Visar 10 av 5954 träffar
2020-02-11
Op.i sep.-19 för trippelnegativ bc.Ki67 mkt högt 90%! Micrometastas i axillen. Bad att få ta bort båda brösten. Fick avslag, men det sjuka bröstet togs bort helt. Nu är cellgiftet, 9 st , avslutad i slutet av januari.
Jag är nu återremiterad till kirurgin, från onkologen,för framtida uppföljning.
Min fundering ligger i varför jag inte själv får avgöra, frågan att få op. bort båda brösten? Nu när jag är färdigbehandlad t.v, så ligger ju en gnolande oro om återfall i mitt kvarvarande bröst. Som 72 årig kvinna har jag inga som helst behov av den kvinnligheten längre.
Ställde frågan naturligtvis vi op. och fick motiveringen att de tas inte bort ett friskt bröst.
Med min diagnos tycker jag ,att jag skulle fått ta båda.
Nu sitter man med sin oro ja nästan ångest och väntar sig en ny tumör i kvarvarande bröst. Visst, är väl medveten om, att det kan dyka upp var som helst i kroppen. Det här stör mig väldigt svårt och hämnar min återhämtning efter cellgiftsbehandlingen som varit tuff.
Är det så här i alla regioner eller är det upp till kirurgen ifråga?
Intressant att få Din åsikt.
Hej Lena, det är en engagerande fråga som många ställer sig, och som kan kräva ett litet längre svar. Men jag ska försöka fatta mig kort.
Att man inte vill göra det handlar om att man som led i behandlingen vill göra saker som leder till en vinst för den framtida hälsan, och det är långt ifrån säkert att en operation av det friska bröstet gör det.
Jag brukar säga att det är inte farligt att ha cancer i bröstet och armhålan. Det farliga är om cancern sprider sig till andra organ, precis som du skriver. Om man fatt en cancer i det ena bröstet är det ett förhindrande av en sådan spridning som är huvudmålsättningen med behandlingen. För att undvika det tillgriper vi många metoder. Du känner ju mycket väl till dem! Man opererar bort tumören, man ger cytostatika och kanske strålning, vissa får bisfosfonat. Och har man haft en ER+ eller HER2+ tumör ger man behandling mot dessa mål.
Det överlägset viktigaste är att hantera det problem man de facto har, i detta fallet en cancer i det ena bröstet. Risken att den ska ställa till med problem är, även om den är bortopererad, många gånger större än sannolikheten att det ska dyka upp en tumör i det andra bröstet och att den dessutom ska sprida sig i kroppen.
Jag har varit med om att patienter har missuppfattat situationen så, att om man tar bort det andra bröstet så kan man inte drabbas av återfall, men det är ju fel. Den allra största återfallsrisken finns kvar även om man tar bort det andra bröstet, precis som den skulle göra om man opererade bort t ex tarmen eller den ena njuren- för att göra en drastisk liknelse. Sådana operationen skulle förstås inte hjälpa för att minska risken för återfall efter bröstcancern.
I USA, där man kanske har ett litet mer kundinriktat perspektiv på sjukvården, har man sett att väldigt många kvinnor valt att ta bort båda brösten, det har nästan beskrivits som en epidemi. Och för oss som sitter på andra sidan Atlanten är det knappast en önskvärd utveckling. Vi tror att det ändå är bättre att inte utsätta folk för större kirurgi än nödvändigt.
Det finns ett tydligt undantag till det jag skriver ovan. Det handlar om kvinnor med påvisat ärftlig bröstcancer. Hos BRCA-mutationsbärare har man sett att det på lång sikt går bättre om man opererar bort det andra bröstet i förebyggande syfte. Men man ska komma ihåg att det i de fallen rör det sig om kvinnor med en kraftigt förhöjd risk att drabbas av en andra bröstcancer. Det förekommer att även kvinnor med annan ärftlighet bedöms ha nytta av en sådan åtgärd, men i de flesta fall är det inte så.
Kanske har du redan insett allt detta som jag skrive och ändå önskar dig en operation av det andra bröstet? Så kan det vara. Hjärnan kan säga på ett sätt och hjärtat önska något annat, kan man tänka.
Det är i alla fall detta som är bakgrunden till att sjukvården inte ställer upp på ditt önskemål.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej! Jag har spridd bröstcancer och har en chef som använder sig av kränkande särbehandling och utfrysning gentemot mig…. Jag behöver stöd i någon som kan arbetsrätt i samband med sjukdom
ArbetetHej! Jag är 17 år gammal och har hadt problem med mina bröstvårtor på längre tid. Jag har levt med atopiskt eksem under hela mitt liv (kanske värt att nämna då det kanske har något med det att göra). Min hudsjukdom ger min kropp skumma grejer men nu blir jag lite orolig.
Jag har då haft hårda, ljusbruna, sprukna hårdnader på mina bröstvårtor under en lång tid. Det gör inte ont utan det är bara obehagligt. Varje gång jag söker upp det får jah bara upp resultat om graviditet och amning... Jag har pratat med min mamma och hon har inte mycket att säga om det.
Vet någon vad detta är?
Förhårdnader på bröstvårtorHej jag är 25 år och min högra bröstvårta har börjat gå inåt och om jag trycker på bröstet kommer de genomskinlig vätska. Jag kan inte känna någon knöl i bröstet. Vad kan det vara?
Inåt-bröstvårtaHej,
För omkring 10-15 veckor sedan upptäckte jag en liten knöl i armhålan. Jag lät den bara vara. Nu har den vuxit och är i storlek o form som en mandel. Huden runt omkring spänner. Det ser ut som en knöl eller böld. Jag vet inte om det är vätska i den. Hur länge bör man avvakta? Jag har gjort en mammografi för omkring 5 månader sedan, o allt var bra. Låter det mer som en ofarlig knöl?
Knöl i armhålanHej. Fick barn för 8 månader sen och har ej ammat. Men efter detta så har mitt ena bröst blivit mycket större än de andra. Ena bröstet är mycket fylligt och det andra är helt tomt. Något man bör kolla upp?
Ena bröstet större än de andraFått diagnos DCIS grad 3, rekommendation är total mastektomi eftersom den är utbredd i hela bröstet. På röntgenbilden kunde man se att förkalkningarna gränsar till bröstvårtan men är inte i.
Hur kan jag se till att behålla min bröstvårta och lita på att läkaren inte kommer stympa mig totalt??
Hej!
Det är väldigt svårt att ge råd om detta då jag ju inte har varit med i diskussionen eller sett bilderna. Man brukar säga att det bör vara ett avstånd på minst 1 cm för att man ska försöka behålla bröstvårtan. Det är dock inte alltid som måttet på röntgenbilden är sanningen. Man kan ju dock göra ett försök att behålla bröstvårtan och ta ett särskilt prov vid basen för att se om det finns någon tumör där. Du får då dock vara beredd på att man behöver ta bort bröstvårtan senare om provet visar att det finns tumör där (ofta kan man då göra det i lokalbedövning). När man behöver gå väldigt nära bröstvårtan finns det också risk att blodförsörjningen påverkas så pass mycket att bröstvårtan inte överlever.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar DCIS Grad 3Opererades för snart 6 år sedan i vänster bröst för trippelnegativ bc.
Har inte haft några större problem vid operationsstället förrän nu.
Började för ca ett halvår sedan med tillfälliga smärtor .
Känns nästan som att det är på revbenen. En ganska skarp smärta som sitter i längre stunder nu.
Har naturligtvis funderingar om vad det kan bero på.
Bc vården i min region känns inte riktigt trygg och tyvärr så är bemötandet inte så bra. Man låter bli att kontakta någon pga det.
Ser fram emot svar.
SmärtaHej.
Jag har för en tid sen varit och hos mammografin efter att jag hittat en knöl i bröstet, jag läste i min journal följande:
57 årig kvinna som har börjat att känna en knöl i sitt vänstra bröstet. Motsvarande denna mammografiskt ej finns något avvikande men UL-mässigt ses i vänster bröst i riktning kl. 7, 4 cm från mamillen, ett strax under hudytan befinnande 12 x 5 mm stort lipom. Corebiopsi x 1 har utförts (2026-04-14) där PAD svar visar en B3-lesion.
Patologen rekommenderar diagnostisk biopsi
Jag blev förskräckt och ringde till dom och det enda stöd och hjälp jag fick var att dom läste upp det kallelse brev som dom skulle skicka till mig från kirurgen.
Vad betyder detta? jag har naturligtvis googlat och blev om möjligt ännu mer rädd, jag tänker på detta dygnet runt och är orolig.
Jag ska till kirurgen om 3 veckor och känner att jag blir tokig på mitt oroande dag och natt.
JournalanteckningHej!
Jag är 46 år och tar letrozol och har gjort i 8 år. Jag har osteopeni.
Jag stelopererade min fotled i april 2025 och det läkte inte så fick göra om steloperationen i december 2025.
Bör man förebygga benhälsan inför en steloperation på fotled? Hur isåfall?
Letrozol/osteopeni och steloperation av fotledMin tumör 7 mm duktal tubulär HER2 1, ER100%, PGR<10%, Ki67 2% utan spridning har opererats bort.
Jag ska äta Tamoxifen i 5 år och undrar över om risken för biverkningar och försämrad livskvalitet i min ålder 72 är värd att ta. Vad är återfallsrisken utan behandling? Hur mycket minskar behandlingen återfallsrisken med Tamixifen?
Funderingar kring nödvändighet av tamoxifenbehsneling