Visar 10 av 6047 träffar
2021-03-25
Hej,
Jag tycker det är svårt att förstå hur stor nytta antihormoner gör. Någonstans har jag läst att risken för återfall minskar med 40 %, någon annanstans att den minskar med 2 %. Eller är det så att man inte vet.
Självklart vill jag inte ha återfall i bröstcancer men samtidigt känns det som om antihormonerna (som jag äter sen ett halvår tillbaka) gör annan skada på kroppen, både fysiskt och psykiskt som kanske i sig förkortar mitt liv och definitivt min livskvalitet. Hur bra är det att muskler, leder, hjärta, hjärna åldras i förtid? Hur bra är det att man inte längre varken orkar träna eller knappt promenera pga värk och stelhet. Jag känner mig förutom, ledbruten och stel alltmer deppig och orolig. Inget känns särskilt roligt när allt plötsligt blivit så tungt. Hur värdefullt är det att (knappt) överleva fem år när man som jag kommer avluta medicineringen i 70-årsåldern. Är det inte bättre att vara vital och glad de närmsta åren än möjligen om fem år (om jag inte dör av något annat då).
Om jag visste att riskerna för återfall minskar ordentligt är jag så klart beredd och fortsätta med antihormonerna men är risken bara minskad med ett par procent känns det varken meningsfullt eller särskilt klokt.
Vänliga hälsningar
Hej, det var en mycket bra fråga! Och jag tror att den döljer ett vanligt och mycket begripligt missförstånd, som handlar om hur man kan beskriva samma sak på olika sätt med statistik. Ska försöka förklara begripligt. Det är inte säkert att jag lyckas.
Det handlar om skillnaden mellan det man kallar absolut riskminskning och relativ riskminskning. Det handlar litet om man ser det från det ena eller det andra hållet, litet som resonemanget om ett halvfullt eller ett halvtomt glas.
Ett exempel: Antag att vi har en person som är opererad för cancer och utan behandling har 70 % sannolikhet att vara i livet efter 10 år. Om man ger tilläggsbehandling ökar sannolikheten att vara i livet till 80 %.
Det betyder det att den absoluta nyttan av behandling avseende risk att dö är 10 %-enheter (från 70 till 80 %).
Samma sak kan beskrivas som en relativ riskminskning med 33 %; risken att dö minskar med 30 % till 20 % och 10 % (som är skillnaden) av 30 % blir 33 %
Ett annat exempel: Om man istället ger samma behandling till en person som har 90 % sannolikhet att vara i livet efter 10 år kommer den relativa effekten av behandlingen att var samma (33%). Risken att dö minskar alltså med 33% från 10 % till 6,7% (skillnaden på 3,3% av 10 % är 33%). I detta exempel kommer 93,3% att överleva efter 10 år vilket motsvarar en absolut nytta av behandlingen i form av minskad risk att dö på 3,3%-enheter.
Man brukar skriva %-enheter när man menar absolut riskreduktion för att man ska förstå att det är det man talar om. Det gör även de politiska reportrarna på radio då de talar om skillnader i % i opinionsmätningar.
De flesta förebyggande tilläggsbehandlingar funkar på detta sätt, de ger en viss relativ riskminskning, vilket leder till att patienter med allvarlig prognos får en större absolut nytta av sin behandling än den som man har om man från början har en mer gynnsam prognos.
I det andra exemplet ovan kan man alltså korrekt beskriva nyttan som 33% relativ nytta eller 3,3% absolut nytta. Båda är rätt men låter ganska olika. När man ska ta ställning till om man ska ta en tilläggsbehandling är det vanligen bäst att titta på den absoluta nyttan av behandlingen.
Jag är glad om någon har förstått detta, det är inte så lätt. Men faktiskt viktigt för att man ska kunna ta ställning på ett bra sätt.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej! Min mamma blev diagnostiserad med bröstcancer när hon bara var 26 år gammal, och dog två år efter det. När jag var 14 började jag på p-piller men när min barnmorska fick reda på att min mamma dog i cancer så fick jag inte längre ta preventivmedel med hormoner i innan jag gjorde ett ”test” hos läkare. Vad kan detta vara för ”test” hon pratade om? Och finns det en större risk för mig som ung att få bröstcancer? Jag är snart 20 år gammal, slutat ta hormoner, och har ingen annan direkt nära släktning med cancer. All hjälp uppskattas!
Har jag ärftlig cancer?Hej, vet inte hur jag ska sammanfatta detta.
Jag fick plötsligt för två veckor sedan en smärta i vänster bröst som jag inte känt tidigare.
Smärtan strålade från bröst till armhålan och ibland ut i armen. Kände antingen på sidan av brösten men ibland att själva bröstvårtan och vårtgården ömmade. Kunde bli svullet.
Det försvann helt i 6 dagar.
Jag uppsökte min vårdcentral första dagen jag fick denna smärta och han kände igenom armhålor och brösten utan anmärkning.
Jag har gjort mammografi och ultraljud 25 november 2025 utan något avvikande.
Helt plötsligt började smärtan dock komma tillbaka för några dagar sedan.
Uppsökte då läkare på nytt som kände igenom armhålor och bröst på nytt, inget misstänkt sa han.
Sedan igår har jag sett att en av mina talgkörtlar som sitter ytligt på vårtgården blivit lite mer ljusrosa än de andra som är hudfärgade, när jag petat på den så börjar hela bröstet smärta igen..
Jag är orolig vad kan detta vara, just smärtan men också den enskilda körteln. Den kan bli stor som de andra körtlarna vid kyla och beröring och sedan bli platt igen men färgen är fortfarande ljusrosa.
Oro bröst / bröstvårtaJag var i måndags på besök för mammografi och ultraljud då jag upptäckt en knöl på vänster bröst. Innan dess får jag träffa en läkare som känner igenom mina bröst. Biopsi görs, två stycken. Efter det får jag träffa läkaren igen som säger att jag har cancer och kommer opereras under sommaren, en sk tårtbit där knölen sitter. Får träffa en sköterska som ska vara min kontaksköterska och även hon går igenom op förloppet samt upprättar en kontaktsida på 1177. Jag får också till mig att jag kommer genomföra strålbehandling efter op i 5 dagar. Nu säger mina vänner att detta inte kan stämma och att jag inte kan ha fått ett cancer besked på plats. En vän säger att hon också haft en knöl de gjort biopsi på men att det inte var något de tog bort och att jag inte kan få ett svar innan provsvaret kommer. Jag blir jätte förvirrad och vet inte om jag har missuppfattat någonting. Läkaren sa att de knölen är kod 5.
Kan ni hjälpa mig vad som är vad?
Hej!
Man har lite olika rutiner på olika sjukhus, och jag vet inte om läkaren var kirurg eller bröstradiolog (röntgenläkare)? Röntgenfynd graderas från kod 1-5, där kod 1 är normalt, kod 2 är godartad förändring, kod 3 är oklar förändring, kod 4 stor misstanke om cancer och kod 5 väldigt stark misstanke om cancer. Man kan förstås inte vara helt säker innan man har fått provsvar. Oftast, men inte alltid, är det cancer om det är kod 5. Oavsett vad provet visar gör man alltid en operation om det ser så misstänkt ut att man bedömer det som kod 5, så det kanske var det som din läkare ville förbereda dig på.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Knöl kod 5Hej,
Utan att ni har en helhetsbild undrar jag hur er tolkning och er rekommendation av min situation är. Jag har ett vårdteam som överlag känns bra även om jag ibland har lite av rullande band känsla, därav frågan om en second opinion.
Jag diagnostiserades med 45 mm stort område minst höger bröst. Corebiopsi visar invasiv NST. ER positiv 99%, PgR 99%, HER2 negativ, Ki67 35%. Tumören är grad 3 och med inslag av kärlväxt. Dessutom DCIS grad 3.
Jag fick neoadjuvant cytostatika, 8 doser EC och 12 doser paxitaxel. Syftet var att försöka minska tumören för att kunna göra bröstbevarande kirurgi.
Resultatet på OP visar 55 mm stor bröstcancer NST, NHG 2, ER 90%, PgR 50%, HER2 1+, Ki67 mindre än 1%. Läkarna anser det vara svårbedömt vad gäller marginaler, där det eventuellt är mindre än 0,1-0,2 mm mot perifer, grön kant. Även SN gjordes där två lymfkörtlar tagits ut varav en har en mikrometastas på 1,5mm. De rekommenderar axillutrymmning.
Därefter strålning samt tablettbehandling.
Min fundering, oro och rädsla är kring axillutrymmningen. Jag har läst diverse rapporter, studier och dokument och undrar för personer som har/har liknande situation som mig (alla är så klart individuella) är verkligen borttagande av axillen enda/bästa vägen att gå med tanke på de höga riskerna för armmorbiditet och försämrad livskvalité?
Jag har läst och förstått att det inte finns studier för personer som fått neoadjuvant behandling vad gäller alternativ till axillutrymmning och riktlinjer som finns nationellt säger axillutrymmning. Samtidigt finns dokument som säger att detta gäller vid minst två lymfkörtlar påverkade.
Är det möjligt att göra en axillbiopsi för att se om fler kan tänkas ha påverkan?
Kan man göra en ’mellan’ operation där man inte plockar bort allt utan ett par igen för att se om fler har metastaser och på så sätt minska biverkningarna?
Kan man helt hoppa över axillutrymmning och istället få en ’extra’ dos och omgång cytostatika?
Jag är 40år, har en del andra fysiska besvär och mental ohälsa samtligt som jag är högt träningsaktiv. Att det finns så hög risk för biverkningar vid axillutrymmning skrämmer mig.
Tack på förhand.
Hej!
När det gäller primär operation (utan neoadjuvant onkologisk behandling före) finns det nu flera studier som visar att det är säkert att avstå från axillutrymning vid mikrometastas (>0,2-2 mm) eller max två makrometastaser (>2 mm) i sentinel node.
Efter neoadjuvant behandling finns det ännu inte lika många studier, och då blir läget lite annorlunda eftersom man ju redan har fått en del av den behandling som man tänker ska "täcka upp". I vårdprogrammet rekommenderar man därför axillutrymning vid mikro- eller makrometastas i sentinel node efter neoadjuvant behandling. Förut rekommenderade man axillutrymning även vid sk isolerade tumörceller (max 0,2 mm) i sentinel node. Vid primär operation räknas isolerade tumörceller inte som någon spridning alls, men efter neoadjuvant behandling tänker man att det mer är ett tecken på att tumören inte har svarat lika bra på behandlingen. Nu tycker man ändå att det finns tillräckligt med studier som stödjer att man kan avstå från axillutrymning vid isolerade tumörceller.
De vårdprogram som vi har är riktlinjer. Men dessa måste man se i ljuset av andra faktorer som är viktiga för patienten, och jag tycker absolut att du och din läkare kan diskutera risker med olika alternativ. Om man inte gör axillutrymning ökar det sannolikt risken lite för återfall i lymfkörtlar i armhålan. Det är dock mycket oklar om det påverkar överlevnaden. Jag antar att man också planerar strålbehandling? Det är också en bra behandling för att minska risken för återfall och ger inte lika stor risk för besvär från armen.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Alternativ till axillutrymmningHej, finns det några kända orsaker för att bröstcancer uppstår, eller är det några riskfaktorer som man bör vara medveten om?
Orsaken?Jag opererades och strålades 2019 för 15 mm stor DCIS grad 3. Nu har jag i samma bröst diagnostiserats med en 12 mm stor LCIS. Jag har förstått att man vanligen inte opererar LCIS i första taget. Ändå har jag nu fått valet att göra en ny tårtbitsoperation med efterföljande strålning (i lägre dos än normalt pga tidigare strålning) eller att göra en mastektomi. Är det pga att jag tidigare haft DCIS grad 3 som behandlingen av LCIS blir annorlunda?
Återfall med LCISHej,
Jag har upptäckt hudfärgade förtjockningar/massor på och runt bröstvårtorna och vårtgårdarna. Små knölar och utbredda förhöjda platta ”massor” liksom på olika ställen. Ljusare än själva vårtgården och vårtorna. De gör inte ont, kliar inte och ändras inte med cykeln.
Är 37 år, inte varit gravid.
Jag vet inte hur länge jag har haft det. Säkert månader.
Vad kan det vara?
Tack på förhand!
FörändringHej,
Nästan tre år efter behandling av bröstcancer och mina ögonbryn har fortfarande knappt kommit tillbaka mer än enstaka strån. Tycker inte om att alltid behöva sminka mig. Kan man få bidrag och någon sorts behandling?
Fortfarande inga ögonbryn (!?)Hejsan, jag har tagit letrozol i 1 år och 3 månader, har biverkningar som ledvärk och illamående emellanåt men det är övergående och jag lider inte så mycket av det, man vänjer sig då det inte är så ofta. Jag fyller 57 år och jag vet att det händer saker med kroppen och knoppen ändå men jag har just nu problem med ena ögonbrynet som är mycket tunnare och hårstråna är vita och det är svårt att färga dem och ögonbrynspenna är svårt att använda då jag vill försöka att få båda lika men eftersom det fattas lite hårstrån så ser jag it som en clown.
Kan man få hjälp ekonomiskt av sin läkare att gå till någon som tatuerar ögonbryn och då även få båda lika ?
Funderingar om ögonbryn som blir tunnare och blir vitaFinns det något annat alternativ än Veoza om man svettas otroligt mycket ? Blir ändå fundersam om det inte är testat?
Veoza