2021-03-25
Hej,
Jag tycker det är svårt att förstå hur stor nytta antihormoner gör. Någonstans har jag läst att risken för återfall minskar med 40 %, någon annanstans att den minskar med 2 %. Eller är det så att man inte vet.
Självklart vill jag inte ha återfall i bröstcancer men samtidigt känns det som om antihormonerna (som jag äter sen ett halvår tillbaka) gör annan skada på kroppen, både fysiskt och psykiskt som kanske i sig förkortar mitt liv och definitivt min livskvalitet. Hur bra är det att muskler, leder, hjärta, hjärna åldras i förtid? Hur bra är det att man inte längre varken orkar träna eller knappt promenera pga värk och stelhet. Jag känner mig förutom, ledbruten och stel alltmer deppig och orolig. Inget känns särskilt roligt när allt plötsligt blivit så tungt. Hur värdefullt är det att (knappt) överleva fem år när man som jag kommer avluta medicineringen i 70-årsåldern. Är det inte bättre att vara vital och glad de närmsta åren än möjligen om fem år (om jag inte dör av något annat då).
Om jag visste att riskerna för återfall minskar ordentligt är jag så klart beredd och fortsätta med antihormonerna men är risken bara minskad med ett par procent känns det varken meningsfullt eller särskilt klokt.
Vänliga hälsningar
Hej, det var en mycket bra fråga! Och jag tror att den döljer ett vanligt och mycket begripligt missförstånd, som handlar om hur man kan beskriva samma sak på olika sätt med statistik. Ska försöka förklara begripligt. Det är inte säkert att jag lyckas.
Det handlar om skillnaden mellan det man kallar absolut riskminskning och relativ riskminskning. Det handlar litet om man ser det från det ena eller det andra hållet, litet som resonemanget om ett halvfullt eller ett halvtomt glas.
Ett exempel: Antag att vi har en person som är opererad för cancer och utan behandling har 70 % sannolikhet att vara i livet efter 10 år. Om man ger tilläggsbehandling ökar sannolikheten att vara i livet till 80 %.
Det betyder det att den absoluta nyttan av behandling avseende risk att dö är 10 %-enheter (från 70 till 80 %).
Samma sak kan beskrivas som en relativ riskminskning med 33 %; risken att dö minskar med 30 % till 20 % och 10 % (som är skillnaden) av 30 % blir 33 %
Ett annat exempel: Om man istället ger samma behandling till en person som har 90 % sannolikhet att vara i livet efter 10 år kommer den relativa effekten av behandlingen att var samma (33%). Risken att dö minskar alltså med 33% från 10 % till 6,7% (skillnaden på 3,3% av 10 % är 33%). I detta exempel kommer 93,3% att överleva efter 10 år vilket motsvarar en absolut nytta av behandlingen i form av minskad risk att dö på 3,3%-enheter.
Man brukar skriva %-enheter när man menar absolut riskreduktion för att man ska förstå att det är det man talar om. Det gör även de politiska reportrarna på radio då de talar om skillnader i % i opinionsmätningar.
De flesta förebyggande tilläggsbehandlingar funkar på detta sätt, de ger en viss relativ riskminskning, vilket leder till att patienter med allvarlig prognos får en större absolut nytta av sin behandling än den som man har om man från början har en mer gynnsam prognos.
I det andra exemplet ovan kan man alltså korrekt beskriva nyttan som 33% relativ nytta eller 3,3% absolut nytta. Båda är rätt men låter ganska olika. När man ska ta ställning till om man ska ta en tilläggsbehandling är det vanligen bäst att titta på den absoluta nyttan av behandlingen.
Jag är glad om någon har förstått detta, det är inte så lätt. Men faktiskt viktigt för att man ska kunna ta ställning på ett bra sätt.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar2025-11-17
Kan man få sklerotiska förändringar av behandling med Zoledronsyra?
Hur kontrollerer man att misstänkta metastaser i skelettet verkligen är cancer?
Sklerotiska förändtingar2025-11-17
Hej!
Jag behandlades för hormonell bc 2019 och står fortfarande på lethrozol. När jag idag fick vaccin mot säsongsinfluensan tyckte sköterskan att jag utifrån bröstcancern och den behandlingen borde tillhöra en riskgrupp för covid. Hon menade att immunförsvaret kunde vara nedsatt efter behandlingen, jag är 50+ och att jag därav borde få covidvaccin också. Ska jag räkna mig till riskgrupp för covid?
Riskgrupp2025-11-17
Jag har behandlats med Zoladex och Anastrozol i 2,5 år efter min bröstcancerdiagnos, men har haft svåra biverkningar. Jag har bland annat fått migrän (behandlad med botox av neurolog), varit mycket trött, haft ledvärk och inte orkat träna. Jag har två små barn och mot slutet av behandlingen med Anastrozol kunde jag knappt vara i samma rum som dem på grund av huvudvärken och tröttheten.
Efter samtal med min onkolog satte jag ut Anastrozol för att eventuellt byta till Exemestan. Nu har jag varit utan Anastrozol i några veckor och mår betydligt bättre – jag har fått tillbaka energi och livslust och klarar vardagen igen. Jag orkar nu träna och äta bra, vilket jag tänker också är viktigt för min hälsa och återhämtning. Samtidigt känner jag stor stress inför att börja med antihormonell behandling igen, eftersom biverkningarna påverkar mitt allmäntillstånd så mycket.
Min fråga är: Vad anser ni om att enbart fortsätta med Zoladex, utan tillägg av aromatashämmare? Hur skulle det påverka min prognos och överlevnad?
Bakgrundsinformation: Jag var 41 år vid diagnos (idag 44 år). Jag opererades i januari 2023 och påbörjade antihormon behandling i april 2023. Jag har hittills behandlats i 2 år och 5 månader och den planerade behandlingstiden är 5 år. Tumören var 9 mm, G1, ER-positiv/PR-positiv, HER2-negativ och Ki-67 över 10 procent. Ingen spridning till lymfkörtlar. Jag har hittills behandlats med operation, strålning, Zoladex och Anastrozol. Jag kan inte ta tamoxifen på grund av APC-resistens och familjehistorik med lungemboli.
Jag är tacksam för råd kring min situation och hur jag bäst kan balansera behandlingseffekt mot livskvalitet.
Hur påverkas prognosen om jag endast står på Zoladex?2025-11-17
Kan zoledronsyra, som ska stärka skelettet, ge upphov till ”sklerotiska förändringar”?
Vilken typ av undersökning görs för att bli säker på att sklerotiska förändringar som syns på datortomografi är metastaser från bröstcancer?
Sklerotiska förändringar2025-11-17
Hej
Jag blev diagnostiserad med trippelnegativ bröstcancer i september och har nu fått 3 av 4 EC90 och ska fortsätta med karboplatin och paklitaxel efter EC, sedan op och strålning. Min tumör har krympt från 24mm till 14mm efter två EC, så den har svarat. Vad man kan se på ultraljud och MR bröst ser lymfkörtlar friska ut men ska ju tas ut vid operation för att säkerställa. Min tumör hade ett KI67 på 29%. Låg i ett område av DCIS som också har krympt något. Jag har bett om en röntgen på överkroppen för jag är så rädd att det ska ha spridit sig trots att körtlarna ser friska ut men min onkolog tycker inte det behövs. Är det vanligt att man inte röntgar som i mitt fall? Jag är super orolig att det ska ha vandrat iväg något. Hur ser min prognos ut utifrån denna informationen? Så rädd eftersom jag vet att trippelnegativ är så aggressiv. Tacksam för svar mvh Johanna
Prognos?2025-11-17
Hej,
jag är nu inne på 6:e eller om det är 7:e behandlingslinje. I olika sammanhang hör jag ofta att forskning om nya bromsande behandlingar/mediciner ligger "runt hörnet". Men hur ser det ut nu?
Finns det något nytt på gång som kan vara till nytta för mig med en pic3-ca mutation och är HER2 low? Metastaserna har ingen känslighet alls kvar för hormonella behandlingar.
Har just påbörjat behandling med Caelyx efter att jag fick lunginflammation vid den 6:e behandlingen med enhertu. Innan enhertu fick jag docetaxel.
Inser att alternativen nu börjar gå mot ett slut och är därför extra nyfiken på om något nytt läkemedel som jag skulle kunna ha nytta av är i pipen.
/Freja
Är någon ny medicin på väg mot godkännande i Sverige för oss med metastaserad bröstcancer?2025-11-17
har ätit letrozol i 5,5 år , ska äta dom i 7år (innan rek dom 10 men på 5 årskontroll sa de 7 att det var nya rön/rekommedationer) Har alltid haft svåra biverkningar värme-svett vallningar dygnet runt, ledvärk , andfåddhet , klåda bl a.
efter 5 år gjorde jag på eget bevåg att ta dom varannan dag , och märkte då att biverkningarna avtog något så att man mådde bättre. Min gynekolog tyckte man ska ha ett bra liv, men onkolog ssk sa man ska ta dom varje dag punkt...tyckte jag skulle ta anti Depp för o lindra biverkningar .men jag sa nej.
30mm tumör T3, axillpositiv T1, duktal NHG, her2 neg.luminal B-lik ,DCIS grad 2-3, Ki 67 30%, 2 av 10 lymf smittade.antar att min Bc har större återfallsrisk, då den var aggressiv sa de.
Är det något man kan göra att ta dom varannan dag? borde vara bättre att få i sig något, än att sluta med dom som ssk sa.Hur många % hjälper dom efter 5 år ? vet inte hur jag ska göra, men vill ju gärna kunna röra mej utan ledvärk..( tränar o går mycket) finns det kvinnor som blivit rekommenderade att ta varannan dag pga av biverkningar ?
letrozol2025-11-17
Är det helt uteslutet med hormonbehandling om man är bärare av Brca2 och inte har utfört riskreducerande kirurgi?
Hormonbehandling och Brca2025-11-17
Jag blev efter partiell mastektomi och LICAP rekonstruktion diagnostiserad med nociceptiv smärta och rekommenderad Amitryptilin. Provade men avböjde pga svåra biverkningar. Läser nu att detta läkemedel även har starka antikolinergiska effekter och är olämpligt för äldre. Varför rekommenderades det till mig som är 70-plusare och finns någon annan, lämpligare medicin som ni kan rekommendera?
Är Amitryptilin lämpligt för äldre?2025-11-13
Hej!
Jag får behandling för spridd bröstcancer. Alltid haft låga värden men kan CA 15-3 värdet flukturera lite från gång till gång? Alltså gå upp och gå ner och gå upp?
CA 15-32025-11-13
Mitt hö bröst är som bedövat. Jag känner inget när jag tar eller nyper det. Blev op i december förra året och strålbehandling i februari. Vad kan de bero på?
Bedövat bröst2025-11-13
Hej, jag är 42 år och jag upptäckte ett knöl kl 14 vänstra sidan den är rörlig och det kommer en gulaktig , grönaktig tjock vätska när jag trycker. Är lite orolig, vad kan det vara?
Tack!
Vätska och knöl2025-11-13
Hej!
Jag har under oktober månad undersökt brösten dagligen vid dusch, lite som en rutin. Efter dessa dagliga undersökningar under en månads tid upptäckte jag att det vid tryck kom det ett par droppar vätska från båda bröstvårtorna. Vätskan är vit/grumlig från vissa mjölkgångar och mer gulaktig från vissa mjölkgångar. Vätskan kommer alltså bara när jag väl trycker, den kommer från 3-4 mjölkgångar från båda brösten. Jag är 32 år och slutade amma för 1 år och 2 månader sedan, ingen känd ärftlighet.
Kan jag helt enkelt ha stimulerat denna vätska genom täta undersökningar av brösten eller är det något jag bör kolla upp hos en läkare ?
Mvh
Vätska ur båda brösten2025-11-13
Hej,
Jag har ett utslag som är rosa ,ovalt, ca 5 cm på hö bröst. Ingen klåda, fjällande eller dylikt. Haft det i ca 2 veckor, ingen förändring under tiden.
Upptäckte det när jag pillade bort en liten ca 1-2 mm sårskorpa. Tog foto och förstorade, såg då pyttesmå blåsor på ett litet område.
Läkaren på 1177 kunde inte bedöma över ett foto och läkaren på vårdcentralen var osäker men gav Penicillin för borrelia. Inget typiskt utslag för borrelia, sköterskan trodde inte att det var Borrelia.
Inga prover togs.
Har haft besvär med knöl och värk på samma ställe i bröstet några gånger som varit ofarliga. Sist endast ont.
Skapar en stor oro.
Rodnad2025-11-13
Hej,
Jag är 21 år gammal och har indragna bröstvårtor. När jag fryser, eller om jag klämmer på dem, dras de ännu mer inåt. det kommer gulaktiga eller vitaktiga flytningar från dem.
Jag har länge haft komplex över det här och har svårt att byta om inför andra, till och med inför min partner som jag varit tillsammans med i över två år. Brösten är ofta ömma – särskilt innan och efter mens, men ibland nästan hela tiden. Det gör ibland så ont att jag inte kan sova utan BH.
Eftersom både min mamma och mormor haft bröstcancer känner jag en oro för att det här kan vara något allvarligt. Bör jag boka en undersökning för att kolla upp det?
Tack för att ni tar er tid
Indragna bröstvårtor2025-11-13
Hej!
Jag är en 30 årig kvinna med diabetes typ 1 som för två månader sedan sökte för en knöl i bröstet. Efter mammografi, ultraljud och kärnbiopsi har man kommit fram till att jag har diabetisk mastopati. Läkarna vill dock ta upp mitt fall på en läkarkonferens nästa vecka för att diskutera och bekräfta diagnosen då den, enligt dom, är så pass ovanlig. Biopsin visade ”inga hållpunkter för malignitet” men min fråga är om man ändå i biopsin kan ha missat knölen och tagit frisk vävnad fast det finns sjuk. Bör jag vara orolig?
Diabetisk mastopati2025-11-11
Hej,
Jag upptäckte en hård fast knöl bredvid ena bröstvårtan för ungefär två månader sedan. Jag har ingen knöl på andra bröstet. Jag läste att man ska vara extra uppmärksam på knölar som är hårda och som inte är rörliga och min knöl är hård och fast. Kan man få hårda knölar som inte är rörliga fast det inte är cancer? Jag är också extra orolig eftersom min gammelmormor har haft bröstcancer. Jag är 18 år och vet att det är ganska ovanligt att få det i min ålder men är väldigt orolig för knölen och det känns verkligen som att det inte är något som ska vara där.
Hård knöl i bröstet2025-11-10
Jag upptäckte en sårig bröstvårta julen 2024 och lät det bero för att jag skulle på mammografi sent i januari. Nämnde detta för personalen som gjorde en anteckning då såret var kvar. Fick ett positivt besked om att allt var bra, ingen cancer. Jag lät det hela bero igen på grund av det svaret och slappnade av. Såret läkte dock inte utan jag vände mig till vårdcentralen som remissade mig tillbaka till mammografi, ultraljud och det blev biopsi på bröstkirurgen som konstaterade cancer i bröstvårtan. Är nu opererad och ska vidare till strålning. Min fråga är varför man vid mammografin inte kollade upp såret eller rådde mig till vidare kontakt med någon? Som privatperson vet man inte hur gången är och litar på de svar man får. Nu drev jag min fråga vidare själv, men hur är det för personer som inte klarar det? Har flera kontakter som upplevt precis detta.
Hur fungerar kommunikationen mellan funktioner i cancervården?2025-11-10
Hej
Jag har gjort en mastektomi för drygt 3 år sedan efter hormonkänslig bröstcancer. Jag undrar om det är relevant med mammografi av den mastektomerade sidan. Som uppföljning för min del är det mammografi årligen i 5 år. Jag har fått gjort mammografi på den sidan där bröstet är borttaget och det gör väldigt ont då man trycker bröstmuskeln? Undrar om detta verkligen är nödvändigt? Om så är fallet så gör man väl det, men undrar om det finns någon nytta med detta?
Mammografi efter mastektomi