Visar 10 av 6272 träffar
2022-01-10
Jag diagnostiserades den 13/12 med invasiv lobulär cancer, ER 100, PR 90, HER2 0, Ki67 18, diagnosen har jag fått förklarad av er –
min fråga handlar i stället om hur man avgör om cytostatika är nödvändigt.
På MR kunde ingen som helst spridning ses utöver tumören, som är ca 2,5 cm stor. I min föreslagna, preliminära vårdplan anges operation (19/1), följt av strålning och sedan medicinering. D v s i dagsläget ingen cytostatika.
Som jag förstått det fastställs den slutliga behandlingen efter operationen, dels av analysen av sentinel node/portvakten för att se om den är angripen, dels av det genetiska testet som skall ge indikation om återfallsrisken. Är det korrekt?
Är det så att alla dessa fakta sedan tillsammans bildar underlag för om man även behöver tillföra även cytostatika i min vårdplan? Är det så att man alltid behandlas med cytostatika om portvakten är angripen eller räcker operation av lymfkörtlarna? Och vad händer om portvakten INTE är angripen, men gentesten visar någon form av risk för återfall? Blir det alltid cytostatika då?
Hur väger man eventuell nytta av cytostatika versus den kraftigt försämrade livskvalitet som en cellgiftsbehandling medför (och risk för långvariga biverkningar)? Finns det någon definierad gräns eller formel?
Hur mycket kan jag själv påverka min behandlingsplan? Kan jag tvingas att genomgå en cytostatikabehandling som ”bara” syftar till att minska risken för återfall med några enheter? Hur stor effekt måste en cellgiftsbehandling anses ge för att det skall vara värt att göra den? Finns det risk för att sjukvården överanvänder cytostatika för att så att säga ”vara på den säkra sidan” långsiktigt (tänker även på att de vill hålla nere kostnaderna på sikt, eftersom ett återfall ju drar igång hela apparaten igen) – oavsett vilken livspåverkan det har för patienten? Min fråga gäller även medicinering, där biverkningarna kan bli mycket svåra. Är det verkligen värt att må väldigt dåligt mellan att jag är 50- 60 år, då mina tonårsbarn behöver mig mycket, för att kanske leva till 78 istället för 75?
Hej. Du har förstått rätt vad gäller när den slutliga behandlingen föreslås, dvs efter operationen. Då görs ofta en genexpressionsanalys som kan ge vägledning om cytostatika bör erbjudas (även om portvakten inte är angripen) eller om det "räcker" med antihormonell behandling. Oftast föreslås idag cytostatika om portvaktkörteln är angripen. När vi har all information om bröstcancern läggs ett förslag på behandling fram och det ska förstås diskuteras med dig - du kommer inte att bli påtvingad någon behandling som du själv inte vill ha, men det är viktigt att du får en bra information från din läkare innan du tar ditt beslut, oavsett vad det blir. Vi väger in för och nackdelar för de olika behandlingarna för att ge det förslag som är bäst för den enskilda patienten, där vi också tar hänsyn till tex samsjuklighet och risk för biverkningar. Att hålla nere kostnaden för samhället på sikt är inget som vi tänker på (om det var så du menade) - när vi föreslår behandling är det den enskilda individen vi tänker på. Hoppas att det blev lite klarare för dig.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svarJag vill gärna göra regelbundna kontroller när jag blir kallad, men mammografi gör då förfärligt ont på mig att jag inte vågar gå dit. Det ger mig massor av ångest att missa kontrollen men jag klarar det inte. Vad ska jag göra?
Jag tycker att du ska kontakta mammografiavdelningen när du blir kallad och berätta om att du har svårt att delta på grund av att det gör ont.
Det är viktigt att pressa ihop bröstet vid undersökningen, dels för att mindre strålning ska kunna användas, men också för att vävnaden sprider ut sig och blir lättare att bedöma.
Det finns dock ganska mycket man kan göra för att det ska bli mer uthärdligt, som att vara noggrann när man lägger in bröstet i maskinen, att ta det lugnt och att ibland anpassa hur mycket tryck man använder. Ofta blir också undersökningen mindre smärtsam när man blir äldre, kanske på grund av att brösten förändras något med åldern.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar MammografiFått återkallelse ang sista mammografi
Om du har blivit återkallad från screeningundersökningen är det på grund av att man har sett något på bilderna som man behöver undersöka närmare för att ta reda på om det kan vara en bröstcancer. Oftast tar man ytterligare några bilder och gör en ultraljudsundersökning av bröstet. Ibland kan det också bli aktuellt att ta prov från bröstet.
Det är viktigt att delta i undersökningen för att man ska upptäcka en eventuell bröstcancer så tidigt som möjligt, men undersökningen kan också visa att bröstet är helt normalt eller att det man såg på bilderna är en godartad förändring.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Vad händerVar på mammografi 7 september. Idag ringer de och vill ta kompletterande bilder och ultraljud den 8 november. Har haft bröstcancer och min ena syster har dött i bröstcancer. Blir VÄLdIGT orolig. Vill inte prata med mina barn just nu då båda har tentaperioder på universitetet. Finns det någon jag kan vända mig till med frågor och oro?
Oro ny mammografiJag är en kvinna på 46 år som gör mammografier enligt screeningprogrammet och självundersöker brösten/armhålorna noga däremellan. Har ingen ärftlighet för bc i släkten. Har gjort extra mammografier och UL genom åren pga egenhittade knölar där alla varit ofarliga.
I april i år kände jag för första gången lite mer "utanför" armhålan. Ungefär två centimeter utanför behåringslinjen mot ryggen sett (alltså ej in mot bröstet) har jag en samling pyttesmå ljusa (nästan vita) prickar i huden. Stryker jag med fingret över dem så känns de inte alls men lägger jag fingret mot och trycker lätt så känns en (1) av dessa vass. Den är liten, mindre än ett knappnålshuvud och känns nästan som ett lite större sandkorn. Högre upp och ytterligare några centimeter längre ut mot ryggen har jag en liknande ljus prick som är pyttelite större och som känns likadan (vass) men den kan jag även känna om jag bara stryker lätt med fingret över huden (alltså att den står upp lite). Min fråga är om bröstcancer/lymfkörtlar kan se ut som små ljusa prickar just under huden och kännas som vassa små korn? Har läst om aterom och milier men dessa två känns vassa när jag trycker lätt med fingertoppen vilket gör mig fundersam. De andra ljusa små prickarna ser i stort sett likadana ut men känns inte vassa (de känns inte alls, varken med eller utan lätt tryck). Vill inte belasta vården i onödan men eftersom min vita vassa prick inte försvunnit sedan i april kände jag att det var dags att fråga bästa frågelådan. Tack för att ni finns!
Kan cancer och/eller lymfkörtlar ligga just under huden?Varit på kompletterande ct och ultraljud och fått kod 2. Dock har man upptäckt en lågekogen struktur bestående av kärl som kan följas från hud till muskel. Läkaren gav lugnande besked och sa att hon inte var orolig men skickar mig ändå vidare på MR. Min oro kvarstår dock, hur vanligt är det att man upptäcker saker på magnetröntgen och kodar om fynden? Hur orolig bör jag vara?
Kod 2Hej,
Har haft detta så länge jag kan minnas. Men när jag klämmer på bröstvårtorna så kommer det ibland vitt/genomskinligt eller grön-vattnig vätska ut mjölkgångarna. Det är ingenting som ”läcker” eller så utan det kommer endast när jag masserar/trycker. Är det normalt?
Vätska ut bröstvårtorÄr 39 år och har de senaste två veckorna uppmärksammat att det kommer en liten mängd vätska (som en liten droppe, rinner inte utan hänger kvar) ur höger bröstvårta efter träning eller ansträngning. Aldrig annars. Det ser ut att endast komma från ett ställe, klar till lite mjölkaktig. Inga andra förändringar. Ingen bröstcancer i familjen. Bör jag söka vidare för detta?
VätskaHej!
På mammografin upptäcktes man i vänster bröst sett ett 8 cm långt stråk som går fram till mamillen. Man har beskrivit detta som en linjär non mass-uppladdning bedömd som kod 4. Första biopsin visade enbart B2-lesion och man gick därför vidare med VAB. Efter VAB har jag fått svar från patologen att det ser ut som DCIS grad 3, man har inte fått någon invasiv komponent med i proverna.
I min journal står att det är oklart om det går att göra någon bröstbevarande kirurgi på detta.
Jag ska träffa läkare till veckan och diskutera en sektorresektion med sentinel node eller en mastektomi med sentinel node.
Jag vill göra en mastektomi med platt stängning. För symmetri och för att minska problem med rygg pga ojämn vikt (jag har E-kupor) vill jag att de tar bort båda brösten helt.
Är detta en rimlig åtgärd?
Dubbel mastektomiHej, Opererade bort hela höger bröst år 2007 efter bröstcancer. (Har ett bröstimplantat för att rekonstruera.) Har helt känselbortfall i huden där. Sen några månader tillbaka får jag klåda då och då i det området. Igår eftermiddag kom det igen och nu håller det i sig fortfarande. Är det troligt att det är nervtrådarna som spökar så här lång tid efter?
Klåda där jag har känselbortfallKan seromet komma tillbaks igen efter 6 månader
Serom igen