Visar 10 av 6229 träffar
2020-02-11
Op.i sep.-19 för trippelnegativ bc.Ki67 mkt högt 90%! Micrometastas i axillen. Bad att få ta bort båda brösten. Fick avslag, men det sjuka bröstet togs bort helt. Nu är cellgiftet, 9 st , avslutad i slutet av januari.
Jag är nu återremiterad till kirurgin, från onkologen,för framtida uppföljning.
Min fundering ligger i varför jag inte själv får avgöra, frågan att få op. bort båda brösten? Nu när jag är färdigbehandlad t.v, så ligger ju en gnolande oro om återfall i mitt kvarvarande bröst. Som 72 årig kvinna har jag inga som helst behov av den kvinnligheten längre.
Ställde frågan naturligtvis vi op. och fick motiveringen att de tas inte bort ett friskt bröst.
Med min diagnos tycker jag ,att jag skulle fått ta båda.
Nu sitter man med sin oro ja nästan ångest och väntar sig en ny tumör i kvarvarande bröst. Visst, är väl medveten om, att det kan dyka upp var som helst i kroppen. Det här stör mig väldigt svårt och hämnar min återhämtning efter cellgiftsbehandlingen som varit tuff.
Är det så här i alla regioner eller är det upp till kirurgen ifråga?
Intressant att få Din åsikt.
Hej Lena, det är en engagerande fråga som många ställer sig, och som kan kräva ett litet längre svar. Men jag ska försöka fatta mig kort.
Att man inte vill göra det handlar om att man som led i behandlingen vill göra saker som leder till en vinst för den framtida hälsan, och det är långt ifrån säkert att en operation av det friska bröstet gör det.
Jag brukar säga att det är inte farligt att ha cancer i bröstet och armhålan. Det farliga är om cancern sprider sig till andra organ, precis som du skriver. Om man fatt en cancer i det ena bröstet är det ett förhindrande av en sådan spridning som är huvudmålsättningen med behandlingen. För att undvika det tillgriper vi många metoder. Du känner ju mycket väl till dem! Man opererar bort tumören, man ger cytostatika och kanske strålning, vissa får bisfosfonat. Och har man haft en ER+ eller HER2+ tumör ger man behandling mot dessa mål.
Det överlägset viktigaste är att hantera det problem man de facto har, i detta fallet en cancer i det ena bröstet. Risken att den ska ställa till med problem är, även om den är bortopererad, många gånger större än sannolikheten att det ska dyka upp en tumör i det andra bröstet och att den dessutom ska sprida sig i kroppen.
Jag har varit med om att patienter har missuppfattat situationen så, att om man tar bort det andra bröstet så kan man inte drabbas av återfall, men det är ju fel. Den allra största återfallsrisken finns kvar även om man tar bort det andra bröstet, precis som den skulle göra om man opererade bort t ex tarmen eller den ena njuren- för att göra en drastisk liknelse. Sådana operationen skulle förstås inte hjälpa för att minska risken för återfall efter bröstcancern.
I USA, där man kanske har ett litet mer kundinriktat perspektiv på sjukvården, har man sett att väldigt många kvinnor valt att ta bort båda brösten, det har nästan beskrivits som en epidemi. Och för oss som sitter på andra sidan Atlanten är det knappast en önskvärd utveckling. Vi tror att det ändå är bättre att inte utsätta folk för större kirurgi än nödvändigt.
Det finns ett tydligt undantag till det jag skriver ovan. Det handlar om kvinnor med påvisat ärftlig bröstcancer. Hos BRCA-mutationsbärare har man sett att det på lång sikt går bättre om man opererar bort det andra bröstet i förebyggande syfte. Men man ska komma ihåg att det i de fallen rör det sig om kvinnor med en kraftigt förhöjd risk att drabbas av en andra bröstcancer. Det förekommer att även kvinnor med annan ärftlighet bedöms ha nytta av en sådan åtgärd, men i de flesta fall är det inte så.
Kanske har du redan insett allt detta som jag skrive och ändå önskar dig en operation av det andra bröstet? Så kan det vara. Hjärnan kan säga på ett sätt och hjärtat önska något annat, kan man tänka.
Det är i alla fall detta som är bakgrunden till att sjukvården inte ställer upp på ditt önskemål.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej! Jag är 33 år och har varit öm i v bröst i ca 2 veckor. Idag hade jag även en rodnad på samma bröst. Denna rodnad har jag sett tidigare (är alltid på samma sida) men det kommer och går.
Är detta något man bör kolla upp eller kan man avvakta ?
RodnadHej! Jag är 36 år och har sedan 1.5 år tillbaka gulvit mjölkaktig vätska som jag kan pressa ut ur ena bröstet. Inget blod. Ser ut att komma från en mjölkgång. Har aldrig runnit spontant. Ammat för fem år sedan. Har inga nytillkomna knölar etc. Var på mammografi och ultraljud för ett år sedan som var ua men fick inte reda på vad det beror på. Nu orolig igen då min mamma haft bröstcancer två ggr (har ingen genmutation). Bör jag söka igen?
Vätska ur ena bröstetSvar på biopsi
ER 90 % PR 80%HER2 0 % KI-67 48 %
Vad innebär det
BiopsiJag har sedan 4 mån tillbaka haft klåda på/i mitt bröst. Klådan är svår att lokalisera och skiftar i intensitet. Jag har även en rodnad på bröstvårtan som skiftar i storlek under tid. Jag var på vc och fick rådet att smörja med dactacort vilket gjorde det sämre efter 6 dagar så jag avbröt det. Jag blev sedan remitterad till bröstmottagning som säger att det inte ser ut som cancer och han vill skona mig från en stansbiopsi för att det gör väldigt ont och blöder etc. Jag ska få en tid om 3 månader för uppföljning samt att jag ska prova mig fram med kortisonkrämer för och se vad som hjälper. Mina tankar är att det kan vara pagets. Det jag undrar är varför man blir avvisad med svar som ”pagets får man när man är 57 år” ”mammografin såg bra ut” ”pagets ändrar inte sig i utseende och storlek” ”du har inte bröstsjukdomar i familjen” ”du är för ung”. Pagets syns inte på mammografi, pagets avfärdas ofta som eksem” pagets kan inte ställas via hur det ser ut, ultraljud är det som det står rekommenderas att göra som nästa steg, stansbiopsi bekräftar eller utesluter pagets, man kan prova kortisonsalva men om det inte hjälper ska det undersökas vidare. varför gör man inte ett ultraljud? Varför ska man hålla koll på förändringar om de ändå inte tas på allvar? Jag vet att det är sällsynt att få det men ändå drabbar det 1-3 % . Det är inte första gången jag läser att läkare inte verkar ha koll på vad det är, hur kan det vara så? Pagets missas för att man tror att det är ett eksem, pagets är ett av de snällare åkommorna men om det inte upptäcks kan det sprida sig.
Hej!
Nu skriver du inte hur ung du är, men Paget är väldigt sällsynt (om det ens förekommer alls) i ung ålder. Jag har nog inte heller varit med om att det bara varit klåda utan att man har sett att bröstvårtan är förändrad (sårig eller åtminstone förtjockad). Det kan vara svårt att skilja från eksem, och som du skriver brukar man rekommendera utredning med provtagning om det inte ger med sig med kortisonbehandling. Man behöver prova några veckors behandling med kortison för at det ska ha effekt på eksem (Daktacort innehåller även medel mot svamp och det behövs inte utan kanske bättre att i så fall prova bara hydrokortison). Ibland kan det också behövas lite starkare kortisonsalva, som man då behöver ha recept på.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Pagets och läkares bemötandeHej,
Jag fick i samband med att jag ammade mitt första barn en godartad cysta (galactocele tror jag det kallades) i mitt högra bröst, det gjordes mammografi och biopsi för att konstatera detta. Jag har det senaste halvåret börjat få ont där cystan satt i samband med ägglossning och mens. Smärtan är förhållandevis påtaglig även om den inte hindrar mig från att göra saker som normalt, men den är mer än bara molande i bakgrunden. Smärtan avtar när jag inte är i dessa perioder av min cykel. Jag är idag 37 år gammal. Cystan är inte kvar vad jag kan känna.
Jag har flera vänner och bekanta som drabbats av bröstcancer i relativt ung ålder vilket ju sätter igång tankarna. Är detta något jag bör söka för att få kontrollerat?
MVH / E
Smärta runt tidigare cystaHej! Jag tog prov på en nyupptäckt knöl 2021 och fick då besked att det var ett fibroadenom och kände mig lugn med det. 2025 kände jag att det tillkommit en bredvid den första. Provet på denna nya knöl var samma som första; fibroadenom. Området fortsatte att störa mig med smärta och verkade bli större hela tiden. Sökte på annat sjukhus och den bröstkirurgen sa direkt utan varken nya bilder eller prov att hon misstänkte en phyllodestumör och satte upp mig till operation direkt. Ultraljud visade då tillväxt och biopsin kunde inte utesluta phyllodestumör. Nu visar det sig vara en phyllodestumör av minst borderline där malignitet inte kan uteslutas och jag måste opereras igen då det inte var radikalt borttaget. Har fibroadenomet plötsligt muterat och blivit en phyllodestumör?
Fibroadenom som muterade till en Phyllodestumör?Hej! Jag upptäckte för sex månader sedan en knöl på vänster sida av mitt vänstra bröst!
Jag har gjort både mammografi, ultraljud och biopsi och fått diagnosen att jag har bröstkörtelvävnad upp emot armhålan.
Denna knuta kvarstår och ömmar i takt med min menscykel. Den har inte blivit större men är där tydligt och ömmar mycket. Min första fråga är, är det normalt att EN körtel ömmar mer än resten av bröstet? (Tänker att jag har körtlar i hela bröstet ju?)
Och kan jag göra något åt detta?
BröstkörtelHej!
I september i år började jag få ömmande smärta i mitt högra bröst. Tänkte inte mycket på det förens min sambo upptäckte en knöl snett nedanför bröstvårtan. Ringde VC och fick tid direkt. Han konstaterade på plats att det är en tumör, men kan såklart inte ”kill gissa” och skickade remiss till mammografi enheten. Tagit tid innan jag ens fick en tid då dem hade högt tryck även fast läkaren satt remissen som akut.
Jag började sen för ca 1,5 vecka sen då apelsinhud/rynkor under bröstvårtan, smärta ut i armhålan och även en extrem hårdhet vid ärrvävnad som jag haft efter en bröstförminskning för 3 år sen.
Bröstet gör inte ”ont” utan mer ömmar och är knöligt och ser konstigt ut, ingen direkt volym och jag fick en tid hos VC igen och han ringde till mammografienheten för att se om de hade snabbare tid för han ansåg att detta är inget bra.
Han sa tydligt att ”enligt all statistik ska inte detta va elakartad form av tumör men, jag kan inte säga det i ditt fall för allt talar emot något som jag oroar mig för”
Jag är super orolig inför besöket som nu är på tisdag 20/10. Har läkaren skrämt upp mig eller hur ska jag tänka?
Kan det va så illa att jag har cancer?
Jag är 27 år ska tilläggas och har ingen mens alls
Fött 4 barn och ammar inte.
Vad väntar jag mig?Hej, jag fick DCIS grad 2-3 för några år sedan (lite ovanligare presentation med en palpabel, solid men mjuk och gummiaktig, rund tumör på drygt 2 cm). Sektor + adjuvant strål. Någon hormonpanel gjordes aldrig. Tumören misstolkades på alla screening-mammografier men i efterhand har man konstaterat att den var lika stor när jag fyllde 40 som när den upptäcktes vid 45, så har väl sannolikt funnits sedan 30-någonting-åldern. Betalade själv för ett gentest p g a det (+ okänd ärftlighet) och var negativ för allt (58 testade gener, även för andra cancrar). Har min dotter någon ökad risk att få bröstcancer p g a detta? Vad är min ungefärliga risk att få ny DICS resp invasiv bröstcancer?
DCIS ärftlighet?Jag ser i min journal att det står (bl.a.) att min cancer är ER+/HER2? Betyder det att jag helst säkert kommer att få återfall??
Vad betyder ER+/HER2