Visar 10 av 6216 träffar
2021-03-25
Hej,
Jag tycker det är svårt att förstå hur stor nytta antihormoner gör. Någonstans har jag läst att risken för återfall minskar med 40 %, någon annanstans att den minskar med 2 %. Eller är det så att man inte vet.
Självklart vill jag inte ha återfall i bröstcancer men samtidigt känns det som om antihormonerna (som jag äter sen ett halvår tillbaka) gör annan skada på kroppen, både fysiskt och psykiskt som kanske i sig förkortar mitt liv och definitivt min livskvalitet. Hur bra är det att muskler, leder, hjärta, hjärna åldras i förtid? Hur bra är det att man inte längre varken orkar träna eller knappt promenera pga värk och stelhet. Jag känner mig förutom, ledbruten och stel alltmer deppig och orolig. Inget känns särskilt roligt när allt plötsligt blivit så tungt. Hur värdefullt är det att (knappt) överleva fem år när man som jag kommer avluta medicineringen i 70-årsåldern. Är det inte bättre att vara vital och glad de närmsta åren än möjligen om fem år (om jag inte dör av något annat då).
Om jag visste att riskerna för återfall minskar ordentligt är jag så klart beredd och fortsätta med antihormonerna men är risken bara minskad med ett par procent känns det varken meningsfullt eller särskilt klokt.
Vänliga hälsningar
Hej, det var en mycket bra fråga! Och jag tror att den döljer ett vanligt och mycket begripligt missförstånd, som handlar om hur man kan beskriva samma sak på olika sätt med statistik. Ska försöka förklara begripligt. Det är inte säkert att jag lyckas.
Det handlar om skillnaden mellan det man kallar absolut riskminskning och relativ riskminskning. Det handlar litet om man ser det från det ena eller det andra hållet, litet som resonemanget om ett halvfullt eller ett halvtomt glas.
Ett exempel: Antag att vi har en person som är opererad för cancer och utan behandling har 70 % sannolikhet att vara i livet efter 10 år. Om man ger tilläggsbehandling ökar sannolikheten att vara i livet till 80 %.
Det betyder det att den absoluta nyttan av behandling avseende risk att dö är 10 %-enheter (från 70 till 80 %).
Samma sak kan beskrivas som en relativ riskminskning med 33 %; risken att dö minskar med 30 % till 20 % och 10 % (som är skillnaden) av 30 % blir 33 %
Ett annat exempel: Om man istället ger samma behandling till en person som har 90 % sannolikhet att vara i livet efter 10 år kommer den relativa effekten av behandlingen att var samma (33%). Risken att dö minskar alltså med 33% från 10 % till 6,7% (skillnaden på 3,3% av 10 % är 33%). I detta exempel kommer 93,3% att överleva efter 10 år vilket motsvarar en absolut nytta av behandlingen i form av minskad risk att dö på 3,3%-enheter.
Man brukar skriva %-enheter när man menar absolut riskreduktion för att man ska förstå att det är det man talar om. Det gör även de politiska reportrarna på radio då de talar om skillnader i % i opinionsmätningar.
De flesta förebyggande tilläggsbehandlingar funkar på detta sätt, de ger en viss relativ riskminskning, vilket leder till att patienter med allvarlig prognos får en större absolut nytta av sin behandling än den som man har om man från början har en mer gynnsam prognos.
I det andra exemplet ovan kan man alltså korrekt beskriva nyttan som 33% relativ nytta eller 3,3% absolut nytta. Båda är rätt men låter ganska olika. När man ska ta ställning till om man ska ta en tilläggsbehandling är det vanligen bäst att titta på den absoluta nyttan av behandlingen.
Jag är glad om någon har förstått detta, det är inte så lätt. Men faktiskt viktigt för att man ska kunna ta ställning på ett bra sätt.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarSpridd bröstcancer med begränsad spridning max 5 metastaser i 1-2 organ behandlas idag på samma sätt som annan spridd bröstcancer. När man tittar i vårdprogrammet finns ett kapitel 19.8 om detta. Jag vet bland annat att immunterapi alltid erbjuds vid TNBC om cancern inte har fjärrmetastaser oavsett CPS-värde (PD-L1) men inte vid oligometastatisk bröstcancer. Varför?
Vilka medicinska förändringar kan man se i framtiden? Studier pågår med SABR och mer intensiv lokal behandling (nämns i vårdprogrammet kap 19.8). Finns något mer som kan bli aktuellt?
Oligometastatisk bröstcancer TNBCHur kan det vara praxis att tungt medicinera alla som har hormonkänslig bröstcancer med en antihormonell behandling som förstör och bryter ner hjärta, hjärta, leder och skelett när effekten är så liten? Cirka 2,8 procent på gruppnivå hos dem som inte har cancer spridd till lymfkörtlarna. Det är ju ett fruktansvärt angrepp mot friska kvinnor att tvinga i dem dessa mediciner som får så stora konsekvenser på övrig hälsa och livskvalitet. Kan man inte bara acceptera att vissa får återfall? Det är ju för jävligt att vissa kommer få det, men jag förstår inte konceptet att låta andra aspekter av hälsan hos potentiellt helt friska kvinnor bli lidande. Det känns inte holistiskt. Det känns helt vansinnigt. Som en teori av en galen professor i ett labb, typ.
Antihormonell behandlingHej! Jag fick bröstcancer 2024, behandlades med op, cellgifter, strålning och HER-2 AK. Står på Anastrozol. Har nu smärta i höftlederna bilateralt, främst höger höft sedan ca 6 månader tillbaka. Känns nästan som att det är "tomt" i höftleden. Gör ont när jag sover på den sidan. Ibland hälta, ibland mycket bättre men ändå en molande värk. Fysio och NSAIDS har inte hjälpt, min vc vill inte skriva röntgen. Bör jag vara orolig för metastaser? kan det bero på anastrozol? har gått ned i vikt frivilligt via kostminskning på kort tid.
Tacksam för er!
MVH
HöftsmärtaPåbörjade behandling mot HER 2-positiv cancer hösten -23, fortfarande menstruerande vid 52 år. Efter cellgifter inga fler menstruationer. Nu vid nästan 55 år ökande flytningar sedan en-två månader och nu en mycket liten blödning. Upplever inte direkt torra slemhinnor. Behöver jag följa upp detta?
Blödning efter behandling o menopausJag har trippelnegativ bröstcancer med spridning till närmaste armhåla och har just startat upp behandling enligt KN 522 varje vecka samt immunterapi var tredje med pembrolixumab. Jag förstår att flera regioner och sjukhus som tex Akademiskai Uppsala använder köldhätta som standard, dock inte Karolinska där jag behandlas eftersom man inte anser att effekterna uppstår i mitt fall plus av policyskäl i regionen. Nu har jag emellertid läst på och det verkar som att det finns ganska många studier som påvisar att hårsäckarna och stamcellerna klarar sig bättre med köldbehandling särskilt inför fas 2 vilket gör att man minskar risken för långvarigt håravfall, dessutom växer håret snabbare och bättre efter behandling. Stämmer detta enligt er bild och finns det något särskild just med min cancertyp och behandling att beakta här? Jag planerar att köpa in en privat utrustning om det inte finns starka skäl emot
Effekter av köldhätta?56-årig kvinna.
Cancer mammae sinister. Opererad PME + SN 2026-08-05. Postmenopausal.
42 mm, ILC, grad 2, ER 100%, PgR 40%, Ki67 3%, HER2- (1+).
GEX: Inkonklusiv.
Radikalt. SN 1 av 2 (makro). Luminal A-lik
T2 N1
Diskussion adjuvant cytostatika E90C x 3 => Docetaxel 80 x 3.
Förlängd Letrozol 5 + 2-3 år.
Lokoregional RT alternativt T-REX.
Iv Zoledronsyra 3 år.
Hur ser ni på behandling med cytostatika?
Diskussion cytostatikaHej! Är det uteslutet att byta ut nuvarande blodtrycksmedicin mot spironolacton efter hormonpositiv bröstcancer? Teoretiskt finns det ju en ”konflikt” mellan Exemestan och Spironolacton, men det senare läkemedlet tycks (vad jag förstår) inte öka risken för återfall. Tänker att spironolakton skulle kunna motverka håravfall och svullna ben? Hur ser ni bröstonkologer på spironolacton efter hormonpositiv cancer?
Motverka håravfall vid behandling med exemestanHej, jag har fått diagnosen bröstcancer Her2 positiv. Stor tumör i ena bröstet med några metastaser i lymfkörtlarna (portvakt). Det har gått 9 dagar sedan första cellgiftsbehandlingen med Docetaxel samt sprutan för antikroppar, vita blodkroppar samt Zoladex. Min kropp protesterar kraftigt och jag har fått gigantiska bölder i ansiktet vilket jag tror är hormonellt och kommer från Zoladexen. När jag nu i efterhand får läsa vilka ytterligare biverkningar som finns samt många kvinnors delade bild av att man mår väldigt dåligt av den så är min fråga om denna verkligen är nödvändig att fortsätta med? Jag får lov att säga att de biverkningar jag haft den här första tiden har helt klart varit överkomliga men smärtan i ansiktet nu tar just nu överhand och livskvaliteten känns i botten. Att även läsa att man kan få djupa depressioner känns inte som ett alternativ att gå igenom om orken ska finnas för att tackla cellgifterna. Jag är 35 år, lever ett aktivt liv med mycket utomhusträning och vill inte ha fler barn. Ser fram emot att få svar samt argument till detta.
Är Zoladex ett måste?Jag har en fråga om återfallsrisk samt vilken hormonbehandling som ger bäst skydd i mitt fall? Har fått TCHP för her2pos och
hormon positiv cancer, ER 90% PR 90%, grad 3, ki67 70%. Efter neoadjuvant behandling grad 1, ki67 2%, her2 neg, ER 60%, PR 1%, RCB1 och friska körtlar. Strålning postop samt Kadcyla pga att ursprungstumören var pos. Står på tamoxifen och zoladex nu men har förstått att många yngre högriskfall får aromatashämmare. Är 40+. Var går gränsen för att vara högrisk?
Återfallsrisk och hormonbehandlingHej! Hormonkänslig bröstcancer 2019 då 34 år, operation, cytostatika och strålning. Mensen upphörde efter första dosen cytostatika. Sen Zoladex och tamoxifen, Zoladex slutade jag med mars 25 och tar fortsatt Tamoxifen. Hösten 25 kom blödningar tillbaka, har varit långa cykler på mellan 100-40 dagar, mycket rikliga blödningar. Upplever nu väldigt kraftigt påverkan på måendet som jag kopplar till hormonsvängningar. Har flera gånger, ca 10-14 dagar innan blödning, blivit dålig. Extrem trötthet, värk i kropp, nedstämd och kraftig ångest, detta har hållit i några dagar, svårt att fungera i vardagen och jobbet.
Vad är er erfarenhet av detta? Blir det lättare? Lr har jag dessa besvär tills jag kommit in i klimakteriet? Vad kan jag göra för att underlätta? Mediciner?
Ångest förklimakteriet tamoxifen