Visar 10 av 6299 träffar

Allmän fundering

2020-02-11
Op.i sep.-19 för trippelnegativ bc.Ki67 mkt högt 90%! Micrometastas i axillen. Bad att få ta bort båda brösten. Fick avslag, men det sjuka bröstet togs bort helt. Nu är cellgiftet, 9 st , avslutad i slutet av januari. Jag är nu återremiterad till kirurgin, från onkologen,för framtida uppföljning. Min fundering ligger i varför jag inte själv får avgöra, frågan att få op. bort båda brösten? Nu när jag är färdigbehandlad t.v, så ligger ju en gnolande oro om återfall i mitt kvarvarande bröst. Som 72 årig kvinna har jag inga som helst behov av den kvinnligheten längre. Ställde frågan naturligtvis vi op. och fick motiveringen att de tas inte bort ett friskt bröst. Med min diagnos tycker jag ,att jag skulle fått ta båda. Nu sitter man med sin oro ja nästan ångest och väntar sig en ny tumör i kvarvarande bröst. Visst, är väl medveten om, att det kan dyka upp var som helst i kroppen. Det här stör mig väldigt svårt och hämnar min återhämtning efter cellgiftsbehandlingen som varit tuff. Är det så här i alla regioner eller är det upp till kirurgen ifråga? Intressant att få Din åsikt.
Visa svar
Svar:
Hej Lena, det är en engagerande fråga som många ställer sig, och som kan kräva ett litet längre svar. Men jag ska försöka fatta mig kort. Att man inte vill göra det handlar om att man som led i behandlingen vill göra saker som leder till en vinst för den framtida hälsan, och det är långt ifrån säkert att en operation av det friska bröstet gör det. Jag brukar säga att det är inte farligt att ha cancer i bröstet och armhålan. Det farliga är om cancern sprider sig till andra organ, precis som du skriver. Om man fatt en cancer i det ena bröstet är det ett förhindrande av en sådan spridning som är huvudmålsättningen med behandlingen. För att undvika det tillgriper vi många metoder. Du känner ju mycket väl till dem! Man opererar bort tumören, man ger cytostatika och kanske strålning, vissa får bisfosfonat. Och har man haft en ER+ eller HER2+ tumör ger man behandling mot dessa mål. Det överlägset viktigaste är att hantera det problem man de facto har, i detta fallet en cancer i det ena bröstet. Risken att den ska ställa till med problem är, även om den är bortopererad, många gånger större än sannolikheten att det ska dyka upp en tumör i det andra bröstet och att den dessutom ska sprida sig i kroppen. Jag har varit med om att patienter har missuppfattat situationen så, att om man tar bort det andra bröstet så kan man inte drabbas av återfall, men det är ju fel. Den allra största återfallsrisken finns kvar även om man tar bort det andra bröstet, precis som den skulle göra om man opererade bort t ex tarmen eller den ena njuren- för att göra en drastisk liknelse. Sådana operationen skulle förstås inte hjälpa för att minska risken för återfall efter bröstcancern. I USA, där man kanske har ett litet mer kundinriktat perspektiv på sjukvården, har man sett att väldigt många kvinnor valt att ta bort båda brösten, det har nästan beskrivits som en epidemi. Och för oss som sitter på andra sidan Atlanten är det knappast en önskvärd utveckling. Vi tror att det ändå är bättre att inte utsätta folk för större kirurgi än nödvändigt. Det finns ett tydligt undantag till det jag skriver ovan. Det handlar om kvinnor med påvisat ärftlig bröstcancer. Hos BRCA-mutationsbärare har man sett att det på lång sikt går bättre om man opererar bort det andra bröstet i förebyggande syfte. Men man ska komma ihåg att det i de fallen rör det sig om kvinnor med en kraftigt förhöjd risk att drabbas av en andra bröstcancer. Det förekommer att även kvinnor med annan ärftlighet bedöms ha nytta av en sådan åtgärd, men i de flesta fall är det inte så. Kanske har du redan insett allt detta som jag skrive och ändå önskar dig en operation av det andra bröstet? Så kan det vara. Hjärnan kan säga på ett sätt och hjärtat önska något annat, kan man tänka. Det är i alla fall detta som är bakgrunden till att sjukvården inte ställer upp på ditt önskemål.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Smärta i armhålan

2026-11-10
Hej. Opererades för bröstcancer för två dagar sedan och har från första stund haft obeskrivlig smärta i armhålan. Jag har förstått att det troligtvis är stark nervsmärta då dom även har tagit bort ett antal körtlar. Jag har fått 5mg Oxynorm som jag ska kombinera med Alvedon samt Ipren. Min fråga är nu hur jag ska lägga upp doseringen. På doseringen gällande Oxynormen står det 1-2 kapslar vid behov
Visa svar
Svar:
Hej! Detta svar kommer kanske lite sent, och är man tveksam till vilken dos man ska ta ska man kontakta sin mottagning. Vid Oxynorm brukar man ordinera 1-2 vb, max kanske cirka 6 tabletter per dag. Men i vissa lägen kan man behöva ta mer
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Smärta i armhålan

Fundering om knöl

2026-11-10
Hej, väntar på trippeldiagnostik för knöl i höger bröst. Ammar min ettåring en gång per dag och har haft smärta i bröstet från och till i flera månader som började med ömhet i armhålan. Vissa dagar bränner amningen och även bröstvårtan är öm ibland. Känner ingen särskild ömhet i själva knölen. Vet inte hur länge knölen funnits där då jag nu inser att jag känt igenom brösten på fel sätt (behöver trycka ganska hårt för att hitta knölen). Knölen sitter högt upp nära bröstmuskeln, är ca 1 cm och lite avlång. Den är ganska hård och sitter fast enligt läkaren på vårdcentral. Kan det vara fibroadenom eller är det mer troligt med elakartad tumör/cancer just för att den är mer orörlig? Är så orolig just nu. Är 38 år.
Visa svar
Svar:
Hej! Knölar i bröst kan bero på många olika saker, varav många (kanske de flesta) är ofarliga. Amning i sig ger ju också ökad knölighet. Utan att ha undersökt är det svårt att uttala sig om vad som är mest troligt men det är jättebra att du kollar upp det.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering om knöl

Blödning

2026-11-10
Hur länge kan det blöda efter ett vävnadsprov. Har vilat men när jag reser mig upp och går börjar det blöda igen. Det har nu gått 4 timmar sen provet togs.
Visa svar
Svar:
Hej! Nu är det ju flera dagar sedan du skrev din fråga så jag hoppas att det har slutat blöda nu. Om det inte ger sig efter några timmar bör man kontakta sjukvården.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Blödning

Risk till följd av oklar (?) radikalitet

2026-11-10
Hej! Jag fick diagnosen DCIS grad 3 och gjorde nyligen en mamillbevarande mastektomi. Efter att jag fått PAD-svar uppstod lite ovisshet och jag undrar om ni kan ge mig råd? Svar från PAD: Histologi (PAD): Duktalcancer in situ grad 3. Tumörstorlek: 43 mm. Radikalitet: ja Minsta marginal: Åt sidan: 2,3 mm / Dorsalt: 1 mm. Lymfovaskulär invasion: Ej påvisad. ER: På DCIS på kloss 1F: 80% positiv med omväxlande intesitet. TNM: pTis Nx Mx. Största diameter för in situ tumör i prep 1: 7,4 mm. Minsta påvisade kirurgiska marginal åt sidan: 0,7 mm OBS! ej tuschmarkerad vävnad. Diskussion med operatör rörande ventral marginal mamill. Svar från operatören: "Har tagit bort allt vävnad som ligger under mammillen fram till cutis. Det finns ingen mer makroskopiska vävnad att ta förutom mammillen som kan förstås innehålla inget tumörrest. Alternativt genomföra mammill excision//. Får diskutera med patienten vid återbesök. När det gäller den snäva PAD marginal med 0,7 mm avstånd bedömdes kirurgiskt radikalt och inget reop behövs. Sammanfattningsvis bedömdes kirurgisk radikalt på mamill basen men ska diskutera ändå med patienten angående för och nackdelar med mammill excision gentemot icke." Operatörens anteckningar från operationen: Skalat av bröstparenkymet ifrån hudlambå och muskeln utan problem. Tog extra retromamillärt shaving samt extra ventralt marginal om tumören. Bedömdes kirurgiskt radikalt mot ventralt och dorsalt samt åt sidan det vill säga ingen mer har makroskopiskt mässigt. Vid uppföljningsmötet var budskapet till mig att ett sådant ingrepp förmodligen inte står i proportion till risken att något skulle finnas kvar men att jag kan höra av mig ifall jag vill göra en kompletterande operation. Jag tycker att det är en klurig fråga att ta ställning till. Överlag är ju DCIS diagnoser goda men jag hade ju grad 3, kanske borde jag vara extra försiktig? Jag tänker också att det kan bli svårt att upptäcka om det finns något kvar som växer till, det går väl inte alltid att känna? Och framöver kommer jag ju inte att röntga det bröstet vad jag förstår (det var via mammografin det upptäcktes från början, även om den var kännbar). Och är det inte svårt för operatören att bedöma kirurgisk radikalitet enligt ovan då det är så små avstånd? Vad gör ni för bedömning? Bör jag kunna avstå eller bör jag operera bort mamillen?
Visa svar
Svar:
Hej! Det är inte en helt lätt fråga att svara på och jag förstår din oro. Som kirurg kan man inte se marginalen för blotta ögat utan det är måtten i mikroskopet som är "facit". Vid invasiv cancer, som inte växer diffust, räcker det med att tumören inte växer ut mot kanten oavsett hur liten tumören är. Vid DCIS är det lite mer svårbedömt och man brukar diskutera på en multidisciplinär rond om vad man ska anse att det räcker. Här får man väga för- och nackdelar. Om man lämnar bröstvårtan är det en lite högre risk för återfall lokalt. Oftast är det då återfall av DCIS som man oftast hittar innan det hinner utveckla sig till något mer hotande. Hos oss gör vi mammografi även efter mastektomi, men jag vet att man inte gör det överallt. Om du är orolig tror jag att det kan vara bra med ett nytt samtal med bröstkirurgen. Kanske kan göra någon extra kontroll?
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Risk till följd av oklar (?) radikalitet

Knölar i bröstet?

2026-11-10
Jag är snart 30 år gammal. Jag har flera stora knölar i båda mina bröst. Har kollat upp det för flera år sedan och allt var U.A. Men jag kan inte koppla av ändå.. Nu har jag en liten bebis och ammar henne. Upplever att det ena bröstet känns hårdare när man klämmer på det och när jag känner med mina fingrar känner jag flera små knölar som inte försvinner när jag masserar. Bröstet är ömt. När jag drar fingrarna upp mot nyckel benet känns de också hårt och ömt. Läst på om mjölkstockning men tycker inte de stämmer överens med vad jag har. Borde jag bli orolig? Vad kan detta bero på?
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter som att dina bröst har blivit mer svullna i samband med amning, så sannolikt inget farligt. Men om du är orolig kan det ändå vara bäst att kolla upp det igen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Knölar i bröstet?

Knöl

2026-11-10
Hej är 18 år och har i några veckor haft väldigt ömma bröst, båda brösten känns lika ömma. Men nu har jag sett en liten rodnad på vänster bröst och under den känner jag en liten knöl lika stor som en ärta. Knölen gör inte ont men är det något att oroa sig över med tanke på rodnaden?
Visa svar
Svar:
Hej! Det är inte någon cancer. Det skulle kunna vara en talgkörtel som har blivit inflammerad men det är svårt att säga säkert när man inte har sett det. Om det förvärras kan du kontakta vårdcentralen i första hand.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Knöl

Omscreening

2026-11-10
Vad görs vid kallelse till omscreening.
Visa svar
Svar:
Hej Man kan bli återkallad efter screeningundersökningen av två huvudskäl. Det första skälet är att någon av bilderna inte blev riktigt bra och behöver tas om. I så fall tas bilden om och därefter granskas undersökningen och ett svarsbrev skickas ut. Det andra skälet är att någonting framkom vid granskningen av undersökningen som gör att ytterligare undersökning behövs. Det kan bero på någonting som syntes på bilderna eller någonting du berättade angående symtom från bröst eller armhåla vid undersökningstillfället. I så fall tas oftast en eller flera ytterligare mammografibilder på bröstet och vanligen görs också en ultraljudsundersökning. Beroende på vad man finner vid den undersökningen kan det också bli aktuellt med provtagning från bröstet.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Omscreening

Upptäckte en knöl I bröstet 1 månad efter mammografi

2026-11-10
Var på mammografi för 1 månad sen som var ua. Upptäckte sför 2 dgr en knöl ca 1×2 cm bakom vårtgården, känns väldigt väl, ytlig, som sen blir lite större längre in. Ringde bröstcentrum som sa att jag kunde avvakta 2-3 veckor för att se om den försvinner, hon todde på cystor el dyl,vilket ju inte känns bra att vänta. Har nu fått tid till VC efter mycket om och men. Är 60 år och äter östrogen sedan 13 år tillbaka. Är ju väldigt orolig.
Visa svar
Svar:
Om du upptäcker en ny knöl i ditt bröst som inte försvinner av sig själv på ett par veckor bör du söka vård för bedömning även om du nyligen har gjort mammografi, så det är bra att du har bokat en tid till vårdcentralen.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Upptäckte en knöl I bröstet 1 månad efter mammografi

Hormonprover vid Zoladex

2026-11-09
Hej! Jag är 50 år och opererades för hormonkänslig bröstcancer i mars i år. Blev ordinerad antihormonell behandling i 5 år och tar nu Letrozol kombinerat med Zoladex-spruta var 28:e dag. Jag har inte haft mens sedan augusti 2025. Zoladex tar jag då min onkolog anser att jag ännu inte är i klimakteriet. Innan jag startade med Zoladex i somras hade jag ett östradiol på 390 och nu när jag testade igen för någon vecka sedan hade det sjunkit till mindre än 44. Onkologen anser ändå att jag ska fortsätta med Zoladex. Min fråga är; vad bör östradiolvärdet ligga på för att kunna sluta med sprutan? Och hur ofta bör man kontrollera hormonprover under Zoladex-behandling? Hoppas på att kunna sluta med Zoladex snart då biverkningarna av denna spruta är jobbiga. Mår dock bättre av Zoladex + Letrozol än Tamoxifen som jag först testade, så därför kämpar jag på med dessa två då jag inte vågar sluta.
Visa svar
Svar:
Hej, För att veta hur du kommit i klimakteriet " av dig själv" måste man sluta med zoladexsprutan och låta det gå några månader och testa igen. Så länge du tar sprutan kommer östradionvärdet ligga lågt.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hormonprover vid Zoladex

Blissel eller ovesterin om man haft hormonkänslig bröstcancer

2026-11-09
Hej, Jag hade hormonkänslig (både för östrogen o progesteron om jag fattade det rätt) bröstcancer 2010, som 39-åring. Opererade bort ena bröstet och behandlades med strålning och sedan Nolvadex i fem år. Nu, 16 år senare, i klimakteriet med besvär från helvetet. Upplever att jag hamnar mellan stolarna och inte riktigt vet vart jag ska vända mig. Gynekologen vill förskriva blissel eller helst ovesterin mot sköra slemhinnor i underlivet. Kan och vågar jag ta det? Jättetacksam för svar.
Visa svar
Svar:
Hej, Ja, du kan använda de preparaten eftersom du inte har någon endokrin terapi längre.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Blissel eller ovesterin om man haft hormonkänslig bröstcancer

Fråga våra specialister

  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd gärna sökfunktionen nedan!
  • Specialisterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.
  • Specialisterna har inte möjlighet att svara på frågor om hormontillskott till kvinnor i klimakteriet som inte drabbats av cancer.

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Tack för alla frågor och stora engagemang. Frågelådan svämmar just nu över av frågor och våra hårt arbetande specialister behöver lite tid att hinna i kapp. Vi beräknar att öppna upp för nya frågor igen den 23 november. Sök gärna bland "Frågor & svar" nedan, för att se om din fråga finns besvarad sedan tidigare. Varmt välkommen åter!

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss