Visar 10 av 6009 träffar
2022-01-10
Jag diagnostiserades den 13/12 med invasiv lobulär cancer, ER 100, PR 90, HER2 0, Ki67 18, diagnosen har jag fått förklarad av er –
min fråga handlar i stället om hur man avgör om cytostatika är nödvändigt.
På MR kunde ingen som helst spridning ses utöver tumören, som är ca 2,5 cm stor. I min föreslagna, preliminära vårdplan anges operation (19/1), följt av strålning och sedan medicinering. D v s i dagsläget ingen cytostatika.
Som jag förstått det fastställs den slutliga behandlingen efter operationen, dels av analysen av sentinel node/portvakten för att se om den är angripen, dels av det genetiska testet som skall ge indikation om återfallsrisken. Är det korrekt?
Är det så att alla dessa fakta sedan tillsammans bildar underlag för om man även behöver tillföra även cytostatika i min vårdplan? Är det så att man alltid behandlas med cytostatika om portvakten är angripen eller räcker operation av lymfkörtlarna? Och vad händer om portvakten INTE är angripen, men gentesten visar någon form av risk för återfall? Blir det alltid cytostatika då?
Hur väger man eventuell nytta av cytostatika versus den kraftigt försämrade livskvalitet som en cellgiftsbehandling medför (och risk för långvariga biverkningar)? Finns det någon definierad gräns eller formel?
Hur mycket kan jag själv påverka min behandlingsplan? Kan jag tvingas att genomgå en cytostatikabehandling som ”bara” syftar till att minska risken för återfall med några enheter? Hur stor effekt måste en cellgiftsbehandling anses ge för att det skall vara värt att göra den? Finns det risk för att sjukvården överanvänder cytostatika för att så att säga ”vara på den säkra sidan” långsiktigt (tänker även på att de vill hålla nere kostnaderna på sikt, eftersom ett återfall ju drar igång hela apparaten igen) – oavsett vilken livspåverkan det har för patienten? Min fråga gäller även medicinering, där biverkningarna kan bli mycket svåra. Är det verkligen värt att må väldigt dåligt mellan att jag är 50- 60 år, då mina tonårsbarn behöver mig mycket, för att kanske leva till 78 istället för 75?
Hej. Du har förstått rätt vad gäller när den slutliga behandlingen föreslås, dvs efter operationen. Då görs ofta en genexpressionsanalys som kan ge vägledning om cytostatika bör erbjudas (även om portvakten inte är angripen) eller om det "räcker" med antihormonell behandling. Oftast föreslås idag cytostatika om portvaktkörteln är angripen. När vi har all information om bröstcancern läggs ett förslag på behandling fram och det ska förstås diskuteras med dig - du kommer inte att bli påtvingad någon behandling som du själv inte vill ha, men det är viktigt att du får en bra information från din läkare innan du tar ditt beslut, oavsett vad det blir. Vi väger in för och nackdelar för de olika behandlingarna för att ge det förslag som är bäst för den enskilda patienten, där vi också tar hänsyn till tex samsjuklighet och risk för biverkningar. Att hålla nere kostnaden för samhället på sikt är inget som vi tänker på (om det var så du menade) - när vi föreslår behandling är det den enskilda individen vi tänker på. Hoppas att det blev lite klarare för dig.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svarHej, Hur stor är återfallsrisken om man väljer att inte äta Letrozol? Min tumör var 16 mm, två portvakter togs bort, ingen spridning. Duktal hormonkänslig, grad 1, Her 2 negativ, Luminal A med Ki-67 3%. Har mycket kraftiga biverkningar och funderar på att inte ta denna sortens medicin. Hur ska jag tänka? Förstår att det bästa är att ta den men.
ÅterfallsriskHej! Jag var på mammografi i måndags (1/6) då jag känt en knöl i mitt högra bröst.. Man gjorde även ultraljud och finnålspunktion. På mammografi och ultraljud såg man att jag har flera cystor i brösten (som jag även undersöktes för i februari 2025, då man även tömde några cystor men vätskan skickades då inte på analys pga. att vätskan var klar och läkaren menade att det då inte behövdes) men läkaren sa att det inte var något som såg misstänkt ut. Han tog dock prover på knölen jag känt och skickade för analys, som jag skulle få svar på om cirka 2 veckor efter att de också tagit upp detta på någon konferens. Gör de alltid det? Sjuksköterskan som var med sa att jag inte skulle gå in och läsa min journal under tiden utan vänta på att de eller min läkare på VC tog kontakt när provsvaren kommit.. Varför säger de så? Är så orolig att det ska vara cancer och går under av denna väntan! Är det vanligt att de tar prover fast de inte misstänker något? Är det vanligt att dessa prover sedan visar sig vara cancer även om inget misstänkt syns på mammografi eller ultraljud? Är så ledsen och orolig :(
Hej. Anledningar till att man ibland avråder från att läsa i journalen är egentligen flera, bland annat att det kan vara jobbigt att få ett negativt besked och sedan inte kunna ställa följdfrågor. Det kan skapa mer oro, än nödvändigt. En annan anledning är att det som står i en journal, när anteckningen inte är signerad är att den kan vara felaktig. Det kan ha smugit sig in ett extra ord, eller att det saknas ett ord som gör att betydelsen blir tvärt om mot för vad som var tänkt. På cystor som tömmer sig på klar vätska och som minskar vid funktion skickas oftast inte vätskan för analys. Om det finns ett tätare område (som kan utgöras av en knöl man känner) tas prov, även om man kanske tycker att det ser ofarligt ut. Det kallas för trippeldiagnostik (att känna, göra röntgen och att ta prov). Det vanligaste är att man diskuterar på en konferens när det tagits ett prov, innan det svaras ut till patienten. Proceduren är alltså helt normal och behöver inte innebära att det är något "farligt". Detta ingår i rutinen och ger en bra kvalitet på bedömningen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Svar på finnålspunktionJag har en fundering kring behandling med kisqali. Jag opererades i oktober 2026 för hormonell bröstcancer i höger bröst, all cancer bortopererad och ingen cancer i lymfan. Jag har genomgått tre behandlingar med EC 70 och nio behandlingar med Paklitaxel även strålats fem gånger och äter ni letrosol och ska göra det i fem år. Nu vill min läkare att jag ska äta Kisqali i tre år . Jag känner stor oro för denna behandling eftersom jag också är typ1 diabetiker sedan 1976 och så har jag också parkinsons sjukdom sedan 20:24. Jag har mått väldigt dåligt speciellt i min parkinson under behandlingen och jag är rädd för att få problem med njurar och lever hjärta mm vid kisqali behandling. Jag skulle vilja veta hur en annan läkare tänker om min situation.
Hej. Jag kan inte svara på hur stark rekommendationen för Kisqali är för din del, då jag inte har hela bilden klar för mig. När vi planerar för behandling vid bröstcancer tar vi hänsyn till flera faktorer, tex tumörstorlek, om det finns cancerceller i lymfkörtlar och tumörbiologi. Andra viktiga faktorer är samsjuklighet, (ålder till viss del) och vad patienten själv vill. I det nationella vårdprogrammet för bröstcancer finns rekommendationer om när och hur vi ska välja bland alla läkemedel som finns att ta till. Rekommendationer innebär inte att vi alltid ska göra på ett eller annat sätt, det finns många faktorer som kan påverka vad den slutliga behandlingen blir, tex patientens egna önskemål. Jag tycker att det är viktigt att ha en dialog om för och nackdelar, så att beslutet fattas på en bra grund. Jag föreslår att du pratar med din läkare igen. I slutet måste det ändå i denna situation vara ditt önskemål som väger tyngst.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Funderingar kring behandlingenJag äter tamoxifen och b12 pga brist. Är det ok att ta dessa två tabletter samtidigt
Olika läkemedelHej! Jag är 49 år och jag fick en remiss från VC till en bröstmottagning för att kolla upp en ev knöl. Ultraljud och röntgen visade inget avvikande. Röntgenläkaren berättade att hen kunde se många cystor och att jag har täta bröst.
Nu är jag orolig för att vanlig screening med röntgen inte är tillräckligt utan att kanske även ultraljud bör göras som komplement.
Kan jag begära/kräva att få komplettera med ultraljud när det är dags för screening?
Rekommenderar ni termografi som komplement?
Blir lite osäker på hur jag ska tänka. Jag bor i Stockholm.
Funderingar kring täta bröstHej!
Jag har tagit Verzenios 100 mg i snart två månader. Tar också Letrozol sedan 5 månader tillbaka.
Har genomgått tårtbitsoperation och strålning 15 ggr. Operation och strålning har gått bra. Avböjde cytostatika.
Nu när jag tagit Verzenios i två månader 100 mg så har blodproverna varit ”tillräckligt bra” för att fortsätta. Har lägre värden på leukocyter och neutrofila leukocyter jämfört med referensvärden, men inom acceptabelt värde enligt läkaren. Jag har biverkningar med trötthet, sömnsvårigheter och ledvärk. Har sluppit diarré.
Nu vill läkaren höja dos till 150 mg. Det känns jobbigt. Är rädd för ytterligare biverkningar. Jag har nu kunnat komma tillbaka någorlunda med träning och det sociala, men är fortsatt sjukskriven 100%.
Hur viktigt är det att gå upp till 150mg? Kan det vara tillräckligt att stanna på 100 mg, och ändå få bra skydd mot cancer?
VerzeniosHejsan!
Jag diagnostiserades för invasiv lobulär bröstcancer i november 2025 i Italien och opererades här (mastektomi av hö bröst) den 18 december 2025. Den histologiska rapporten visade på två makrometastaser (2/4) och som alternativ till axillutrymning rekommenderas jag träffa en annan onkolog, som ansåg att strålning räcker gott i kombination med antihormonell behandling. Nödvändiga kompletterande undersökningar har dock tagit tid och jag hade återbesök hos onkologen förra veckan (11/5/2026) och påbörjade då Letrozol. Han sa då att det var 50/50 huruvida jag skulle få strålning. Först idag (18/5) kunde jag konsultera en radiolog. Radiologen sa att mitt fall inte är självklart för strålning:
Tumör: 30 mm
ER 99%, PR 99% Ki67: 8%, Her2 neg 0.
Han föreslår likväl strålning då det ytterligare kan minska risk för lokalt återfall, men tiden är svår. Det har redan gått fem månader sedan operationen och de kan ej påbörja strålningen förrän i juli, då är vi i Sverige. Nu har jag en tid i slutet av augusti, strålningsstart i september dvs 8,5 månader efter op. Riktlinjerna här är att strålning ska påbörjas inom fem månader (dvs idag). Mellan fem och nio månader blir det från fall till fall och därefter gör man det inte.
Svenska riktlinjer tycks vara ännu tightare. Hur resonerar man i Sverige mer specifikt?
Vad är nyttan av så sen strålning kontra risk för biverkningar så sent?
Nyttan med sen strålningKan jag ta bältrosvaccin när jag äter letrozol sedan 2.5 år tillbaka. Hade invasiv hormonkänslig tumör som opererades bort följt av strålning i fem dagar.
BältrosvaccinHur lång tid efter bröstoperation ( tårtbit o körtlar) ska , bör man man börja strålbehandling?
StrålningJag är en kvinna på 73 år, som fick en högersidig bröstcancer diagnos 2021. Opererad i mars 2021, med partiell mastektomi och sentinel node. Från min Journal: En tubulolobulär invasiv cancer grad II som mäter 10,7 mm. ER 100%, PR 60%, Ki-67 10%, HER2 1+. Radikalt avlägsnad, minsta marginal 8 mm kranialt, I axillen två friska lymfkörtlar. Blev strålad i 3 vecko och därefter fick jag Anastrozol i 5 år. Har precis avslutat denna behandling. Fick svar från min kontaktsjuksköterska att jag ska och kan avsluta min behandling efter att läkare tittat på min journal. Ingen ny behandling är planerad. Har gjort en mammografi nu i maj månad som visade inga tecken på bröstcancer. Ska prata med min läkare på min vårdcentral om remiss för ny mammografi nästa år, då jag är 74 år. Jag bor i Stockholm och får kallelse vartannat år.
Hur kan jag lita på detta svar att jag ska avsluta min behandling? Hur är det med återfall beroende på min bröstcancertumör? Finns det annan behandling som kan ta vid för att minska risken för återfall?
Efter behandling