkemedlet tycks (vad jag förstår) inte öka risken för återfall. Tänker att spironolakton skulle kunna motverka håravfall och svullna ben? Hur ser ni bröstonkologer på spironolacton efter hormonpositiv cancer?
Motverka håravfall vid behandling med exemestanHej, jag har fått diagnosen bröstcancer Her2 positiv. Stor tumör i ena bröstet med några metastaser i lymfkörtlarna (portvakt). Det har gått 9 dagar sedan första cellgiftsbehandlingen med Docetaxel samt sprutan för antikroppar, vita blodkroppar samt Zoladex. Min kropp protesterar kraftigt och jag har fått gigantiska bölder i ansiktet vilket jag tror är hormonellt och kommer från Zoladexen. När jag nu i efterhand får läsa vilka ytterligare biverkningar som finns samt många kvinnors delade bild av att man mår väldigt dåligt av den så är min fråga om denna verkligen är nödvändig att fortsätta med? Jag får lov att säga att de biverkningar jag haft den här första tiden har helt klart varit överkomliga men smärtan i ansiktet nu tar just nu överhand och livskvaliteten känns i botten. Att även läsa att man kan få djupa depressioner känns inte som ett alternativ att gå igenom om orken ska finnas för att tackla cellgifterna. Jag är 35 år, lever ett aktivt liv med mycket utomhusträning och vill inte ha fler barn. Ser fram emot att få svar samt argument till detta.
Är Zoladex ett måste?Jag har en fråga om återfallsrisk samt vilken hormonbehandling som ger bäst skydd i mitt fall? Har fått TCHP för her2pos och
hormon positiv cancer, ER 90% PR 90%, grad 3, ki67 70%. Efter neoadjuvant behandling grad 1, ki67 2%, her2 neg, ER 60%, PR 1%, RCB1 och friska körtlar. Strålning postop samt Kadcyla pga att ursprungstumören var pos. Står på tamoxifen och zoladex nu men har förstått att många yngre högriskfall får aromatashämmare. Är 40+. Var går gränsen för att vara högrisk?
Återfallsrisk och hormonbehandlingHej! Hormonkänslig bröstcancer 2019 då 34 år, operation, cytostatika och strålning. Mensen upphörde efter första dosen cytostatika. Sen Zoladex och tamoxifen, Zoladex slutade jag med mars 25 och tar fortsatt Tamoxifen. Hösten 25 kom blödningar tillbaka, har varit långa cykler på mellan 100-40 dagar, mycket rikliga blödningar. Upplever nu väldigt kraftigt påverkan på måendet som jag kopplar till hormonsvängningar. Har flera gånger, ca 10-14 dagar innan blödning, blivit dålig. Extrem trötthet, värk i kropp, nedstämd och kraftig ångest, detta har hållit i några dagar, svårt att fungera i vardagen och jobbet.
Vad är er erfarenhet av detta? Blir det lättare? Lr har jag dessa besvär tills jag kommit in i klimakteriet? Vad kan jag göra för att underlätta? Mediciner?
Ångest förklimakteriet tamoxifen