Visar 10 av 6153 träffar

Antihormoner

2021-03-25
Hej, Jag tycker det är svårt att förstå hur stor nytta antihormoner gör. Någonstans har jag läst att risken för återfall minskar med 40 %, någon annanstans att den minskar med 2 %. Eller är det så att man inte vet. Självklart vill jag inte ha återfall i bröstcancer men samtidigt känns det som om antihormonerna (som jag äter sen ett halvår tillbaka) gör annan skada på kroppen, både fysiskt och psykiskt som kanske i sig förkortar mitt liv och definitivt min livskvalitet. Hur bra är det att muskler, leder, hjärta, hjärna åldras i förtid? Hur bra är det att man inte längre varken orkar träna eller knappt promenera pga värk och stelhet. Jag känner mig förutom, ledbruten och stel alltmer deppig och orolig. Inget känns särskilt roligt när allt plötsligt blivit så tungt. Hur värdefullt är det att (knappt) överleva fem år när man som jag kommer avluta medicineringen i 70-årsåldern. Är det inte bättre att vara vital och glad de närmsta åren än möjligen om fem år (om jag inte dör av något annat då). Om jag visste att riskerna för återfall minskar ordentligt är jag så klart beredd och fortsätta med antihormonerna men är risken bara minskad med ett par procent känns det varken meningsfullt eller särskilt klokt. Vänliga hälsningar
Visa svar
Svar:
Hej, det var en mycket bra fråga! Och jag tror att den döljer ett vanligt och mycket begripligt missförstånd, som handlar om hur man kan beskriva samma sak på olika sätt med statistik. Ska försöka förklara begripligt. Det är inte säkert att jag lyckas. Det handlar om skillnaden mellan det man kallar absolut riskminskning och relativ riskminskning. Det handlar litet om man ser det från det ena eller det andra hållet, litet som resonemanget om ett halvfullt eller ett halvtomt glas. Ett exempel: Antag att vi har en person som är opererad för cancer och utan behandling har 70 % sannolikhet att vara i livet efter 10 år. Om man ger tilläggsbehandling ökar sannolikheten att vara i livet till 80 %. Det betyder det att den absoluta nyttan av behandling avseende risk att dö är 10 %-enheter (från 70 till 80 %). Samma sak kan beskrivas som en relativ riskminskning med 33 %; risken att dö minskar med 30 % till 20 % och 10 % (som är skillnaden) av 30 % blir 33 % Ett annat exempel: Om man istället ger samma behandling till en person som har 90 % sannolikhet att vara i livet efter 10 år kommer den relativa effekten av behandlingen att var samma (33%). Risken att dö minskar alltså med 33% från 10 % till 6,7% (skillnaden på 3,3% av 10 % är 33%). I detta exempel kommer 93,3% att överleva efter 10 år vilket motsvarar en absolut nytta av behandlingen i form av minskad risk att dö på 3,3%-enheter. Man brukar skriva %-enheter när man menar absolut riskreduktion för att man ska förstå att det är det man talar om. Det gör även de politiska reportrarna på radio då de talar om skillnader i % i opinionsmätningar. De flesta förebyggande tilläggsbehandlingar funkar på detta sätt, de ger en viss relativ riskminskning, vilket leder till att patienter med allvarlig prognos får en större absolut nytta av sin behandling än den som man har om man från början har en mer gynnsam prognos. I det andra exemplet ovan kan man alltså korrekt beskriva nyttan som 33% relativ nytta eller 3,3% absolut nytta. Båda är rätt men låter ganska olika. När man ska ta ställning till om man ska ta en tilläggsbehandling är det vanligen bäst att titta på den absoluta nyttan av behandlingen. Jag är glad om någon har förstått detta, det är inte så lätt. Men faktiskt viktigt för att man ska kunna ta ställning på ett bra sätt.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Axillutrymning

2026-09-28
Undrar över axillutrymning, när är det nödvändigt?
Visa svar
Svar:
Hej! Många studier har visat att axillutrymning oftast inte förbättrar prognosen, och absolut inte överlevnaden. Därför görs axillutrymning numera väldigt sällan. Det är dock fortfarande aktuellt om man redan före operationen har diagnosticerat metastaser i lymfkörtlarna och då första behandlingen är kirurgi, eller om den sk portvaktskörtelbiopsin (sentinel node-biopsi, första körteln dit lymfan rinner från bröstet) påvisar mer än två lymfkörtlar med metastas. Ofta ger man, vid kända lymfkörtelmetastaser, onkologisk behandling före operationen (neoadjuvant). I många fall krymper då tumören ihop och även lymfkörtelmetastaserna kan gå tillbaka. Men om det finns spridning kvar efter den neoadjuvanta behandlingen gör man också axillutrymning. Den fjärde situationen som motiverar axillutrymning är om metastaser i armhålan kommer som återfall efter tidigare bröstcancer.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Axillutrymning

Vätska ur vårtgård

2026-09-28
Hejsan. För över två år sedan upptäckte jag att det kommer svart/brun vätska ur en körtel bredvid min ena bröstvårta. Bröstvårtan var vid tillfället även lite inåtvänd men gick enkelt att ”peta ut”. Efter ca ett halvår gick jag till en läkare under 2024 som fick kika på det. Han sa att det inte var något att oroa sig för och bad mig att sluta peta på det. Nu två år senare så kommer det fortfarande vätska från samma ställe i vårtgården och bröstvårtan är nästan helt inåtvänd. Det går med lite våld att få ut den, men är inte bekvämt. Lite extra info som gör mig extra vaksam är att både min mormor samt mamma har och har haft bröstcancer. Mamma har haft cancer vid två tillfällen under sitt liv. Till min fråga då.. bör jag uppsöka vård igen då vätskan hållit i sig nästan 3år samt att bröstvårtan i sig blir mer och mer inåtvänd, eller bör jag endast sluta peta på det? Jag var 27 när jag upptäckte vätskan och är idag 30. MVH, Sanna
Visa svar
Svar:
Hej! Jag tycker att det vore bra att kolla upp det igen eftersom du fortfarande har symtom med att det vätskar.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vätska ur vårtgård

Smärta och ömhet mellan bröst och armhåla

2026-09-28
Hej, jag är 54 år och har sedan några dagar ont lateralt, proximalt i höger bröst. Det är ömt om jag palperar och det finns små, små knutor ytligt mellan bröst och armhåla. Jag har mammografi nästa vecka. Kan jag avvakta eller ska jag söka hjälp?
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter inte i första hand som något farligt men bör kollas upp. Men då du har tid för mammografi nästa vecka kan du vänta tills dess. Det är dock viktigt att du då anger att du har symtom.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Smärta och ömhet mellan bröst och armhåla
Övrigt

Dcis

2026-09-28
Vad är Dcis? Undrar också hur det kommer att se ut efter en tårtbits operation. Kan jag ha min bh som förut? Kommer det att se insjuket ut? Höger bröst, höger sida.
Visa svar
Svar:
Hej! DCIS är en förkortning av duktal cancer in situ. Det innebär en mycket tidig form av bröstcancer (en del säger förstadium) som inte har någon förmåga att sprida sig då tumörcellerna håller sig inom det så kallade basalmembranet i cellerna. Man vill operera bort det då det kan utvecklas till så kallad invasiv cancer (mer utvecklad cancer som har förmåga att sprida sig. Hur bröstet kommer att se ut efteråt beror på hur stort bröstet är, hur stort område man behöver operera bort och var i bröstet det sitter. Oftast vill man också ge strålbehandling efteråt för att minska risken för återfall och det kan också påverka bröstet. Men en förutsättning för att man ska rekommendera bröstbevarande kirurgi är att man bedömer att bröstet efteråt ska ha en bra form. I de flesta fall ser man ingen större skillnad förutom ärret.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Dcis

Knöl bid bröstvårtan?

2026-09-28
Jag undrar om det är vanligt att en cancerknöl sitter intill bröstvårtan? Det är inget som syns men när jag känner så känns det som att det ligger en ärta där inne.
Visa svar
Svar:
Hej, knöl i bröstet kan sitta i hela bröstet och således även vid bröstvårtan. Dock behöver en knöl i bröstet inte vara en bröstcancer. Ta kontakt med din vårdcentral för bedömning.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Knöl bid bröstvårtan?

Läkemedelsbyte

2026-09-27
Ätit Letrozol i ett år (av 5). Är 58 år. Gjorde ett tre veckors uppehåll och då mådde jag fantastiskt. Nu är jag tillbaka i ledvärk och fatigue. Bentäthetsundersökningen var bra. Läkaren tycker att jag ska byta till Tamoxifen. Men jag är tveksam. Inte lika starkt skydd och biverkningar som skrämmer mig mer, som lungemboli. Är det inte bättre att känna sig skruttig i 4 år till.
Visa svar
Svar:
Hej. Ett alternativ att byta till Tamoxifen kan vara att prova Anastrozol istället, vissa har mer biverkningar av letrozol medan andra har mer biverkningar av anastrozol, så det kan vara värt att prova. Att byta till Tamoxifen är också ett bra alternativ, ur ett behandlingsperspektiv. Sedan måste man förstås värdera biverkningarna också. Om det är värt att känna sig "skruttig" i 4 år till kan bara du själv bestämma.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Läkemedelsbyte

Frågan om provsvar

2026-09-27
Hej, Jag har en fråga angående mina provsvar , jag behandlades för 7år sedan för hormonell bröst cancer med metastas i portvakt körteln just nu är jag i stabil remission, jag har inte fått dropp behandlingar intravenöst för att stärka skelletet utan min onk skrivit ut istället Kalcium D forte 500/800 vilket jag tagit under alla dessa år. Nyligen tog jag prover visar att mitt kalciumvärde förhöjt Kalcium totalt 2,65 Kalcium joniserad 1,31 PTH 3.0 och fosfat 1,0 Kan jag fortsätta ta mina kalcium och vitamin D eller måste göra ett uppehåll, min onkolog är inte i tjänsten nu, Åldern 50++ lagom osteoporos finns , Tackar för svar ! Elen
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tänker att även om din onkolog inte är i tjänst kanske någon annan läkare som jobbar, kan göra en värdering. Ring och prata med din kontaktsköterska till att börja med, och hör om någon kan ge dig ett råd.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Frågan om provsvar

Fundering kring biverkningar

2026-09-27
Äter kapicetabin omgång 5.Har väldigt biverkningar, men nu har börjat tappa ögonfransar. Har inte fått någon information om att hår skulle påverkas av denna behandling . Kommer övrig behåring påverkas?
Visa svar
Svar:
Hej. Håravfall (åtminstone delvis) kan nästan alla våra cancerbehandlingar ge. Att man skulle få uttalat håravfall av enbart kapecitabin är väldigt ovanligt, jag tror inte jag sett det någon gång under de år jag jobbat.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering kring biverkningar

Kemoterapi

2026-09-27
Min väninna i Nordmakedonien har opererats för bröstcancer för ca 3 v sedan - nu har hon börjat kemoterapi och har en kombination av dessa läkemedel Doxorubicin och Cyclophosphamide. Hon ska få 4 behandlingar. Är detta en god väg framåt enligt svenska standarder? De har fått betala operationen själva (4000 Euro) då deras offentliga vårdsystem inte fungerar. Kan det finnas ekonomiskt stöd att söka?
Visa svar
Svar:
Hej. Det är svårt att svara på om just denna behandling är rimlig för din väninna då det beror på sjukdomens beskaffenhet (storlek, spridning till lymfkörtlar, biologi osv). Den typen av läkemedel hon ska få liknar delar av den behandling vi ger här i Sverige. Om du menar om hon kan söka ekonomiskt stöd i Sverige, så har jag svårt att tro det, om hon inte bor här.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kemoterapi

Blissel

2026-09-27
Äter Letrozol och tar Zoladex utifrån hormonell bröstcancer. Har nu fått Blissel utskriven utifrån torra slemhinnor. När jag läser på blir jag orolig om det är riskfritt att ta? Tacksam för svar!
Visa svar
Svar:
Hej. Blissel är ett av de hormoninnehållande lokalverkande läkemedel som vi brukar förskriva om hormonfria preparat inte är tillräckliga. Den låga dos östrogen som finns i gelen bedöms säker att använda, om den används enligt rekommendationerna i FASS.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Blissel

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss