Visar 10 av 6272 träffar
2020-02-11
Op.i sep.-19 för trippelnegativ bc.Ki67 mkt högt 90%! Micrometastas i axillen. Bad att få ta bort båda brösten. Fick avslag, men det sjuka bröstet togs bort helt. Nu är cellgiftet, 9 st , avslutad i slutet av januari.
Jag är nu återremiterad till kirurgin, från onkologen,för framtida uppföljning.
Min fundering ligger i varför jag inte själv får avgöra, frågan att få op. bort båda brösten? Nu när jag är färdigbehandlad t.v, så ligger ju en gnolande oro om återfall i mitt kvarvarande bröst. Som 72 årig kvinna har jag inga som helst behov av den kvinnligheten längre.
Ställde frågan naturligtvis vi op. och fick motiveringen att de tas inte bort ett friskt bröst.
Med min diagnos tycker jag ,att jag skulle fått ta båda.
Nu sitter man med sin oro ja nästan ångest och väntar sig en ny tumör i kvarvarande bröst. Visst, är väl medveten om, att det kan dyka upp var som helst i kroppen. Det här stör mig väldigt svårt och hämnar min återhämtning efter cellgiftsbehandlingen som varit tuff.
Är det så här i alla regioner eller är det upp till kirurgen ifråga?
Intressant att få Din åsikt.
Hej Lena, det är en engagerande fråga som många ställer sig, och som kan kräva ett litet längre svar. Men jag ska försöka fatta mig kort.
Att man inte vill göra det handlar om att man som led i behandlingen vill göra saker som leder till en vinst för den framtida hälsan, och det är långt ifrån säkert att en operation av det friska bröstet gör det.
Jag brukar säga att det är inte farligt att ha cancer i bröstet och armhålan. Det farliga är om cancern sprider sig till andra organ, precis som du skriver. Om man fatt en cancer i det ena bröstet är det ett förhindrande av en sådan spridning som är huvudmålsättningen med behandlingen. För att undvika det tillgriper vi många metoder. Du känner ju mycket väl till dem! Man opererar bort tumören, man ger cytostatika och kanske strålning, vissa får bisfosfonat. Och har man haft en ER+ eller HER2+ tumör ger man behandling mot dessa mål.
Det överlägset viktigaste är att hantera det problem man de facto har, i detta fallet en cancer i det ena bröstet. Risken att den ska ställa till med problem är, även om den är bortopererad, många gånger större än sannolikheten att det ska dyka upp en tumör i det andra bröstet och att den dessutom ska sprida sig i kroppen.
Jag har varit med om att patienter har missuppfattat situationen så, att om man tar bort det andra bröstet så kan man inte drabbas av återfall, men det är ju fel. Den allra största återfallsrisken finns kvar även om man tar bort det andra bröstet, precis som den skulle göra om man opererade bort t ex tarmen eller den ena njuren- för att göra en drastisk liknelse. Sådana operationen skulle förstås inte hjälpa för att minska risken för återfall efter bröstcancern.
I USA, där man kanske har ett litet mer kundinriktat perspektiv på sjukvården, har man sett att väldigt många kvinnor valt att ta bort båda brösten, det har nästan beskrivits som en epidemi. Och för oss som sitter på andra sidan Atlanten är det knappast en önskvärd utveckling. Vi tror att det ändå är bättre att inte utsätta folk för större kirurgi än nödvändigt.
Det finns ett tydligt undantag till det jag skriver ovan. Det handlar om kvinnor med påvisat ärftlig bröstcancer. Hos BRCA-mutationsbärare har man sett att det på lång sikt går bättre om man opererar bort det andra bröstet i förebyggande syfte. Men man ska komma ihåg att det i de fallen rör det sig om kvinnor med en kraftigt förhöjd risk att drabbas av en andra bröstcancer. Det förekommer att även kvinnor med annan ärftlighet bedöms ha nytta av en sådan åtgärd, men i de flesta fall är det inte så.
Kanske har du redan insett allt detta som jag skrive och ändå önskar dig en operation av det andra bröstet? Så kan det vara. Hjärnan kan säga på ett sätt och hjärtat önska något annat, kan man tänka.
Det är i alla fall detta som är bakgrunden till att sjukvården inte ställer upp på ditt önskemål.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarJag vill gärna göra regelbundna kontroller när jag blir kallad, men mammografi gör då förfärligt ont på mig att jag inte vågar gå dit. Det ger mig massor av ångest att missa kontrollen men jag klarar det inte. Vad ska jag göra?
Jag tycker att du ska kontakta mammografiavdelningen när du blir kallad och berätta om att du har svårt att delta på grund av att det gör ont.
Det är viktigt att pressa ihop bröstet vid undersökningen, dels för att mindre strålning ska kunna användas, men också för att vävnaden sprider ut sig och blir lättare att bedöma.
Det finns dock ganska mycket man kan göra för att det ska bli mer uthärdligt, som att vara noggrann när man lägger in bröstet i maskinen, att ta det lugnt och att ibland anpassa hur mycket tryck man använder. Ofta blir också undersökningen mindre smärtsam när man blir äldre, kanske på grund av att brösten förändras något med åldern.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar MammografiFått återkallelse ang sista mammografi
Om du har blivit återkallad från screeningundersökningen är det på grund av att man har sett något på bilderna som man behöver undersöka närmare för att ta reda på om det kan vara en bröstcancer. Oftast tar man ytterligare några bilder och gör en ultraljudsundersökning av bröstet. Ibland kan det också bli aktuellt att ta prov från bröstet.
Det är viktigt att delta i undersökningen för att man ska upptäcka en eventuell bröstcancer så tidigt som möjligt, men undersökningen kan också visa att bröstet är helt normalt eller att det man såg på bilderna är en godartad förändring.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Vad händerVar på mammografi 7 september. Idag ringer de och vill ta kompletterande bilder och ultraljud den 8 november. Har haft bröstcancer och min ena syster har dött i bröstcancer. Blir VÄLdIGT orolig. Vill inte prata med mina barn just nu då båda har tentaperioder på universitetet. Finns det någon jag kan vända mig till med frågor och oro?
Oro ny mammografiJag är en kvinna på 46 år som gör mammografier enligt screeningprogrammet och självundersöker brösten/armhålorna noga däremellan. Har ingen ärftlighet för bc i släkten. Har gjort extra mammografier och UL genom åren pga egenhittade knölar där alla varit ofarliga.
I april i år kände jag för första gången lite mer "utanför" armhålan. Ungefär två centimeter utanför behåringslinjen mot ryggen sett (alltså ej in mot bröstet) har jag en samling pyttesmå ljusa (nästan vita) prickar i huden. Stryker jag med fingret över dem så känns de inte alls men lägger jag fingret mot och trycker lätt så känns en (1) av dessa vass. Den är liten, mindre än ett knappnålshuvud och känns nästan som ett lite större sandkorn. Högre upp och ytterligare några centimeter längre ut mot ryggen har jag en liknande ljus prick som är pyttelite större och som känns likadan (vass) men den kan jag även känna om jag bara stryker lätt med fingret över huden (alltså att den står upp lite). Min fråga är om bröstcancer/lymfkörtlar kan se ut som små ljusa prickar just under huden och kännas som vassa små korn? Har läst om aterom och milier men dessa två känns vassa när jag trycker lätt med fingertoppen vilket gör mig fundersam. De andra ljusa små prickarna ser i stort sett likadana ut men känns inte vassa (de känns inte alls, varken med eller utan lätt tryck). Vill inte belasta vården i onödan men eftersom min vita vassa prick inte försvunnit sedan i april kände jag att det var dags att fråga bästa frågelådan. Tack för att ni finns!
Kan cancer och/eller lymfkörtlar ligga just under huden?Varit på kompletterande ct och ultraljud och fått kod 2. Dock har man upptäckt en lågekogen struktur bestående av kärl som kan följas från hud till muskel. Läkaren gav lugnande besked och sa att hon inte var orolig men skickar mig ändå vidare på MR. Min oro kvarstår dock, hur vanligt är det att man upptäcker saker på magnetröntgen och kodar om fynden? Hur orolig bör jag vara?
Kod 2Hej,
Har haft detta så länge jag kan minnas. Men när jag klämmer på bröstvårtorna så kommer det ibland vitt/genomskinligt eller grön-vattnig vätska ut mjölkgångarna. Det är ingenting som ”läcker” eller så utan det kommer endast när jag masserar/trycker. Är det normalt?
Vätska ut bröstvårtorÄr 39 år och har de senaste två veckorna uppmärksammat att det kommer en liten mängd vätska (som en liten droppe, rinner inte utan hänger kvar) ur höger bröstvårta efter träning eller ansträngning. Aldrig annars. Det ser ut att endast komma från ett ställe, klar till lite mjölkaktig. Inga andra förändringar. Ingen bröstcancer i familjen. Bör jag söka vidare för detta?
VätskaHej!
På mammografin upptäcktes man i vänster bröst sett ett 8 cm långt stråk som går fram till mamillen. Man har beskrivit detta som en linjär non mass-uppladdning bedömd som kod 4. Första biopsin visade enbart B2-lesion och man gick därför vidare med VAB. Efter VAB har jag fått svar från patologen att det ser ut som DCIS grad 3, man har inte fått någon invasiv komponent med i proverna.
I min journal står att det är oklart om det går att göra någon bröstbevarande kirurgi på detta.
Jag ska träffa läkare till veckan och diskutera en sektorresektion med sentinel node eller en mastektomi med sentinel node.
Jag vill göra en mastektomi med platt stängning. För symmetri och för att minska problem med rygg pga ojämn vikt (jag har E-kupor) vill jag att de tar bort båda brösten helt.
Är detta en rimlig åtgärd?
Dubbel mastektomiHej, Opererade bort hela höger bröst år 2007 efter bröstcancer. (Har ett bröstimplantat för att rekonstruera.) Har helt känselbortfall i huden där. Sen några månader tillbaka får jag klåda då och då i det området. Igår eftermiddag kom det igen och nu håller det i sig fortfarande. Är det troligt att det är nervtrådarna som spökar så här lång tid efter?
Klåda där jag har känselbortfallKan seromet komma tillbaks igen efter 6 månader
Serom igen