Visar 10 av 5929 träffar
2022-01-10
Jag diagnostiserades den 13/12 med invasiv lobulär cancer, ER 100, PR 90, HER2 0, Ki67 18, diagnosen har jag fått förklarad av er –
min fråga handlar i stället om hur man avgör om cytostatika är nödvändigt.
På MR kunde ingen som helst spridning ses utöver tumören, som är ca 2,5 cm stor. I min föreslagna, preliminära vårdplan anges operation (19/1), följt av strålning och sedan medicinering. D v s i dagsläget ingen cytostatika.
Som jag förstått det fastställs den slutliga behandlingen efter operationen, dels av analysen av sentinel node/portvakten för att se om den är angripen, dels av det genetiska testet som skall ge indikation om återfallsrisken. Är det korrekt?
Är det så att alla dessa fakta sedan tillsammans bildar underlag för om man även behöver tillföra även cytostatika i min vårdplan? Är det så att man alltid behandlas med cytostatika om portvakten är angripen eller räcker operation av lymfkörtlarna? Och vad händer om portvakten INTE är angripen, men gentesten visar någon form av risk för återfall? Blir det alltid cytostatika då?
Hur väger man eventuell nytta av cytostatika versus den kraftigt försämrade livskvalitet som en cellgiftsbehandling medför (och risk för långvariga biverkningar)? Finns det någon definierad gräns eller formel?
Hur mycket kan jag själv påverka min behandlingsplan? Kan jag tvingas att genomgå en cytostatikabehandling som ”bara” syftar till att minska risken för återfall med några enheter? Hur stor effekt måste en cellgiftsbehandling anses ge för att det skall vara värt att göra den? Finns det risk för att sjukvården överanvänder cytostatika för att så att säga ”vara på den säkra sidan” långsiktigt (tänker även på att de vill hålla nere kostnaderna på sikt, eftersom ett återfall ju drar igång hela apparaten igen) – oavsett vilken livspåverkan det har för patienten? Min fråga gäller även medicinering, där biverkningarna kan bli mycket svåra. Är det verkligen värt att må väldigt dåligt mellan att jag är 50- 60 år, då mina tonårsbarn behöver mig mycket, för att kanske leva till 78 istället för 75?
Hej. Du har förstått rätt vad gäller när den slutliga behandlingen föreslås, dvs efter operationen. Då görs ofta en genexpressionsanalys som kan ge vägledning om cytostatika bör erbjudas (även om portvakten inte är angripen) eller om det "räcker" med antihormonell behandling. Oftast föreslås idag cytostatika om portvaktkörteln är angripen. När vi har all information om bröstcancern läggs ett förslag på behandling fram och det ska förstås diskuteras med dig - du kommer inte att bli påtvingad någon behandling som du själv inte vill ha, men det är viktigt att du får en bra information från din läkare innan du tar ditt beslut, oavsett vad det blir. Vi väger in för och nackdelar för de olika behandlingarna för att ge det förslag som är bäst för den enskilda patienten, där vi också tar hänsyn till tex samsjuklighet och risk för biverkningar. Att hålla nere kostnaden för samhället på sikt är inget som vi tänker på (om det var så du menade) - när vi föreslår behandling är det den enskilda individen vi tänker på. Hoppas att det blev lite klarare för dig.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svarJag är 26 år. Har ett barn och ammar vid 8 mån fortfarande lite. Upptäckte en ganska rund jämn hård knöl i vänster bröst för några veckor sedan. Ingen smärta, oförändrad efter mens. Ingen (känd) hereditet. Gick till läkare som kände knölen och beskrev den i journal bla som ”som en ärta”. Det skickades remiss för mammografi, dock inte under SVF eftersom enligt läkaren var hen inte orolig och trodde det kan vara fibroadenom. Bor i VGR. Nu är jag orolig att jag borde fått remissen skickad under SVF eftersom läkaren ju kände en knöl som ändå stod ut mot vad som annars känns helt normalt. Jag är mycket orolig.
Gjordes rätt bedömning?
Remiss mammografiHej, jag har sedan länge tillbaka haft något gult/vitt som har kommit ut från mina bröstvårtor. Det ser ut som ”var” men det är inte så mycket som kommer ut samtidigt. Det gör inte heller ont. För 5 dagars sen märkte jag att jag har en knöl i mitt högra bröst. Vid kanten av bröstet närmast högra armhålan. (Det gör ont för tillfället men det beror nog på att jag kommer få min mens under kommande vecka).Jag är inte så särskilt orolig men ville bara få tips på om jag borde söka vård och isåfall när? Jag är 21 år, inte fött några barn eller ammat.
Funderar kring bröstvårta och knölHar smärta på en punkt i bröstet, i bröstbenet. De gör ont om jag ligger på bröstet eller får ett tryck där över. Känner jag ordentligt känns de som jag kanske känner en liten knuta där inne men de gör ont när jag känner där och runt om..är livrädd för att de är cancer..har även i samma bröst haft ont nertill på en punkt som strålat upp i armhålan..Jag ammar även bröstet just nu. Ska även tilllägga att de strålar bak i bröstryggen med till o från.
Punktsmärta i bröstet2023 fick brun vätska ifrån bröstvårta klåda på båda bröstvårtorna.
Haft återigen väldig klåda endast Hö bröstvårta i ca 1 månad, smörja med mjukgörande varje dag och bytt bh ofta men klåda fort.
På vårdcentralen idag, ber om remiss för noga kontroll , får svar att jag kallas till mammografi framåt men utan SVF och vårdcentralen skrev att det var lugnande. Är inte SVF mer ordentligt gjord undersökning.
Är 55 äter ej hormonpreparat men äter lavaxin
Räcker mammografi?När jag klämmer på bröstvårtorna så kommer det vätska ur båda. Till mesta del är den mjölkaktig men på ett specifikt ställe på ena bröstvårtan kommer en blåaktig vätska ut. Är det något som borde undersökas?
Blåaktig vätskaHej!
Jag har under en längre tid känt smärta i vänster bröst. Jag hittar ingen fast knöl när jag själv palperar men mitt vänstra bröst är mer knutigt än det högra och har varit så i flera år. Ibland känns det värsta bröstet mer knutigt än det andra och ibland lite mindre men det är alltid mer knutigt än vänsterbröstet. Smärtan är konstant och blir varken mer eller mindre innan och efter mens. Ingen rodnad, värme eller apelsinhud.
Var på vårdcentralen idag och läkaren kände samma som mig, en lättare asymmetri i brösten, höger bröst var lite större och mer ”fylligt” än väster bröst. Hon kände även att körtlarna kändes större i vänster bröst.
Hon skickade remiss till mammografi och nu är jag såååååååå orolig för inflammatorisk bröstcancer. Är det vanligt att ha det utan rodnad, värme och apelsinhud?
Inflammatorisk bröstcancerHej. Jag är en kvinna på 33 år som aldrig fött barn/ammat. Jag har under några års tid fått vätska från vänster bröst, aldrig klämt ut något utan det har kommit spontant vid tryck av kläder osv, tex vätska i BH, linnen. Det har aldrig varit brun/blodig vätska utan alltid vitgul/mjölkaktig vätska, och inte alls ofta utan endast vid enstaka tillfällen. Då jag har hälsoångest har jag läst att man ska kolla upp det om det endast kommer vätska från ett bröst då det kan vara bröstcancer, stämmer det? Hur vanligt är det att just vätska är bröstcancer? Och i så fall brukar den te sig på något särskilt sätt? Den har inte ändrat sig på alla dessa år. Tack.
Vätska från bröstetHej ! Opererad för bröstcancer i Januari , därefter strålning 5ggr , äter nu anazastrol sedan 6 v , har inte känt några biverkningar förrän nu , ont o värk i kroppen inte värre än att jag kan stå ut , min fråga vad kan jag göra för att hjälpa kroppen ? rör på mig varje dag , såg att medicinen finns av olika tillverkare , någon hade bytt och det hade hjälpt för att minska att tappa håret , när jag hämtade ut min medicin bytte dom till Sandoz kan det hjälpa att pröva det som läkaren skrivit på receptet eller ? många frågor runt denna medicin skall ju äta den i 5 år , men vill ju inte heller ha tillbaka min cancer Med vänlig hälsning, Katarina
BiverkningarHej, jag är en 48 åring kvinna som i fredags fick en kallelse till kompletterande undersökning efter mammografi redan söndag kväll. De gjorde ultraljud och såg att något fanns i bröstet och de tog flera biopsier.
På måndagen fick jag läkartid hos kirurg om knappt två veckor. Jag har även fått standardinformation om operation.
Allt går väldigt snabbt samtidigt som väntan o ovissheten är hemsk o lång. Nu är frågan om jag borde berätta för mina barn, 18 o 14 år. Jag vet inte om det är onödigt att oroa dom när det eventuellt inte är något farligt. Det är mitt i det ena barnets studentperiod och jag vill såklart inte påverka hens lyckliga tid.
Berätta för barn under väntan på provsvarHej.
Min mamma 56 år är opererad för ADH/DCIS 2020, knölen var lite över 5 cm stor. Hon gjorde ingen strålbehandling. Äter ingen medicin i förebyggande syfte. Jag har läst på mycket om ADH och DCIS men känner mig långt ifrån fullärd. Jag har hört att det ofta kommer tillbaka om man väl drabbats samt att man ibland kan få vanlig invasiv bröstcancer. Vad är det som avgör att det kan bli bröstcancer av dessa typer av förstadie när man avlägsnat förändringarna? Och ungefär hur pass vanligt är det att det sker?
Hej!
Det är inte alltid helt lätt att säga om det är återfall eller en ny cancer när det kommer tillbaka i bröstet. Om det är ett återfall beror det på att man inte har fått bort riktigt alla celler utan att några har kunnat tillväxa. Man brukar säga att det efter DCIS i ungefär hälften av återfallen är DCIS igen och i hälften av fallen invasiv cancer. Andelen som får återfall varierar beroende på hur ursprungstumören såg ut men i genomsnitt runt 1/8 på 10 år. Det kan vara mindre nu, då man har sett att andelen återfall i bröstet har minskat med tiden.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar ADH/DCIS