Jag opererades maj 2020 för dcis ca 50x20mm som visade sig innehålla en liten invasiv tumör (1,5mm, lobulär) Pga av storleken på dcis gjordes masektomi med direktrekonstruktion. Jag äter tamoxifen. Jag brottas med daglig oro över återfall/cancer i andra bröstet. Detta påverkar hela min tillvaro mer än jag skulle önska, jag är 46år och har två små barn. Det jag funderar på är att dcis i det opererade bröstet hann bli så stor innan den upptäcktes. Hur kan jag vara säker på att det inte finns motsvarande oupptäckt i det ”friska” bröstet som måste opereras bort innan det oxå bildar en invasiv tumör? Jag har täta bröst och samtliga läkare som undersökt mig har noterat detta i journalen. Har bett att få utökad kontroll med MR/tomosyntes som gjordes för att få koll på den dcis jag hade som var svårbedömd. Svaret är att man kommer ebart göra mammografi och ultraljud om inget misstänkt syns. Det räckte ju tydligen inte förra gången så det känns väldigt osäkert. Hur bedömer ni risken att något missas? Kan man be om tätare kontroller än 1/år som nu är planerad. Det är helt orimligt för mig att få höra ”försök att inte oroa dig, du har god prognos” och samtidigt få uppmaningen att hålla koll på brösten efter nya knölar, förändringar mm. Jag har knöliga bröst o ytliga lymfkörtlar o känner ”nåt konstigt” hela tiden, det känns helt omöjligt för mig att avgöra när jag ska söka läkare. En annan sak som oroar mig är att min in-situ cancer var svårbedömd och angavs till slut som ”obestämd med drag av LCIS/DCIS” Jag tänker ibland att detta är tecken på konstig/komplicerad cancertyp som därför skulle ha en sämre prognos. Kan det ligga något i den farhågan?